{"id":195,"date":"2005-05-22T10:24:44","date_gmt":"2005-05-22T08:24:44","guid":{"rendered":"http:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/?p=3038"},"modified":"2005-05-22T10:24:44","modified_gmt":"2005-05-22T08:24:44","slug":"tankar-om-nasan-och-det-materiella","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/2005\/05\/22\/tankar-om-nasan-och-det-materiella\/","title":{"rendered":"Tankar om n\u00e4san och det materiella"},"content":{"rendered":"

”Pengar luktar inte<\/a>” – sa den romerske kejsaren Vespasianus<\/a> p\u00e5 60-talet e.kr. om planen p\u00e5 att l\u00e4gga skatt p\u00e5 de offentliga urinoarerna. P\u00e5 latin: Pecunia non olet<\/i>. Man kan tolka det som att ”Pengar \u00e4r alltid pengar oavsett var dom kommer ifr\u00e5n.” Uttrycket har ibland kommit att anv\u00e4ndas i samband med mutor<\/a> eller andra skumma aff\u00e4rer.<\/p>\n

Det finns andra kopplingar mellan n\u00e4san<\/a> och det pekuni\u00e4ra. Om en del av dessa andra m\u00f6jliga samband mellan luktorganet och ekonomin och det materiella handlar detta inl\u00e4gg. <\/p>\n

I Siang-mien<\/a><\/b>, den kinesiska konsten i hur man tolkar ansiktet<\/i>, \u00e4r n\u00e4san det som visar hur individen f\u00f6rh\u00e5ller sig till rikedom, framf\u00f6rallt materiell men \u00e4ven sj\u00e4lslig <\/i>s\u00e5dan. Som exempel kan n\u00e4mnas att s\u00e5v\u00e4l Aristoteles Onassis<\/b> som moder Teresa<\/b> var utrustade med ganska ordentliga kranar och att detta bland uttolkarna av Siang-mien tas till int\u00e4kt f\u00f6r att deras teorier st\u00e4mmer: stor n\u00e4sa=stor rikedom. Det g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 att den \u00e4r v\u00e4lformad och att n\u00e4sborrarna har r\u00e4tt utseende och placering s\u00e5 att inte all rikedom rinner ut och f\u00f6rsl\u00f6sas….
\n

<\/p>\n\n\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

<\/center>
\nKineserna sammankopplar g\u00e4rna sj\u00e4lslig och materiell rikedom \u00e4ven i sin filosofi, religion och magi. I dessa hyllar man ofta det materiella som en absolut n\u00f6dv\u00e4ndig del av ett komplett liv. <\/p>\n

N\u00e5gon kanske protesterar och menar att exempelvis Buddha<\/a> <\/b>med sin l\u00e4ra vill fj\u00e4rma sig fr\u00e5n det materiella? Ja, det \u00e4r s\u00e5klart en tolkning, men bet\u00e4nk att Buddha \u00e4r en ursprunglig produkt av den indiska <\/i>kulturen och d\u00e4r ofta avbildas som en sm\u00e4rt och mediterande asket, medan den typiskt kinesiska <\/i>tolkningen \u00e4r att avbilda Buddha som en mycket fet och v\u00e4lm\u00e5ende figur, omg\u00e4rdad av tecken p\u00e5 v\u00e4lst\u00e5nd och som en glad munk som ofta med gl\u00e4dje tar del av jordiska f\u00f6rlustelser. Nedan kan du j\u00e4mf\u00f6ra tv\u00e5 typiska avbildningar:
\n

<\/p>\n\n\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

<\/center>
\nI Indien har man en annan gudom f\u00f6r rikedom, n\u00e4mligen Ganesha<\/a><\/b>, elefantguden, och vad kunde b\u00e4ttre \u00e4n snabeln hos denne rikedomens Gudom illustrera min tes om att pengar och n\u00e4sor h\u00f6r ihop?
\n

<\/center>
\nDen kinesiska kulturens urgamla omhuldande av det materiellas v\u00e4lsignelse visas ocks\u00e5 av hur marxismen f\u00e5tt ett s\u00e5 starkt genomslag d\u00e4r. Marxismen<\/a> \u00e4r en av de mest materiellt fixerade trosuppfattningar n\u00e5gonsin. <\/p>\n

Betecknande \u00e4r att Karl Marx<\/b>, som verkade i en tid d\u00e5 religionen i stor utstr\u00e4ckning kritiserades och ompr\u00f6vades, ville distansera sig fr\u00e5n ”flum” och ”andlighet” genom att uttrycka saker som: ”Religion \u00e4r som opium f\u00f6r folket<\/i>”. D\u00e4rmed tar han avst\u00e5nd fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l andlighet som fantasier – ja, han likst\u00e4ller helt de tv\u00e5 – och st\u00e4ller detta i motsats till folkets materiella behov. <\/p>\n

En sorts h\u00f6gerns motsvarighet till marxismen finner vi i Libertarianismen<\/a> – d\u00e4r har dom ocks\u00e5 n\u00e4sor, det \u00e4r ett som \u00e4r s\u00e4kert \ud83d\ude42 Marx var f\u00f6rresten f\u00f6dd i Oxens tecken – det mest fundamentalistiskt materiella av de tolv. <\/p>\n

Kinesiska emigranter tar ocks\u00e5 med sig sin kulturs grundl\u00e4ggande materiella v\u00e4rderingar n\u00e4r de utvandrar och d\u00e4rf\u00f6r ser man ofta att kineser \u00e4r framg\u00e5ngsrika inom handel i andra delar av v\u00e4rlden, kanske fr a i sydostasien<\/a>. Enligt en berest v\u00e4n och diverse mediauppgifter \u00e4r stora delar av n\u00e4ringslivet d\u00e4r helt beh\u00e4rskat av kinesiska immigranter. Detta ger visst st\u00f6d \u00e5t min teori att det man v\u00e4rdes\u00e4tter, det \u00e4r man ofta bra p\u00e5.<\/p>\n

Under tiden som Deng Xiaoping<\/a><\/b> styrde Kina, s\u00e5 \u00f6ppnade han upp landet f\u00f6r friare handel och kapitalism. Ett k\u00e4nt uttalande av Deng r\u00f6rande kommunism och kapitalism \u00e4r ”Det spelar ingen roll om katten \u00e4r svart eller vit s\u00e5 l\u00e4nge den f\u00e5ngar r\u00e5ttor<\/i>”. <\/p>\n

En lustig detalj \u00e4r att Mao <\/b>i kinesiska spr\u00e5ket kan betyda Katt<\/i>. Mao kan \u00e4ven, beroende p\u00e5 uttalet, betyda Stenbock <\/i>vilket var Maos v\u00e4sterl\u00e4ndska stj\u00e4rntecken. <\/p>\n

Under Dengs tid cirkulerade det bland aktiehandlarna i Hongkong ett tales\u00e4tt: ”N\u00e4r det kliar i Dengs n\u00e4sa s\u00e5 skakar b\u00f6rskurserna<\/b><\/i>.” Detta var ett uttryck f\u00f6r Hongkongkapitalets oro inf\u00f6r utvecklingen. <\/p>\n

Varje \u00e5tg\u00e4rd som Deng vidtog var en balans mellan de reaktion\u00e4ra kommunisternas \u00f6nskan om \u00e5terg\u00e5ng till renl\u00e4rig maoism <\/a>och reformivrarnas vilja att balansera tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan p\u00e5 ett mer decentraliserat s\u00e4tt. <\/p>\n

Ett felsteg av Deng kunde inneb\u00e4ra katastrof: en nysning <\/b>av Deng skulle skaka Hongkong i grunden. \u00c5terigen ett tecken p\u00e5 kinesernas koppling mellan n\u00e4sa och pengar. Ett annat kinesiskt tales\u00e4tt lyder: ”N\u00e4r din n\u00e4sa kliar s\u00e5 talar n\u00e5gon om dig.<\/i>”<\/p>\n

”Att l\u00e4gga n\u00e4san i bl\u00f6t<\/b>” \u00e4r n\u00e4r n\u00e5gon l\u00e4gger sig i en angel\u00e4genhet som denne inte har med att g\u00f6ra. Personen ifr\u00e5ga kommer s\u00e5 att s\u00e4ga alltf\u00f6r n\u00e4ra inp\u00e5. Att stoppa n\u00e4san i vatten inneb\u00e4r ocks\u00e5 att luktsinnet tempor\u00e4rt bed\u00f6vas emedan vi m\u00e4nskor, s\u00e5 vitt jag vet, inte kan k\u00e4nna lukt under vatten, eller hur \u00e4r det med den saken?<\/p>\n

”Att inte se l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e4san r\u00e4cker<\/b>” \u00e4r s\u00e4rskilt handikappande f\u00f6r kortn\u00e4sta personer.<\/p>\n

Inom v\u00e4sterlandet har m\u00e5nga filosofer<\/a> och magiker<\/a> varit v\u00e4rldsfr\u00e5nv\u00e4nda teoretiker som f\u00f6rs\u00f6kt undfly det materiella. Vetenskapen har ocks\u00e5 b\u00f6rjat i denna \u00e4nde, med h\u00f6gtflygande teorier och spekulativa galenskaper f\u00f6r att sedan f\u00f6rs\u00f6ka bel\u00e4gga eller vederl\u00e4gga. Detta i motsats till vad som ofta varit fallet i Kina d\u00e4r motsvarigheterna<\/a> ofta varit praktiskt inriktade fr\u00e5n b\u00f6rjan och beh\u00e4rskat sina mest extrema spekulationer f\u00f6r att ist\u00e4llet framh\u00e4va harmoni, balans och tradition som det mest efterstr\u00e4vansv\u00e4rda. <\/p>\n

\u00c4ven om m\u00e5nga medeltida kloster och vatikanen<\/a> g\u00e4rna samlade rikedom p\u00e5 h\u00f6g s\u00e5 var det officiella idealet som basunerades ut fr\u00e5n den rika kyrkans predikstolar att man skulle n\u00f6ja sig med sin lott i livet och be om fr\u00e4lsning i livet efter detta. D\u00e4remot fanns det ofta bibelstycken och avlatsbrev<\/a> som kunde styrka bilden av makthavarnas f\u00f6rtr\u00e4fflighet. <\/p>\n

Visst \u00e4r det ganska ofta s\u00e5 att ”eget ber\u00f6m luktar illa<\/b>”, men f\u00f6r de som var lierade med katolska kyrkan kom ju f\u00f6rl\u00e5telsen och lovorden fr\u00e5n Guds egna f\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 jorden \ud83d\ude42 <\/p>\n

”Giv \u00e5t kejsaren vad kejsaren tillkommer och \u00e5t gud vad gud tillkommer” har nog mycket oftare citerats i h\u00e4rskarnas hov \u00e4n ”en rik har lika stor m\u00f6jlighet att intr\u00e4da i Guds rike som en kamel har att komma igenom ett n\u00e5ls\u00f6ga.”<\/p>\n

De redan besuttna fick mer \u00e4n kyrkans v\u00e4lsignelse till sin egen upph\u00f6jdhet: till och med kyrkans spr\u00e5k latin var en utvecklad kod som bara f\u00f6rstods av makthavarna sj\u00e4lva. <\/p>\n

I delar av Europa betyder \u00e4nnu gesten att med fingret l\u00e4tt sl\u00e5 p\u00e5 sidan av n\u00e4san:
\n”det \u00e4r en hemlighet oss emellan<\/i>”
\neller
\n”jag \u00e4r ingen d\u00e5re<\/i><\/a>”. <\/p>\n

De oinvigda b\u00f6nderna f\u00f6rv\u00e4ntades tacksamt falla p\u00e5 kn\u00e4 f\u00f6r \u00f6verhetens Hokus-pokus-filliokus (Hoc est corpus meum filioque<\/a>). Att dra n\u00e5gon vid n\u00e4san<\/b> inneb\u00e4r att lura n\u00e5gon att tro att verkligheten \u00e4r annorlunda \u00e4n vad den \u00e4r.<\/p>\n

Efter den kristna intelligentians (f\u00f6r)fall, jag skulle s\u00e4ga vid ren\u00e4ssansens b\u00f6rjan, s\u00e5 b\u00f6rjade den nya tidens intelligentia, de alltmer sekul\u00e4ra<\/a> bokligt l\u00e4rda uppt\u00e4ckarna och vetenskapsm\u00e4nnen, tj\u00e4na furstar och kungar med nya teorier om hur de, som av Gud utvalda, var ber\u00e4ttigade till allt guld och silver i v\u00e4rlden. <\/p>\n

Reformatorn Martin Luther<\/b>, den i skorpionens tecken f\u00f6dde liderlige omst\u00f6rtaren, kom mycket l\u00e4gligt n\u00e4r det g\u00e4llde att flytta makten fr\u00e5n Vatikanen till lokala furstar och deras egna prelater. Hans n\u00e4svishet <\/b>betalade sig och han fick b\u00e5de makt och inflytande. Luther som f\u00f6r \u00f6vrigt, enligt Hjalmar S\u00f6derbergs <\/b>Dr. Glas<\/a>, skrev:<\/p>\n

”det \u00e4r lika om\u00f6jligt f\u00f6r en kvinna att leva utan man
\nsom att bita av sin egen n\u00e4sa<\/i>”.<\/p>\n


\nTitta vad lik Martin Luther \u00e4r den svenska skorpionska biskopen Caroline Krook<\/a> se bilden!
\n

\n
\nF\u00f6r tillf\u00e4llet \u00f6nskar jag att jag kunde snyta pengar ur n\u00e4san!<\/p>\n

Jag har tidigare skrivit en del om n\u00e4sor, bland annat i inl\u00e4gget ”N\u00e4sa f\u00f6r …”<\/a>. Mina tankar leder mig till att dra en f\u00f6rsiktig slutsats av betydelse f\u00f6r astrologiskt relaterade sf\u00e4rer<\/i>: Oxens tecken ska relateras till n\u00e4san, framf\u00f6rallt dess mer k\u00f6ttiga delar. <\/p>\n

De huvudsakligen luftfyllda kanalerna som relaterar till kommunikation, bl a \u00f6vre luftv\u00e4garna<\/a>, h\u00f6rselg\u00e5ng och \u00f6rontrumpet<\/a> h\u00f6r till Tvillingarnas omr\u00e5de. N\u00e4rheten mellan Oxens rikedomsdyrkan och Tvillingarnas oh\u00e4mmade kommunikation visar sig bland annat genom att med rikedom kan man l\u00e4ttare kommunicera ut sina \u00e5sikter vilket tydligt visas av de monopolliknande f\u00f6rh\u00e5llanden som pr\u00e4glar v\u00e5r tids media.<\/p>\n

Relaterat till m\u00e4nniskokroppen kan denna korrespondens uttryckas med att de vibrerande luftpelarna beh\u00f6ver massa\/materia f\u00f6r att resonera – varf\u00f6r ocks\u00e5 m\u00e5nga operas\u00e5ngare har kroppshyddor av t\u00e4mligen ansenliga omf\u00e5ng. <\/p>\n

Personligen gillar jag att clowna mig och betraktar d\u00e5 den stora r\u00f6da n\u00e4san som ett tecken p\u00e5 den humoristiskt lagde jokerns andliga \u00f6verl\u00e4gsenhet \ud83d\ude09<\/p>\n

\nEn i mitt tycke utm\u00e4rkt text om lukt finns h\u00e4r hos Shenet.se<\/a>; d\u00e4r hittar du ocks\u00e5 vidare l\u00e4nkar om parfym, blanda eget, dofttyper, historia och kultur.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

”Pengar luktar inte” – sa den romerske kejsaren Vespasianus p\u00e5 60-talet e.kr. om planen p\u00e5 att l\u00e4gga skatt p\u00e5 de offentliga urinoarerna. P\u00e5 latin: Pecunia non olet. Man kan tolka det som att ”Pengar \u00e4r alltid pengar oavsett var dom … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-195","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/195","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=195"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/195\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=195"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=195"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=195"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}