19 Feb 09 En skånings vedermödor i fjällen
Gårdagens vision om idag, det var att åka skidor i alla backarna kring Hundfjället*. Just den visionen gick inte helt och hållet i uppfyllelse.
Det började annars bra. Morgontimmen förgyllde jag och min älskade med en väldigt skön intim och lustfylld herdestund. Min blygsamhet förbjuder mig att yttra mer om detta. Därefter intog vi en tillfredsställande frukostbuffé och företog en rask bilresa de c:a 1 ½ milen till Hundfjället. Väl framme traskade vi glada i hågen mot liftarna, men jag anade redan nu att mina ben var försvagade av de senaste dagarnas hårda ansträngningar i backarna.
Det hade snöat lite under natten och fortfarande singlade det stilla snöflingor i de minus nio grader som den disiga solen med möda tryckte upp temperaturen till. Vinden var vänligt nog helt stilla och därmed var de atmosfäriska förutsättningarna helt annorlunda mot tisdagen då temperaturen var minus 21 grader och en stark vind trängde igenom märg och ben, vilket förvandlade våra blottade ansikten till stela, isbitna masker. Min skånska kropp är inte van vid kung Bores hårda regim.
Redan i första åket kände jag att de senaste dagarnas strapatser satt sina djupa spår. Då menar jag inte spår i de snöklädda backarna utan spår i min stackars åldrande kropp. Vi hade mycket riktigt inte åkt igenom mer än 4-5 backar förrän mina jackärmar smakade snö. Backabrakade, kan man säga. Helt enkelt av den anledningen att benen inte bar mig och jag då utförde en ofrivillig piruett på en isfläck i pisten. Det som sög musten ur mig var det myckna skråandet för att transportera oss från backe till backe, men sådana undanmanövrer är nödvändiga för att undvika några av den moderna tidens mest ovälkomna vedermödor. Kanske skulle jag gjort som Norgren och bloddopat mig, men jag befarar att sådan konstgjord andning vore lika lönlös som de miljarder som GM önskar att svenska skattebetalare ska skänka till SAAB. Blodsugare.
Min älskade tjänarinna pusslade om mig och körde mig till hotellet där jag kunde vila ut med svalkande förfriskningar, medan hon återigen skråade upp mot fjällets topp i jakt. Nu framemot kvällningen har vi bägge – återigen – funnit vederkvickelse i bubbelbadet.
En skåning på platt mark
Det kunde vara värre, med andra ord.
*Med undantag av ”Väggen”.
17 Dec 08 Tävlingen Webbstjärnan av .SE
Webbstjärnan är en kul tävling anordnad av .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). I runda tal fyrtio stycken av mina elever deltar i tävlingen vilket jag är väldigt glad för. Ännu så länge är vår skola den som har flest lag i hela Sverige. Vinsten är redan vår: alla får gratis webbhotell och domännamn. Att man kan vinna mera - pengar – i flera olika jurybedömda tävlingar är så klart en bra morot!
Själv fick jag figurera i .SE’s nyhetsbrev för december om Webbstjärnan. vilket jag hoppas lockar fler lärare och elever att delta. Tack .SE (eller IIS som jag kallar dom) för ett bra initiativ och för att ni gör reklam för gymnasieskolan Westerlundska i Enköping där jag jobbar.
Här nedan är en sångtext jag skrev ikväll för att hylla tävlingen, till musiken ”Nu tändas tusen juleljus”.
Nu tänder vi en webbstjärna
I Internets domän
där stjärnstopp sidor pingas nu
bland alla världens län.Nu runt bland alla protokoll
går Hå-Te-Te-Pe glatt
Så det som förut varit moll
blir roligt dag och natt.Du hemsida i Svears land
åh, låt ditt milda hus
få lysa in med hopp och frid
med fiberoptiskt ljus.Till varje dator, dum och mörk
sänd du en sida blid
en sida gjort av stjärneljus
och skänk oss en skön tid.
15 Dec 08 Bekänn dina synder, anonymt
Förlåtelsen är din, om du bara berättar vad du gjort. Ja, bekänn dina synder och förlåtelsen är din. Och du kan nu göra det anonymt. I en blogg tillsammans med andra syndare.
En bekännelse är åtminstone terapeutiskt bra för själen, även om inte den stora frälsningen infinner sig, vad vet jag. I varje fall så kan läsarna tycka det är intressant och du kan få respons på det du gjort direkt av läsarna. Det är inte så svindyrt som psykoanalys – det är helt gratis!
Denna fantastiska möjlighet till aristotelisk katarsis finner du på Bekännelsen, en ny sajt där du kan blogga anonymt, utan att registrera dig!
Bloggposterna är kategoriserade i de klassiska sju dödssynderna och genom följande länkar kommer du direkt till valda kategorin. Skriv på! Bekänn!
Jag är ganska säker på att det är bättre att bekänna. Den som ingen synd har får kasta första stenen.
Etiketter: bekännelse, favoriter, kris, Poesi
09 Okt 08 En haiku
Universum enat
en för alla, och tvärtom
Wall street möter CERN
07 Okt 08 Fyra haiku
Jordens fyra hörn
Öster, väster, nord och syd
Kan man vika av?
Dagens Lindström
