<\/p>\n<\/p>\n
<\/center>Citatet ovan \u00e4r fr\u00e5n en magisteruppsats i matematik av Jeanette Silfver<\/b> kallad ”Homogenisering p\u00e5 perforerade definitionsm\u00e4ngder<\/a>”.<\/p>\n F\u00f6rutom den fina liknelsen ovan med sockerkakan s\u00e5 ber\u00e4ttar Jeanette om f\u00e4ngelser och f\u00e5ngvaktare n\u00e4r hon vill \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra ”Svag vs stark topologi”:<\/p>\n \u00c4Ven andra sm\u00e5 passuser som ”Varf\u00f6r dra ut p\u00e5 pinan? Vi bevisar denna sats omedelbart.<\/i>” samt ”Vari ligger den stora gl\u00e4djen i att kunna skriva p\u00e5 det h\u00e4r viset d\u00e5?<\/i>” roar \u00e5tminstone mig som lekman.<\/p>\n Det blir dock lite ot\u00e4ckt n\u00e4r jeanette bryter b\u00e5de h\u00f6ger- och v\u00e4nsterled! Rena gangsterv\u00e4rlden!<\/p>\n Ja, det verkar ju n\u00e4stan som om det d\u00e4r \u00e4r matematik \u00e4ven en enkel sj\u00e4l som undertecknad skulle kunna l\u00e4ra sig. Bara man tog sig an besv\u00e4ret att l\u00e4ra sig grekiska. Ge mig en livstid till.<\/p>\n [ovanst\u00e5ende inspirerades av Thebes kommentar<\/a> till f\u00f6reg\u00e5ende bloginl\u00e4gg] LIX ber\u00e4knas s\u00e5 h\u00e4r: ”T\u00e4nk dig att du blir sugen p\u00e5 en bit fluffig sockerkaka till kaffet. Om du nu inte tillh\u00f6r det lata bortsk\u00e4mda sl\u00e4ktet vispar du f\u00f6rst\u00e5s ihop den sj\u00e4lv. Vad du g\u00f6r \u00e4r att ta en m\u00e4ngd olika ingredienser (med specifika … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Det f\u00f6rsta \u00e4r hur sv\u00e5rt det \u00e4r f\u00f6r ett kriminellt element att rymma fr\u00e5n riksanstalten med dess tjocka sv\u00e5rforcerade murar.
\nDet andra hur sv\u00e5rt det \u00e4r att rymma fr\u00e5n en lokal anstalt utan murar men med observanta vakter i st\u00e4llet.<\/div>\n
\n
<\/center>
\nEn annan praktisk matematisk grej \u00e4r LIX, l\u00e4sbarhetsindex<\/b>. Detta \u00e4r en siffra som antas beskriva hur pass l\u00e4tt eller sv\u00e5r en text \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5. Metoden togs fram av pedagogikforskaren Carl-Hugo Bj\u00f6rnsson p\u00e5 1960-talet och anv\u00e4nds s\u00e5 vitt jag vet i Sverige och i Danmark f\u00f6r att ge en generell uppfattning om en texts l\u00e4sbarhet.<\/p>\n
\nLIX = Medeltalet ord per mening dividerat med andelen ord som \u00e4r mer \u00e4n 6 tecken l\u00e5nga uttryckt i procent.
\n[Via Vassa Eggen<\/a>]<\/p>\n\n
\n Mycket l\u00e4tt<\/td>\n <–24<\/td>\n Barn- och ungdomsb\u00f6cker<\/td>\n<\/tr>\n \n L\u00e4tt<\/td>\n 25-34<\/td>\n Popul\u00e4rtidningar, sk\u00f6nlitteratur f\u00f6r vuxna<\/td>\n<\/tr>\n \n Medelsv\u00e5r<\/td>\n 35-44<\/td>\n Morgontidningar, veckopress<\/td>\n<\/tr>\n \n Sv\u00e5r<\/td>\n 45-54<\/td>\n Officiella skrivelser, popul\u00e4rvetenskap<\/td>\n<\/tr>\n \n Mycket sv\u00e5r<\/td>\n 55–><\/td>\n Avhandlingar, facklitteratur, lagtexter<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"