{"id":68,"date":"2005-02-18T12:42:06","date_gmt":"2005-02-18T10:42:06","guid":{"rendered":"http:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/?p=2911"},"modified":"2005-02-18T12:42:06","modified_gmt":"2005-02-18T10:42:06","slug":"skansk-historia-del-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/2005\/02\/18\/skansk-historia-del-2\/","title":{"rendered":"Sk\u00e5nsk historia del 2"},"content":{"rendered":"<p><b>Kungen p\u00e5lspetsar sk\u00e5ningar<\/b><\/p>\n<p>P\u00e5lspetsning var det bestialiska \u00f6de som kungen framtagit s\u00e4rskilt  f\u00f6r sk\u00e5nel\u00e4ndska  motst\u00e5ndsm\u00e4n och inte till\u00e4mpade n\u00e5gon annanstans i Sveriges er\u00f6vrade l\u00e4nder. L\u00e4s mer snaskiga detaljer nedan.<\/p>\n<p>Stortorget, Malm\u00f6s st\u00f6rsta och mest centrala torg, beh\u00e4rskas av en ryttarstaty. Den f\u00f6rest\u00e4ller <b>Carl X Gustav<\/b> och st\u00e5r p\u00e5 en v\u00e4ldig sockel mitt p\u00e5 den stora kvadratiska plats d\u00e4r vi finner bland annat R\u00e5dhuset, Residenset, S:t Petrikyrkan (fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1300-talet) och tingsr\u00e4tten. Ryttarens blick riktas \u00f6verl\u00e4gset mot v\u00e4ster, ut mot \u00d6resund, p\u00e5 vars andra sida vi finner Danmark, landet som den svenska milit\u00e4rmakten tvingade att avst\u00e5 Sk\u00e5ne. <\/p>\n<p><center><img src='\/fusion_images\/storstaty.jpg' style='margin:5px;'><\/center><\/p>\n<p>Statyn restes 1896 under nationalromantikens era i samband med Nordiska industri- och sl\u00f6jdutst\u00e4llningen. I Danmark f\u00f6rf\u00e4rades man \u00f6ver att det restes ett \u00e4reminne \u00f6ver den man som bringade s\u00e5 mycken olycka \u00f6ver b\u00e4gge sidor av sundet. De, danskar s\u00e5v\u00e4l som svenskar, som tyckte det var <b>m\u00e4rkligt och smakl\u00f6st<\/b> att en er\u00f6vrad provins reste staty \u00f6ver dess brutala betvingare fick av Sk\u00e5nska Dagbladet veta att de &#8221;<i>..alldeles ogrundadt s\u00f6kt framst\u00e4lla monumentet s\u00e5som en yttring f\u00f6r svensk chauvinism ..<\/i>&#8221;<\/p>\n<p>Statyn minner i vissa avseenden om k\u00e4rnkraftverken i Barseb\u00e4ck som p\u00e5 ett liknande hotfullt s\u00e4tt blickar ut mot den danska huvudstaden K\u00f6penhamn. Detta h\u00e5n, denna styrkeuppvisning och maktfullkomlighet, denna h\u00e4nsynsl\u00f6sa och nonchalanta arrogans mot &#8221;broderfolket&#8221;, som det av m\u00e5nga danskar upplevda d\u00f6dliga atomhotet innanf\u00f6r dess betongv\u00e4ggar utg\u00f6r, har i decennier varit ett hinder f\u00f6r positiva kontakter mellan Sverige och Danmark.<\/p>\n<p>\u00c4nda sedan <b>Gustav Vasa<\/b> efter f\u00f6rhandlingarna 1524 k\u00e4nt sig lurad av de smarta danskarna verkar det ha funnits ett starkt hat och en revanschlusta i den svenska administrationen. I fredsf\u00f6rdraget mellan Danmark och Sverige i <b>Roskilde <\/b>den 26 februari 1658, garanteras Sk\u00e5nelands folk att &#8221;<i>blifva vidh deres vanlige r\u00e4tt, lagd och gamble privilegier och frijheter oturberade och obehindrade<\/i>&#8221;. Som ett exempel p\u00e5 Sk\u00e5nes multikulturella s\u00e4rart s\u00e5 erk\u00e4ndes p\u00e5 den tiden fyra spr\u00e5k i detta nutida svenska landskap: sk\u00e5nska, tyska, danska och svenska. Men redan i mars 1658 bryter svenskarna mot fredstraktatens fri- och r\u00e4ttigheter f\u00f6r m\u00e4nniskorna i Sk\u00e5neland. Man beslutar att f\u00f6rsvenska Sk\u00e5ne och f\u00f6rinta Danmark. Kungen skriver i dagb\u00f6cker om l\u00e5ngtg\u00e5ende planer p\u00e5 att deportera hela Sk\u00e5nes befolkning till Baltikum. S\u00e5 blev det nu inte, \u00e4ven om all sk\u00e5nsk adel tv\u00e5ngsflyttades norrut och de som flydde till Danmark d\u00f6mdes till d\u00f6des och m\u00e5nga var de sk\u00e5ningar som f\u00f6rsvann i \u00f6ster p\u00e5 tv\u00e5ngskommendering och &#8221;di svenske&#8221; under denna tid d\u00f6dade uppemot h\u00e4lften av Sk\u00e5nes manliga befolkning. Det \u00e4r allts\u00e5 fr\u00e5gan om en etnisk och kulturell <b>rensning <\/b>av v\u00e4ldiga m\u00e5tt.<\/p>\n<p><b>Den gamla avr\u00e4ttningsplatsen Stortorget<\/b> passar p\u00e5 \u00e5tminstone ett s\u00e4tt bra f\u00f6r denne kung eftersom det minner om vad <b><a href='http:\/\/www.all2know.com\/sv\/wikipedia\/a\/ar\/artur_lundkvist.html' target='_blank'>Artur Lundkvist<\/a><\/b> ber\u00e4ttar om i romanen &#8221;<i>Snapphanens liv och d\u00f6d<\/i>&#8221;, n\u00e4mligen hur man spetsar sk\u00e5nska motst\u00e5ndsm\u00e4n p\u00e5 p\u00e5le:<\/p>\n<p>&#8221;<i>Knektarna kommer och h\u00e4mtar honom, men lossar inte hans fj\u00e4ttrar utan b\u00e4r bort honom emellan sig, en trupp st\u00e5r uppst\u00e4lld med musk\u00f6ter i h\u00e4nderna, en trumslagare st\u00e5r beredd med en stor trumma h\u00e4ngande ner mot kn\u00e4na. En p\u00e5le av ek ligger d\u00e4r f\u00e4rdig, spetsad vass, med barken bortskalad i hela dess l\u00e4ngd, n\u00e4ra intill har ett h\u00e5l gr\u00e4vts i marken, med en h\u00f6g r\u00f6daktig jord uppkastad bredvid.<\/p>\n<p>Trumman b\u00f6rjar d\u00e5na, dovt och l\u00e5ngsamt, Lars l\u00e4ggs ner p\u00e5 marken vilande p\u00e5 magen, flera karlar griper tag i honom och h\u00e5ller honom h\u00e5rt, hans kl\u00e4der fl\u00e4ks upp, ett knivsnitt g\u00f6rs vid nedersta ryggkotan och d\u00e4r f\u00f6rs den spetsiga p\u00e5len in under huden, skjuts upp\u00e5t med korta st\u00f6tar, f\u00f6rsiktigt f\u00f6r att p\u00e5len varken ska tr\u00e4nga f\u00f6r djupt i kroppen eller komma ut igen genom huden.<\/p>\n<p>Trumman dunkar, en fruktansv\u00e4rd sp\u00e4nning skakar den utstr\u00e4ckta kroppen, men karlarna h\u00e5ller den nere, tryckt mot marken, Lars k\u00e4nner sm\u00e4rtan som en eldflamma upp genom kroppen, han omsluts av ett r\u00f6dflammande m\u00f6rker, biter samman t\u00e4nderna s\u00e5 h\u00e5rt att han h\u00f6r dem krasa s\u00f6nder, men han h\u00f6r inget skrik fr\u00e5n sig sj\u00e4lv, bara sjunker i ett djup och allt blir m\u00f6rker.<\/p>\n<p>Han vaknar till igen n\u00e4r han h\u00e4nger upprest p\u00e5 p\u00e5len,hans f\u00f6tter \u00e4r fastspikade, hans armar bak\u00e5tb\u00f6jda och fastsurrade, en galge \u00e4r rest upp\u00f6ver honom och en repsnara omsluter hans hals, men s\u00e5 l\u00f6st sittande att han inte genom huvudr\u00f6relser kan strypas. Sm\u00e4rtan \u00e4r som en rasande eld i hans kropp, som om l\u00e5gor f\u00f6rt\u00e4rde hans k\u00f6tt i oavbrutna angrepp, han har munnen full av blod.<\/i>&#8221;<\/p>\n<p>Snaskigt vad?<\/p>\n<p>N\u00e5gra k\u00e4llor:<br \/>\n<a href='http:\/\/home.swipnet.se\/~w-19792\/pre1676.html' target='_blank'>Ockuperat land<\/a><br \/>\n<a href='http:\/\/home.swipnet.se\/~w-19792\/totempole_malmoe.html' target='_blank'>Karl X Gustavs staty i Malm\u00f6<\/a><br \/>\n<b><br \/>\nDagens fr\u00e5ga:<br \/>\nVad heter h\u00e4sten?<br \/>\n<a href='http:\/\/henriksundstrom.se\/news.php?readmore=81'>Svara h\u00e4r<\/a>.<\/b><\/p>\n<p>L\u00e4s \u00e4ven <a href='http:\/\/henriksundstrom.se\/news.php?readmore=64'>Sk\u00e5nsk historia Del 1<\/a> om Gustav Vasa i Malm\u00f6.<\/p>\n<p><span class='small'>PS Jag \u00e4r ingen lokalpatriot &#8211; om jag bott i Norrland hade jag antagligen skrivit ett inl\u00e4gg om denna landsdel.<br \/>\nPPS Alla svenska knugar har stavat Carl med &#8217;C&#8217; (i den m\u00e5n de kunnat stava \u00f6ht). Det \u00e4r n\u00e4r modet v\u00e4xlat som andra har valt &#8217;Karl&#8217;. S\u00e5 &#8217;kalle dussin&#8217; heter egentligen Carl XII, minsann \ud83d\ude42<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kungen p\u00e5lspetsar sk\u00e5ningar P\u00e5lspetsning var det bestialiska \u00f6de som kungen framtagit s\u00e4rskilt f\u00f6r sk\u00e5nel\u00e4ndska motst\u00e5ndsm\u00e4n och inte till\u00e4mpade n\u00e5gon annanstans i Sveriges er\u00f6vrade l\u00e4nder. L\u00e4s mer snaskiga detaljer nedan. Stortorget, Malm\u00f6s st\u00f6rsta och mest centrala torg, beh\u00e4rskas av en ryttarstaty. &hellip; <a href=\"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/2005\/02\/18\/skansk-historia-del-2\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-68","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=68"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/68\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=68"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=68"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=68"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}