<\/p>\nMitt<\/i> val \u00e4r enkelt, i teorin<\/i>. <\/b>Hellre galen \u00e4n kn\u00e4pp <\/p>\n
Nej, jag bara skoja,, s\u00e5 h\u00e4r \u00e4r det: hellre lite knasig \u00e4n alldeles f\u00f6r nuftig. Men, vad sjutton, det \u00e4r tyv\u00e4rr ofta endast i teorin<\/b> som jag hellre \u00e4r en ball praktiker<\/i> \u00e4n en torr teoretiker<\/i>, f\u00f6r i praktiken<\/b> visar det sig ofta att jag har en hj\u00e4rna som vill st\u00e4lla ”tillr\u00e4tta”, som inte vill se slarv, oklarheter och sammanblanderier. Hur visar detta sig d\u00e5? \u00c5h, p\u00e5 v\u00e4ldigt m\u00e5nga s\u00e4tt – fr\u00e4mst \u00e4r det som mentala processer vilka jag lyckligtvis med min enorma viljestyrka vanligen m\u00e4ktar kv\u00e4va i sin linda, men som exempel kan n\u00e4mnas att jag understundom ger mig in i en av de databastabeller som ligger till grund f\u00f6r den sida du just besk\u00e5dar ohc r\u00e4ttar mina bes\u00f6kares stavfel och felknappningar.<\/p>\n
I de fall som min undervisning<\/b> str\u00e4cker sig \u00f6ver mer \u00e4n en f\u00f6r- eller eftermiddag, vilket de oftast g\u00f6r, s\u00e5 brukar jag p\u00e5 ett mycket tidigt stadium stoppa in n\u00e5gra minuters \u00f6vningar f\u00f6r att s\u00e4tta ig\u00e5ng hj\u00e4rnan och tankeprocesserna hos eleverna, men \u00e4ven hos mig sj\u00e4lv. \u00d6Vningar som har f\u00e5tt en del elever att kalla mig ”elefantmannen<\/i>” eller att fr\u00e5ga, allvarligt, om det \u00e4r dolda kameran de \u00e4r utsatta f\u00f6r. F\u00f6r det mesta, ja alltid faktiskt, har alla roligt och skrattar h\u00f6gt och bara med detta \u00e4r otroligt mycket vunnet – och till p\u00e5 k\u00f6pet f\u00e5r vi v\u00e5ra hj\u00e4rnor lite extra syresatta! Vad var det nu jag t\u00e4nkte f\u00f6rmedla med det h\u00e4r inl\u00e4gget d\u00e5? Himmel o pannkaka det har jag gl\u00f6mt! PS Jag l\u00e4ste en j\u00e4ttebra bok om mnemologi, dvs minneskonst, som jag g\u00e4rna skulle rekommendera, men jag har banne mig gl\u00f6mt vad den hette.<\/p>\n Mitt val \u00e4r enkelt, i teorin. Hellre galen \u00e4n kn\u00e4pp Nej, jag bara skoja,, s\u00e5 h\u00e4r \u00e4r det: hellre lite knasig \u00e4n alldeles f\u00f6r nuftig. Men, vad sjutton, det \u00e4r tyv\u00e4rr ofta endast i teorin som jag hellre \u00e4r en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa 
\u00c5 andra sidan<\/b> (det brukar finnas en s\u00e5dan och jag vill g\u00e4rna uppm\u00e4rksamma p\u00e5 den) har jag en helt utflippad sida ocks\u00e5. Den d\u00e4r demonen jag har i skallen (se tidigare inl\u00e4gg ”Demoner<\/a>”) har inte som Maxwells demon i uppgift att s\u00e4rskilja varma och kalla partiklar; snarare \u00e4r det tv\u00e5 sorters hj\u00e4rnfunktioner som Henriks Hj\u00e4rndemon skiljer \u00e5t. Vad, hj\u00e4rnfunktioner? Nej, inte hj\u00e4rnfunktioner<\/i>, snarare de delvis olika specialiseringar <\/i>som hj\u00e4rnans tv\u00e5 hj\u00e4rnhalvor har. Jag \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00f6rtjust i de uppt\u00e4ckter som ledde till att salig Roger W. SPerry fick Nobelpris 1981 (trorjagdetvar – k\u00e4llkritiska l\u00e4sare m\u00e5 korrigera mig) och om jag inte minns fel s\u00e5 \u00e4r det i st\u00f6rst utstr\u00e4ckning och i huvudsak(!) beg\u00e5vade m\u00e4nskor som delar upp skallen s\u00e5d\u00e4r. (Det finns ett knep som g\u00f6r att man utan speciell utrustning kan se vilken hj\u00e4rnhalva en person anv\u00e4nder, men detta knep avsl\u00f6jar jag inte h\u00e4r; sk\u00e4let till detta \u00e4r att jag bara vill retas lite och, som Blaise PAscal sa, allting kan inte avsl\u00f6jas f\u00f6r vem som helst.)<\/p>\n
\n
<\/p>\n\u00d6vningarna \u00e4r lite fysiska och inbegriper lite l\u00e4tt gymnastik och yoga\u00f6vningar, men jag inleder alltid med en teoretisk grund, n\u00e4mligen detta om de tv\u00e5 hj\u00e4rnhalvornas delvis olika specialisering och i denna del anv\u00e4nder jag s\u00e5v\u00e4l ord, r\u00f6stl\u00e4ge, text, ritar med olika f\u00e4rger och mitt kroppspr\u00e5k f\u00f6r att f\u00f6rmedla mitt budskap om att samtliga sinnen kan vara viktiga<\/b> f\u00f6r att vi ska tillgodog\u00f6ra oss information och att vilka sinnen som \u00e4r viktigast varierar med olika individer. Kvinnor brukar bli s\u00e4rskilt f\u00f6rtjusta n\u00e4r jag ber\u00e4ttar att corpus callosum, dvs den s.k. hj\u00e4rnbalken som f\u00f6rbinder v\u00e4nster och h\u00f6ger hj\u00e4rnhalva, hos kvinnor normalt sett best\u00e5r av v\u00e4ldigt m\u00e5nga fler miljarder nervceller \u00e4n hos mannen och d\u00e4rf\u00f6r antas att kommunikationen mellan hj\u00e4rnhalvorna \u00e4r mer intenSIV hos kvinnor \u00e4n hos m\u00e4n. (Kommer i skrivande stund p\u00e5 att en kommunikation mellan tv\u00e5 kvinnliga hj\u00e4rnor ofta \u00e4r mer intensiv \u00e4n den mellan tv\u00e5 m\u00e4n – men det \u00e4r s\u00e5klart kvaliteten <\/i>som \u00e4r det avg\u00f6rande (f*n liite grand f\u00e5r jag v\u00e4l f\u00f6rsvara det ot\u00e4cka k\u00f6net?).) Den h\u00e4r sortens \u00f6vningar \u00e4r kul<\/b> och himla bra att kontrastera mot det vanliga \u00e4mnet: IT-teknik. Och om inte annat s\u00e5 \u00e4r det roliga<\/b> ett tillr\u00e4ckligt sk\u00e4l f\u00f6r att g\u00f6ra dom!<\/div>\n
<\/p>\n