En del har aldrig skrattat, men har läst om humor och tror därför att de vet vad glädje är.
Andra har hört talas om sorg och tror sig därigenom veta hur det är att gråta.
Vetskap kan man inte få via vetenskap. Vetenskap ger ofta användbara resultat, men bara den som levt och upplevt har erfarit.
Har jag verkligen erfarit Das Ding an Sich – eller har jag bara andrahandsuppfattningar, likt den som lever i Platons bleka skuggvärld?
Igår paddlade jag min kajak i Bredsand och det var en härlig upplevelse med en underbar stilla kväll och vacker solnedgång.

Jag kapsejsade ”bara” två gånger. Tur det är varmt i vattnet.
Är nu en glad ägare till en fantastisk kajak!

Guillemot Expedition Single, byggd av Daniel Pettersson
Detta är en kajak handbyggd i afrikansk och honduransk mahogny samt furu, av Daniel Pettersson i Säludden, som med detta konstverk skapat en lätt modifierad variant av en Guillemot Expedition Single, efter ritningar av Nick Schade, grundare och ägare av Guillemot kayaks.

Havskajak handbyggd i mahogny och furu, glasfiber och epoxy
Det som först slog mig var hur otroligt vacker kajaken är i linjerna. Kajaker är, i mitt tycke, ofta väldigt vackra, smäckra och eleganta. Särskilt kajaker som är gjorda av trä tycker jag är otroligt fina och attraktiva, men det finns vissa som är skönare än andra och bland de absolut vackraste av de vackra finner man Guillemot kajaker.
Eftersom alla Guillemot är handbyggda av entusiaster så finns mycket hantverkskunnande och kärlek inbyggt i dom och snickarglädjen gör att ingen är den andra lik. En Guillemot (modell Petral) är till och med inköpt av Museum of Modern Art i new York och WIRED listar den som FETISH!
Ikväll hade jag bara tänkt att provpaddla denna vackra farkost, men så fort jag fick möjlighet att paddla lite blev jag så förtjust att jag föll pladask! (sic!) Innan jag visste ordet av satt jag i bilen på vägen hem, med ett stort leende och en nyinköpt kajak på taket!
Etiketter: Expedition Single, Guillemot, hobby, kajak, paddling
Källor jag inte kan röja har avslöjat att Michael Jackson kanske inte är död trots allt.
Om man ser den här filmen väcker det onekligen frågor, eller hur?
Kvinnan i mina händer
Senaste betonggjutningen är precis framtagen ur sin gipsform. Resultatet visar att betongens grova struktur mycket oprecist kan återge min vackra kvinnas anlete.
Funderar nu på olika sätt att efterbehandla gjutningen:
1) Låta det vara precis som det är.
2) Slipa av skarpa kanter och nöja mig med det.
3) Använda reparationsbetong, som är plastiskt och formbart, för att fylla i lufthål och slipa bort de kanter som kommit runt ögonen där jag hade lagt (för mycket) skyddsplast – allt i syfte att efterlikna originalet så mycket som möjligt.
Jag tror det blir alternativ 2 ovan.
Gör ikväll ett försök att återanvända gipsformen för att få en avgjutning till; den blir klar i övermorgon.
Den här hobbyn är både spännande, intressant och givande!
Etiketter: Betong
Diskhand i betong
För någon månad sedan var jag på Millesgården och förundrades och förtjustes av denna fantastiska plats.
För någon vecka sedan var jag på Soria Moria hotell vid Holmenkollen och fick där höra att världsmästaren i diskning arbetade i köket.
För någon dag sedan gjöt jag i betong, som en hyllning och tribut till dessa bägge mästare, handen på bilden: en Sundströmsk fusion av diskvärldsmästarens och Guds (Milles’) hand.
Tror jag ska gjuta en fot till handen också.
Etiketter: Betong
I måndags tog vi tomten i besittning genom att hissa en piratflagga på dess högsta punkt, vilket väckte grannarnas förbryllade intresse och inte stillade nyfikenhet, samt lade första stenen på plats: en hemmagjuten betongplatta med husets gatunummer angett med mosaik.

Piratflaggan

Husets gatunummer
Jag och sambon blev idag ägare till en tomt där vi ska bygga ett hus. En blogg har skapats där vi tänkt oss att i någon mån dokumentera husbygget: Villa Artemis
Vid ”Mälarens bästa bad” i Uppland är det ett strålande väder. Sandstranden är fylld av folk, mestadels barnfamiljer, och överallt hörs stim och stoj. Utifrån vattnet drar då och då en motorbåt uppmärksamheten till sig.
På några filtar sitter tre kvinnor i 25-30 årsåldern tillsammans och solbadar. De verkar sorglösa och lediga och röker då och då lite nonchalant en cigarrett. Ibland växlar lojt de några ord med varandra medans de bläddrar i någon glättad tidning, ser sig avslappnat omkring eller skickar ett och annat sms.
Något överraskad upptäcker jag att en av de tre sitter och rakar sina ben. Med en cigarrett i vänster hand drar hon med andra handen en rakhyvel längs med benen, nerifrån och upp, till synes obesvärad av mängden av människor runt omkring. Bikinilinjen ansar hon med mindre, kortare tag, och studerar noggrant resultatet.
Etiketter: ocivilisationskritik, uppland, uppländska fenomen