{"id":3801,"date":"2008-10-25T14:19:03","date_gmt":"2008-10-25T12:19:03","guid":{"rendered":"http:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/?p=3801"},"modified":"2008-10-25T21:40:14","modified_gmt":"2008-10-25T19:40:14","slug":"vad-ar-inre-djup","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/2008\/10\/25\/vad-ar-inre-djup\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r ”inre djup”?"},"content":{"rendered":"

\u00a0Jag st\u00f6tte p\u00e5 uttrycket ”inre djup” i samband med en karakt\u00e4rsbeskrivning och undrade vad det kunde betyda. Mina egna associationer var att det handlade om f\u00f6rm\u00e5ga till introspektion, eftert\u00e4nksamhet och kontemplation.\u00a0En google-s\u00f6kning<\/a> visade att uttrycket \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande vid beskrivningar av<\/p>\n

    \n
  1. m\u00e5ttangivelser av k\u00e4rl eller l\u00e5dor<\/li>\n
  2. sj\u00e4lsliga egenskaper\u00a0<\/li>\n<\/ol>\n

    En\u00e4r den i f\u00f6rsta meningen ovan angivna karakt\u00e4rsegenskapen inte beledsagades av n\u00e5gon enhet eller numer\u00e4r, beslutade jag att begr\u00e4nsa vidare unders\u00f6kningar av uttryckets inneb\u00f6rd till punkt 2 ovan, dvs sj\u00e4lsliga egenskaper.<\/p>\n

    Google books har skannat in\u00a0\u00a0”Skandia: Tidskrift f\u00f6r Vetenskap och Litteratur<\/a>”, utgiven 1833, och d\u00e4ri fann jag en\u00a0intressant text som anv\u00e4nde ovanst\u00e5ende idiom. Citatet h\u00e4r nedan, vilket jag hoppas n\u00e5gon l\u00e4sare ska finna vara icke utan intresse,\u00a0\u00e4r fr\u00e5n sidan 289-292 i inledningen till ett stycke betitlat ”OM UNIVERSITETS-INR\u00c4TTNINGEN\u00a0FRAGMENTER\u00a0OM CULTURANSTALTER I ALLM\u00c4NHET”:<\/p>\n

    ”Mensklig f\u00f6r\u00e4dling, cultur, humanitet \u00e4ro ord dem v\u00e4l ingen, som icke med hela sin varelse fallit under r\u00e5hetens eller sjelfviskhetens v\u00e4lde, f\u00f6rm\u00e5r uttala utan v\u00f6rdnad. Men oaktadt denna v\u00f6rdnad, \u00e4r dock f\u00f6rest\u00e4llningen om den sak, f\u00f6r hvilken man d\u00e4rigenom yttrar sin v\u00e4lvilja, hos de flesta dunkel och f\u00f6rvirrad. Denna dunkelhet synes \u00e5ter hafva sin grund i ensidighet. Culturens id\u00e9 inneb\u00e4r nemligen \u00e5 ena sidan menniskans f\u00f6rvandling till ett b\u00e4ttre tillst\u00e5nd, genom inre andeliga krafter, och uttalar \u00e5 den andra den positiva betydelsen af det f\u00f6r menniskosl\u00e4gtet gemensamma, i f\u00f6ljd hvaraf den i det f\u00f6rra afseendet har att k\u00e4mpa med r\u00e5heten och i det senare med egoismen. F\u00f6r att uppfatta culturens v\u00e4sende och derom erh\u00e5lla ett fullst\u00e4ndigt begrepp, m\u00e5ste man i f\u00f6rest\u00e4llningen f\u00f6rena dessa dess b\u00e5da hufvudrigtningar och genom den lefvande kraften af den princip som gemensamt best\u00e4mmer dem besegra deras s\u00f6ndring och \u00f6msesidiga strid. Om man \u00e5ter uteslutande uppfattar blott den ena sidan af culturens betydelse och f\u00f6rnekar den andra, uppkommer en \u00e5sigt, som sin grund \u00e4r falsk och i sin till\u00e4mpning f\u00f6rderflig. Det omedelbara uttrycket af en s\u00e5dan ensidighet \u00e4r s\u00f6ndring och strid emellan culturens hufvudrigtningar och emellan anstalterne for hvarderas befordran och s\u00e5vida s\u00f6ndringen n\u00e4r den en gang bem\u00e4gtigat sig det hela fortg\u00e5r \u00e4fven inom dess enskilda delar utgrenar den sig i flerfaldiga strider som under den f\u00f6rvillande skepnaden af stegrad verksamhet i sjelfva verket ej \u00e4ro annat \u00e4n det helas fortg\u00e5ende uppl\u00f6sningsprocess. Den verksamhet genom hvilken culturen g\u00f6r det gemensammas magt g\u00e4llande \u00f6fver det enskilda och med skyldighetens m\u00e5ngfaldiga band tvingar detta att med sjelfuppoffring befordra det f\u00f6rra kallas civilisation och dennas organ \u00e4r samfundslifvet verkande genom sina tvenne hufvudformer staten och familjen. Den verksamhet \u00e5ter som uti inskr\u00e4nktare mening kallas en cultur befordrar omedelbart individualitetens utveckling och befrielse ifr\u00e5n r\u00e5hetens kufvande magt och de grundkrafter hvarigenom den \u00e5stadkommer detta \u00e4ro vetenskap och konst. Att emellan dessa culturens b\u00e4gge hufvudrigtningar en s\u00f6ndring f\u00f6r det n\u00e4rvarande \u00e4ger rum och utg\u00f6r ett hufvuddrag i tidehvarfvets charakter torde v\u00e4l sv\u00e5rligen kanna nekas. Den protest emot civilisationen och allt som inom samh\u00e4llet uppr\u00e4tth\u00e5ller det gemensammas magt hvilken i v\u00e5ra dagar, fr\u00e4ck i ord och v\u00e5ldsam i handling, f\u00f6rvildat t\u00e4nkes\u00e4ttet, skakat samh\u00e4llet och n\u00e4stan till en herrskande folkstro f\u00f6rvandlat den meningen, att individualitetens befrielse eller emancipation ifr\u00e5n alla band, som h\u00e5lla den i beroende af det gemensamma \u00e4r den medborgerliga verksamhetens h\u00f6gsta m\u00e5l; denna protest har skett i den af vetenskapen best\u00e4mda culturens eller upplysningens namn. Det \u00e4r v\u00e4l sannt, att sedermera vetenskapen eller \u00e5tminstone de flesta af dem, som genom sin bildning kunna anses ber\u00e4ttigade att f\u00f6ra dess talan, f\u00f6rnekat sin bekr\u00e4ftelse af detta k\u00e4ckhetens f\u00f6retag, och i st\u00e4llet framtr\u00e4dt till reaction deremot. Men detta torde dock mindre h\u00e4rr\u00f6ra derifr\u00e5n att vetenskapen \u00f6fvergifvit egoismens princip och mera \u00e4n f\u00f6rr hyllar och erk\u00e4nner den positiva betydelsen af det gemensamma \u00e4n derifr\u00e5n att i sp\u00e5ren af den i flera afseenden med framg\u00e5ng genomf\u00f6rda emancipations tendensen och under dess skydd, en verlds\u00e5sigt utvecklat sig, som \u00e4r f\u00f6r l\u00e5g, att n\u00e5gonsin ktin na af vetenskapen erk\u00e4nnas I st\u00e4llet att sasom \u00e4ndam\u00e5l anse individualitetens inre fullkomlighet och f\u00f6r\u00e4dling genom dess h\u00f6gre f\u00f6rm\u00f6genheters v\u00e4lde \u00f6fver de l\u00e4gre, antager denna \u00e5sigt att den enskilda varelsens h\u00f6gsta best\u00e4mmelse \u00e4r dess timliga v\u00e4lst\u00e5nd, beqv\u00e4mlighet och njutning; och, s\u00e5 vida den uppskattar allt efter dess betydelse s\u00e5som medel f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, m\u00e5ste den s\u00e5som onyttigt f\u00f6rkasta det h\u00f6gre str\u00e4fvande, som egentligen utg\u00f6r vetenskapens v\u00e4sende. Och derf\u00f6re har den \u00e4fven ej f\u00f6rsummat att emot detta str\u00e4fvande och det slags \u00e4dlare intellectuala krafter, af hvilka det i f\u00f6ljd af en inre n\u00f6dv\u00e4ndighet m\u00e5ste hyllas och befordras, rigta ett bittert och efter yttersta f\u00f6rm\u00e5ga m\u00f6rdande h\u00e5n. \u00c5 andra sidan har civilisationens reaction emot den individuella culturens s\u00f6ndringsf\u00f6rs\u00f6k icke heller uteblifvit. Det \u00e4r ej nog, att i de samh\u00e4llen der styrelsens negativa princip eller den kufvande magten har en af r\u00e5heten \u00e4nnu underst\u00f6dd \u00f6fvervigt, man f\u00e5tt se vetenskapen blifva f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ett verkligt eller \u00e5tminstone str\u00e4ngt botande f\u00f6rtryck: utan \u00e4fven i de friare staterna har en f\u00f6r vetenskapsodlingen m\u00e5h\u00e4nda \u00e4nnu v\u00e5dligare kraft utvecklat sig genom den ej blott i ord utan \u00e4fven i flerfaldiga \u00e5tg\u00e4rder i synnerhet i afseende p\u00e5 uppfostringsanstalterne, uttalade opinion, enligt hvilken vetenskapen, endast s\u00e5vida den for Staten i dess nuvarande utvecklingsform kan vara anv\u00e4ndbar, f\u00f6rtjenar skydd och uppmuntran; d\u00e5 deremot det, som \u00e4r af h\u00f6gre betydelse, \u00e4n att det kan motsvara detta behof, icke allenast b\u00f6r s\u00e5som onyttigt anses, utan \u00e4fven, savida det \u00e5t uppfostran gifver en f\u00f6r den uppfostrades snara och omedelbara anv\u00e4ndbarhet hinderlig rigtning, s\u00e5som positift skadligt kufvas och om m\u00f6jligt utrotas Denna opinion och den handlings- och f\u00f6rvaltnings-princip, som deruti rotar sig, missk\u00e4nna vetenskapens egentliga betydelse, och inse ej att denna med sin h\u00f6gsta praktiska kraft \u00e4r rigtad icke mot det n\u00e4rvarande, utan mot framtiden, och att den till en del just genom denna fr\u00e5n det n\u00e4rvarandes v\u00e4lde sig befriande och mot det ok\u00e4nda tillkommande ih\u00e4rdigt str\u00e4fvande rigtning, uppenbarar sitt inre djup<\/strong>, sitt stora och n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6rh\u00e5llande till culturens heliga \u00e4ndam\u00e5l.”<\/p><\/blockquote>\n

    Medans jag skrev ovanst\u00e5ende fick jag lustigt nog meddelande fr\u00e5n en bekant som ber\u00e4ttade att han idag \u00e5ker motorcykel till Sala Silvergruva<\/a> f\u00f6r att d\u00e4r uppleva en guidad visning av gruvan ner till 60 meter, ett inre djup<\/strong> kan man s\u00e4ga.<\/p>\n

    Ytterligare en text, som d\u00f6k upp i min s\u00f6kning, var en artikel i SvD om medvetande och meditation<\/a>. I artikeln ber\u00e4ttar en person om sitt intresse f\u00f6r att studera medvetandets processer. Fr\u00e5n denna artikel var det l\u00e4tt att hitta vidare till ”Dr\u00f6mmen om det goda<\/a>” som \u00e4r ett icke-v\u00e5ldsprogram i Dag Hammarskj\u00f6lds fotsp\u00e5r.<\/p>\n

    I mitt minne d\u00f6k nu upp n\u00e5gra betraktelser jag nyligen funnit i texterna p\u00e5 Inslag,<\/a> en website av\u00a0\u00a0Peter Santesson-Wilson, en plats p\u00e5 n\u00e4tet som jag uppt\u00e4ckte f\u00f6rst ig\u00e5r.\u00a0Att senaste bloggposten<\/a> refererar till tidningen Axess<\/a>, som jag ocks\u00e5 s\u00e5g f\u00f6rsta g\u00e5ngen ig\u00e5r, \u00e4r ett lustigt sammantr\u00e4ffande som delvis faller inom ramarna f\u00f6r mina tankar kring vad jag kommit att kalla psynkronicitet.<\/p>\n

    N\u00e5, vad \u00e4r inre djup? Det vill jag att mina l\u00e4sare ska fundera \u00f6ver. De som s\u00e5 \u00f6nskar \u00e4r varmt v\u00e4lkomna att ge svar p\u00e5 denna och andra fr\u00e5gor.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    \u00a0Jag st\u00f6tte p\u00e5 uttrycket ”inre djup” i samband med en karakt\u00e4rsbeskrivning och undrade vad det kunde betyda. Mina egna associationer var att det handlade om f\u00f6rm\u00e5ga till introspektion, eftert\u00e4nksamhet och kontemplation.\u00a0En google-s\u00f6kning visade att uttrycket \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande vid beskrivningar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[17,1,6],"tags":[62,63,64],"class_list":["post-3801","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-citat","category-div","category-insikter","tag-inre-djup","tag-psykologi","tag-sjalen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3801","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3801"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3801\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3814,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3801\/revisions\/3814"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3801"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3801"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3801"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}