{"id":77,"date":"2005-02-22T13:04:15","date_gmt":"2005-02-22T11:04:15","guid":{"rendered":"http:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/?p=2920"},"modified":"2005-02-22T13:04:15","modified_gmt":"2005-02-22T11:04:15","slug":"mannens-intellektuella-forflackning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/2005\/02\/22\/mannens-intellektuella-forflackning\/","title":{"rendered":"M\u00e4nnens intellektuella f\u00f6rflackning"},"content":{"rendered":"

I l\u00f6rdags <\/b>publicerade DN en debattartikel <\/a>av Germund Hesslow<\/a> som v\u00e4ckte viss uppm\u00e4rksamhet. Hesslow har gjort sig k\u00e4nd f\u00f6r skriverier om feminism. Visst spetsar han till saker och drar en del diskutabla slutsatser, men grunden f\u00f6r hans artikel, att det finns vissa skillnader mellan m\u00e4n och kvinnor, anser jag vara s\u00e4kerst\u00e4lld.<\/p>\n

Kort sagt: kvinnor \u00e4r fittor och m\u00e4n \u00e4r kukar. Ja, det blir s\u00e5 n\u00e4r man (l\u00e4s: Henrik) generaliserar och anv\u00e4nder folkligt spr\u00e5k.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller m\u00e4ns och kvinnors intelligens<\/b> s\u00e5 ska man noga t\u00e4nka efter vad tusan man talar om. Ofta \u00e4r den forskning som presenteras baserad p\u00e5 hur m\u00e4nniskor klarar sig p\u00e5 IQ-test. Om s\u00e5dana test finns mycket att s\u00e4ga, inte minst att det enda man kan vara s\u00e4ker p\u00e5 att IQ-test faktiskt m\u00e4ter \u00e4r huruvida n\u00e5gon \u00e4r bra p\u00e5 IQ-test<\/b>. (Jag \u00e4r vanligen ganska bra p\u00e5 IQ-test. Ett litet n\u00e4ttest jag gjorde summmerade kort: ”Du kan antagligen g\u00f6ra b\u00e4ttre IQ-test \u00e4n det h\u00e4r”, vilket jag tyckte var himla skoj.)<\/span><\/p>\n

N\u00e4r Hesslow skriver ”I vissa avseenden d\u00e4r det inte finns n\u00e5gon genomsnittlig skillnad mellan k\u00f6nen, som exempelvis generell intelligens, uppvisar m\u00e4nnen \u00e4nd\u00e5 en st\u00f6rre variation, vilket betyder att det finns fler m\u00e4n s\u00e5v\u00e4l bland s\u00e4rskilt h\u00f6gt som bland s\u00e4rskilt l\u00e5gt beg\u00e5vade.<\/i>” s\u00e5 betyder detta att \u00e4ven om medel-IQ \u00e4r samma f\u00f6r m\u00e4n som kvinnor, s\u00e5 finns det fler s\u00e5v\u00e4l osedvanligt korkade karlar som relativt smarta s\u00e5dana.<\/p>\n

F\u00f6r att illustrera detta l\u00e5t oss titta p\u00e5 en normalf\u00f6rdelningskurva <\/b>(\u00e4ven kallad klockkurva eller Gausskurva).
\n

<\/center>
\nBilden \u00e4r \u00f6verdriven f\u00f6r att visa p\u00e5 skillnaderna mer \u00e4n p\u00e5 likheterna. X-axeln visar uppm\u00e4tt IQ och Y-axeln antal f\u00f6rekomster av detta, dvs frekvens av X. Arean under de tv\u00e5 kurvorna \u00e4r lika stor och motsvarar antalet IQ-testade personer – det \u00e4r allts\u00e5 lika m\u00e5nga m\u00e4n som kvinnor<\/b>. Centrum f\u00f6r b\u00e4gge kurvorna ligger kring samma v\u00e4rde – dvs medelv\u00e4rdet f\u00f6r b\u00e4gge grupperna \u00e4r lika: de \u00e4r j\u00e4mnt f\u00f6rdelade kring X<\/b>. Medelv\u00e4rdet i alla IQ-test \u00e4r 100 – har man mer \u00e4n 100 har man allts\u00e5 b\u00e4ttre resultat p\u00e5 IQ-test \u00e4n genomsnittet och tv\u00e4rtom.
\nDet som skiljer \u00e4r bredden p\u00e5 det uppm\u00e4tta materialet, dvs variationen<\/i>. Ett m\u00e5tt p\u00e5 denna variation \u00e4r standardavvikelsen. \u00c4r v\u00e4rdet p\u00e5 standardavvikelsen stor s\u00e5 \u00e4r det en stor variation i materialet och tv\u00e4rtom. De statistiska ber\u00e4kningar funkar s\u00e5 (jag t\u00e4nker inte g\u00e5 in i detalj p\u00e5 detta) att de allra flesta hamnar inom 3 standardavvikelser fr\u00e5n genomsnittet och de som ligger mer \u00e4n 3 standardavvikelser \u00f6ver snittet kan ans\u00f6ka om medlemskap i MENSA <\/a>eller liknande organisationer och faktiskt ha en chans att komma med.<\/p>\n

En mycket viktig iakttagelse som Hesslow missar<\/b> \u00e4r att eftersom variationen p\u00e5 kvinnor \u00e4r l\u00e4gre s\u00e5 uppvisar de en h\u00f6gre kvalitet<\/b>. Detta statistiska faktum \u00e4r k\u00e4nt sedan l\u00e4nge och japanerna var genom att inf\u00f6ra denna princip inom exempelvis bilindustrin revolution\u00e4ra i sin strategi f\u00f6r att prestera h\u00f6gkvalitativt. En g\u00e5ng i tiden jobbade jag lite med att inf\u00f6ra detta japanska begrepp, ’Kaizen<\/i><\/a>’, i svensk industri och det beh\u00f6vdes verkligen eftersom exempelvis SAAB-fabriken h\u00e4r i Malm\u00f6 p\u00e5 den tiden var tvungna att skicka var 5:e bil tillbaka in i fabriken och bygga om delar av den f\u00f6r att dom skulle passa ihop. Som en bilbyggare sa: ”V\u00e5rt b\u00e4sta redskap vid slutmonteringen \u00e4r gummiklubban, annars f\u00e5r vi aldrig d\u00f6rrarna eller huven att st\u00e4nga ordentligt<\/i>.” Jag antar att detta f\u00f6rh\u00e5llande inneb\u00e4r att vi borde forska p\u00e5 huruvida vi kan skicka defekta m\u00e4n tillbaka till fabriken.<\/p>\n

F\u00f6r att ytterligare flirta in mig hos feminister s\u00e5 vill jag s\u00e4ga att m\u00e4nnens IQ-kurva \u00e4r l\u00e5g och bred, dvs den visar m\u00e4nnens intellektuella f\u00f6rflackning.<\/b><\/p>\n

Ett par andra intressanta teorier \u00e4r de som Thebe framf\u00f6r i sin blogg om mansf\u00f6rdelning och bipol\u00e4ra egenskaper<\/a>.<\/p>\n

N\u00e5v\u00e4l, en av orsakerna till att jag brukar f\u00f6rsvara marginaliserade grupper, udda b\u00f6jelser eller tokiga intressen \u00e4r att jag sj\u00e4lv \u00e4r s\u00e5 perifert placerad l\u00e5ngt ut p\u00e5 ena kurviga kanten i en s\u00e5dan h\u00e4r m\u00e4tning. Fullst\u00e4ndigt icke-linj\u00e4r skulle man kunna s\u00e4ga – s\u00e5 d\u00e4r p\u00e5 skoj och f\u00f6r att anknyta till g\u00e5rdagens tanke.<\/p>\n

Jag gillar vad Arne Svensk p\u00e5 Certec skriver om intelligens och inre bilder: bl\u00e4ddra ner en bit till ”Intelligens och sv\u00e5righetsgrad”.
\n

<\/center>
\n<\/a>
\nArtikel i Scientific American<\/i> av Linda S. Gottfredson om G – Generell intelligens<\/b><\/a>.
\nArtikel i New York Times\/Science med anledning av Lawrence H. Summers, the president of Harvard uttalande om orsaken till att m\u00e4n och kvinnor har olika livsbanor.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I l\u00f6rdags publicerade DN en debattartikel av Germund Hesslow som v\u00e4ckte viss uppm\u00e4rksamhet. Hesslow har gjort sig k\u00e4nd f\u00f6r skriverier om feminism. Visst spetsar han till saker och drar en del diskutabla slutsatser, men grunden f\u00f6r hans artikel, att det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-77","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=77"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=77"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=77"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/henriksundstrom.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=77"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}