18 Jan 10 Astrologi, får man tro på det?

Inte går jag runt och predikar om att jag ”tror” på astrologi.

Inte går jag runt och missionerar om att det finns sanning i astrologi.

Inte går jag runt och korrigerar en massa missförstånd om astrologi.

Inte kräver jag att andra människor ska överge sin tro för att jag inte delar densamma.

Inte hånar jag andra människors tro.

Tyvärr möter jag själv ofta hån som riktas mot astrologin och mot de som tror att det finns något av värde i den.

Jag tror det finns en hel del värdefullt i astrologin, men jag tror inte på ”allt”.

Kan inte jag få slippa bli hånad för det?

Kanske vore det bäst om astrologin var en religion?

Det vore kanske bäst om jag finge tro på astrologin på _riktigt_ och att jag, just jag, kunde få slippa en massa förståsigpåare som säger att den inte kan bevisas. Jag vet att den inte kan ”bevisas” och att väldigt mycket som den gör anspråk på att förklara och förutsäga har visat sig inte överenstämma med vetenskapliga fakta; det är väldigt mycket annat också som inte kan bevisas, så varför ska viktigpettrarna så ettrigt envisas med att att bråka med astrologer just? Ibland önskar jag att astrologin kunde få status av religion: då skulle den åtnjuta mer skydd mot hån och lögner än vad som är fallet idag.

Jag blir alltmer övertygad om att mitt ”credo”, min tro, är den bästa: jag tror nämligen på allt – jag tror på omnicredo, jag är anhängare av omnicredismen, en omnicred är jag.

Etiketter: astrologi, bevis, hån, kvalitet, tro, värde, Vetenskap