26 Jul 11 En utflykt med kajak, konst och camping
Söndagen den 24 juli hade jag vilat upp mig efter en resa till Gamleby (där jag träffat min son Kim, hans bror, hans morbror, några till och fått se och höra om fantastiska idéer som jag får berätta om senare.) och var mogen för nästa lilla äventyr.
Körde iväg med campingpackning, kylväska och kajak på taket till min gamla BMW.
Startade vid halvåtta på kvällen vägen mot Skinnskatteberg, via GPS inställd på ”inga motorvägar”. GPS’en har några år på nacken och fixar inte nya delarna av E18. ”Gör en U-sväng” fick jag höra av den vänliga kvinnorösten i GPS’en, de gånger som vi inte var helt ute i naturen. Fast det gjorde inget, det var ju till naturen jag var på väg! :)
Väl framme började jag cirkla runt lite för att jämföra karta och terräng – detta gjorde jag efter vad jag memorerat av kartor på nätet. Jag hittade strax Uttersberg, ett av mina mål, och även Lien där det finns en camping. Campingplats stod dock inte på dagordningen, däremot gärna slå upp mitt tält mitt ute i det vilda, gärna i ett naturreservat.
När jag kört runt och njutit av sceneriet och friden ett tag – och kört mig vilse – började det regna som inihelvete. Det brukar ju göra det när jag ska slå upp tältet, som ni vet.
Och i detta ögonblick så försvinner strömmen i cigguttaget också! Det är där jag laddar GPS’en samt kylväskan och mobiltelefonen. En närmare undersökning visar att en säkring har gått. Det var nog lite mkt kräm jag krävde. Och ingen 30 Ampsäkring hittade jag i mörkret heller… (på morgonen hittade jag i trunken)
Så utan gps’en, som nästan genast dör utan laddning då batteriet är kass, och utan karta (ja, vaddå då?) hade jag inte mkt koll på läget, särskilt inte när mörkret brutit in och regnet forsade ner. Slog upp tältet vid första bästa grusiga avtagsväg, nära den lilla sjön Dramboln såg jag senare.
Blöt? Tja, lite grand. Inte alls så mycket som man skulle kunnat tro. Bil ger ett betydligt bättre regnskydd än mc.
Morgonen infann sig, utan regn. Skönt var det. Lagade lite soppa på mitt Trangiakök! Och kaffe! Jag älskar mitt trangiakök.
Stack sedan till Uttersberg där Galleriet Astley finns. Jag var där redan kl 8 och de öppnar först 10 så jag kollade först in deras skulpturpark.
Här är några foton av Skulpturparken i Uttersberg. (missade massor av fototillfällen då batteriet i mobilen dog.) ”Försök att placera ett äpple på ett bord”, var en klurig tingest.
En av mina favoriter är ”Profeten” (ovan) av Ernst Neizvestny
Därefter promenerade jag en mil eller en och en halv. Pratade med hästar. De var ointresserade av konversation. Och jag hade ingen lust att sjunga för korna.
Gick tillbaka till galleriet. Blev där insläppt av en trevlig gentleman i min egen ålder. Mycket artig och belevad var han. Anders Nyberg, galleristen. En tänkande man.
Se det framför dig… Där kommer jag traskande i sandaler, shorts, rufsigt hår, skägg och svart T-shirt med ett färgtryck av en vrålande tiger och jag tas verkligen väl emot. Vilket gästvänligt ställe! Kaffe blir det. Han bjuder på en smörgås. Vi pratar konst. Han har oerhörda kunskaper och jag hänger knappt med men jag är glad ändå!
Just nu har galleriet en utställning av den världsberömde konstnären Jatin Das. Jag gillar verkligen hans konst. Den är själfull. Mycket emotionell. Mycket passion. Ytor med färg som väcker känslor och med små kalligrafiska mönster tecknar han starka bilder av människor och relationer.
Jatin Das är där och arbetar, som vanligt. Vi fikar tillsammans och pratar. Delger honom mina intryck. Är lyrisk, nämner Matisse. Han berättar om sin konst, varifrån han får inspiration och uppslag – kort sagt: naturen. Förebilderna är inte de som man vanligtvis pratar om i västerländsk konsthistoria – Picasso, Matisse, etc – Jatin Das menar att det är en begränsad syn på konsten då hela världens olika kulturer genom många årtusenden har bidragit till konsten och dess rika utveckling.
Vi pratar om affischen som är gjord för utställningen. Originalet är här också. Fantastisk! Vi diskuterar den. Det han menar är en gudom, som en manifestation av en kraft likt i hinduiskt tänkande, ser jag som en relation – en relation mellan den man och den kvinna som står till höger och vänster. Vi är ense om mycket. Jag gillar verkligen mr. Das och hans konst.
Överst i en av byggnaderna har galleri Astley ett museum, ”Tree of Life”, med kärnan av den konst som Ernst Neizvestny har producerat. Ganska enormt faktiskt. En av giganterna inom konst (och politisk konst) har sitt livscentra i Uttersberg!
Massor med rika upplevelser på detta galleri, från tår till huvudspjäll. jag köper några vackra saker, tycker det vore skoj att vara en rik man och lovar mig själv att återvända för fler upplevelser.
Sedan gör jag i ordning kajaken och paddlar till Skinnskatteberg och tillbaka, cirka 2 mil. Motvind på vägen hem. Känns mycket bra på alla sätt. Får lite blåsor i händerna och svettas skönt. Tar därefter ett dopp i sjön och simmar en stund. Ligger på rygg i vattnet och tittar upp på molnen som tecknar figurer mot den blå himlen. Himmelriket.
Kommer tillbaka till galleriet. Jatin Das är imponerad av mitt naturintresse och paddling. Jag samtalar lite mera med ägaren och fler konstnärer innan jag beger mig vidare mot Ängelsberg skulpturpark. Vackert, inspirerande och framförallt roligt – mycket humor där! Mina bilder därifrån.
Provianterar i Skinnskatteberg. En man på Sportia kallar mig ”En riktig skogsmulle” och vi har ett trevligt samtal om Malmö och paddelklubben där. Han är grymt impad av min kajak.
Nu var tanken att jag skulle övernatta i närheten, men med tanke på att det bara är 1,5 timmes körväg hem – så kör jag hemåt! Är så skönt glad och nöjd!
Tyvärr har jag missat många fototillfällen. Hade bara mobilkameran och den dog när cigguttaget i bilen dog. Men jag är väldigt lycklig när jag kör vägen hem till Enköping.
Etiketter: Ängelsberg, Astley, Jatin Das, Neizvestny, Uttersberg
19 Jul 11 MC till Tyskland anteckningar 2
Strapatser helt ok!
Väldigt skön körning ikväll efter vilan, cirka tre timmar, trots mycket strass schaden. Skönt när det inte är så varmt. Mycket kurvor, branter och andra hojar. Som ett gigantiskt Rörken! Inte fantastiska naturscenerier som i Norge, men underbar kulturbygd och mycket att uppleva.
Ikväll, när jag har TAK över huvudet, regnar det INTE.
Meddelande från vän:
”Insexskruven ca 20 Nm, hjulet med hål i ca 100 Nm, dvs mkt hårt.”
Kom tillbaka till Sverige i går natt den 12/7 med färja från Travemunde. Har haft en fantastisk hojresa i tyska Harz, inklusive stärkande strapatser.
”Was mir nicht umbringt macht mir stärcher.”
En tur till Harz rekommenderas varmt för hojåkare som gillar kurvor – och vem gör inte det? Vill dit igen, men det får vänta då jag har lite annat jag vill göra nu.
Måndag 11 juli:
Efter dusch och rena kläder bestiger jag hojen igen, åter fullpackad och glad trots att jag är blöt och mc-stället är tungt av väta. Jag borde ha köpt nytt eller ägnat tid åt att impregnera det. Klantigt! 
Kör runt i Harz’ och konstaterar att det är otroligt bra hojvägar. Nästan kurviga hela tiden och ofta även så branta att det knäpper i öronen av höjdskillnaderna. Vissa delar är serpentinkurvor som man tror aldrig ska ta slut och tittar man sig över axeln så ser det ibland ut som att man återvänder dit man kom ifrån. Helt snurrigt!
Jag känner mig dock ordentligt desorienterad och har svårt att hitta dit jag tänkt mig.
GPS’en är inte mycket hjälp och giviväskan jag köpte är kass för man ser knappt displayen genom skyddsplasten.
Hittar efter ett par timmars letande fram till ett pensionat som ”någon på nätet” hade rekommenderat som ”biker pensionat”, men det faller mig inte i smaken. Gör inte så mycket då det är kul att köra 
men jag hade hellre fått lastat av hojen och fokuserat på körningen, så klart!
Så jag kollar efter en camping som ska vara inriktad på hojar men hittar inte den heller, men hittar ett vandrarhem istället där jag tar in. Det är bara jag och en barnfamilj där på hela stora stället.
Morgonen därpå visar sig campingen ligga några hundra meter från vandrarhemmet!
Efter lite vila och avlastning av packningen (som är svettigt och tidskrävande) på vandrarhemmet tar jag en kvällstur. Återigen är jag på jakt efter kontanter: det räcker INTE med plastkort på fickan, eftersom ett flertal etablissemang, från vandrarhem till matbutiker INTE TAR KORT! 
Det är himskans skönt att köra utan betungande packning! En helt annan hoj. En bra kvällstur! Snurriga vägar! Kör länge och är helt utmattad när jag kommer tillbaka till vandrarhemmet. Dricker en flaska gott vitvin.
Blir plötsligt överrumplad av feber och känner att jag har ont i bihålorna.
Faller utmattad i säng och kan inte sova pga frossa, feber och ont i bihålor. Jag hostar tungt och vrider mig i lakanen.
En vit häst, med lång och tovig man och svans, hostar ihåligt utanför mitt fönster. Låter mycket sjuk och sorgsen. Den får tröst av en yngre brun häst, också den med ovårdad man och svans. De korta stunder jag sover har jag mardrömmar. Änglar och demoner. Vet knappt om jag sover eller är vaken. Hästarna är dock kvar på morgonen när jag kvicknar till.
Jag tror jag bara sover en eller två timmar och är helt slut, svettig, iskall och varm samtidigt. Så här i efterhand undrar jag varför jag inte tog en alvedon, men jag har en lång (o)vana av att undvika medikamenter. Ett glas vin eller öl är dock bara hälsosamt, eller hur!
Tisdag 12 juli:
Efter denna i sanning fruktansvärda natt är jag mogen för döden eller gökboet. Eller kanske ”The Shining” då det visar sig att jag är ensam gäst på vandrarhemmet? 
Istället för något av föregående dödsföraktande galna alternativ tar jag min sporthoj och gazzar på i ett bergsområde i Tyskland! 
Men först frukost.
Rycker upp mig, gör i ordning hojen och kör! Livet ser bättre ut!
Köper olja, bensin, dryck och handdukar.
Och fr a en karta, en speciell hojkarta över Harz! Den ger mig överblick och jag kan för första gången planera körningen. Gps är begränsat som verktyg.
Kör runt på nya ställen, Altenhaus, Sonnenberg, osv,
Pratar med några trevliga tyskar under dagen, men ägnar nästan all tid åt att bara köra köra köra.
Landskapet är som en saga.
Stannar en natt till på vandrarhemmet då det bara kostar 250:- (dubbelt upp mot campingen) och garanterar torr, varm, ombonad miljö och inkluderar sängkläder, samt det bästa av allt: varmt vatten i duscharna! På campingarna hann jag bara tänka: ”Åh vad skönt!” sedan tog varmvattnet slut.
Har trots den gångna helvetiska natten kört drygt fem timmar idag. Kvällsmat kl aderton och jag är hungrig. Det blir ingen Abendessen-buffé då jag är ensam gäst. Istället dukar de två söta kockorna upp bara för mig i matsalen.
Efter kvällsmaten kollar jag hojkartan över Harz. Wow vilka vägar! Inser att man kan tillbringa minst en månad i Harz och bara köra på nya vägar!
Ser ut en rutt på kanske 10 mil och beger mig iväg på en kvällstur, trots att jag känner mig matt. Går fint att träna häng, spårval, blick och gas, fast det blir snabbt mörkt. Det är skönt med bara lite trafik.
En mc ligger plötsligt alldeles nära bakom och jag släpper förbi den. En sjuttiotals-BMW tror jag det var. Jag hänger på ett tag och iakttar. Föraren kör helt utan ansträngning, sitter helt upprätt med noll häng och hojen har smala däck som en mountainbike 
”Det sitter i huv’et.” Vi möts lite senare under kvällen och han hälsar med att vinka med hela armen. Alla som kör hoj hälsar på varandra men det är vanligen bara med handen eller fingrarna.
Regn börjar falla samtidigt med mörkret. Satan. Det är plötsligt långt hem när det är mörkt. Det satans regnet tilltar.
Jag blir blöt som vanligt… Blev ytterligare 1,5 timmars tur.
Väl på vandrarhemmet tar jag ett par öl, eftersom det återställer krafterna, och ringer några bekanta.
Vaknar vid tre och ligger och tänker på det som varit, det som kunde varit, det som är och det som ska bli. Väldigt nyttigt att få vara själv, ostörd med mina tankar.
Vaknar av att regnet slår mot fönstret vid fyratiden. Skönt att ligga inne i värmen. Funderar på de närmsta dagarna. Ska jag till alperna, eller kanske hem och paddla? Hästen frustar utanför. Jag är ganska trött i kroppen.
Onsdag 13:e juli:
Bestämmer mig på morgonen för att köra hemåt, ska stanna ett par dagar till Skåne och sedan Enköping.
Hinner bara precis köra tre meter då jag tappar Giviväskan, då jag inte fäst den ordentligt. Säger hej då till hästarna. Gps-eländet leder mig på omvägar. Följer skyltarna så går det bättre. Kör Autobahn hela vägen och det är på dessa raksträckor man verkligen får träsmak! Det är inget kul. Bättre att köra vägarna vid sidan om, imho.
Väntan 1h45m på färjan, som sedan ska ta drygt sju timmar och anlöper Trelleborg vid midnatt.
Träffar tysken Albrecht i bilkön vid färjeterminalen. Han ska till Sverige med sin mor för att uppleva naturen, tälta och paddla kajak. Han är kristen och vi diskuterar synd, skuld och teodicéproblemet. Sedan vill han pracka på mig broschyrer – lite obekvämt då jag tycker organiserad, missionerande religion är lite påfrestande.
Då kommer en Yamaha R6 fräsande på högt motorvarv. Det var trevligare! Det är Jochen, 24, en glad tysk som förklarar att han är helt förälskad i sin motorcykel. Han har själv satt i ny motor och lackat den och har fullständigt matchande utrustning i vitt, rött (blodstänk) och svart. Jochen bor delvis i Sverige då hans far är i motorcykelbranschen i Ljungbytrakten men även i samband med racingbanor – lite oklart det där. Mycket trevlig kille som pratar extremt bra svenska efter bara två år delvis i Sverige. Han förklarar det med att han älskar Sverige och svenska flickor och därför är motiverad. Han har bestämt sig för att bli ingenjör med inriktning kemi och har många frågor om svenskt utbildningsväsen. Vi spelar poker på färjan och använder M&M som markers – jag vinner. Han vinner något tyskt kortspel. Jag citerar Einstein och Jochen citerar vad Max Planck svarade Einstein 
Killen är ett föredöme i flera avseenden.
Jag är dock trött och spänd. Euforin har diffuserat i det dåliga vädret med stark vind, regn och höga vågor. Personalen skämtar om att så här mycket har det aldrig gungat förut. Sverige möter Japan i damfotboll, och förlorar 1-3.
Orolig för hojarna. Matrosen som spände fast verkade nonchalant (”det har aldrig hänt något”) och Jochens hoj ligger i friläge. Kaptenen avdelar en matros att hjälpa oss ner till hojarna där vi lägger i en växel på Jochens hoj och lägger ett extra spännband.
Överresan gick bra. Träffar några bikers från Jönköping och Jochen ska slå följe med dom då jag bara ska till Lund, men när vi kommer till Trelleborg så bara försvinner de bakom oss och kör iväg åt något helt annat håll än rakaste vägen norrut. Vi skiter i dom, kör på i gott tempo och skiljs åt vid Lund.
Torsdag 14 juli:
Väl i Sverige är det mycket vänner och släkt i Lund. Går en tvåtimmarspromenad i hällregn med bara t-shirt, shorts och regncape.
Fredag 15 juli:
Hjälper mor i hemmet och tvättar. Mer släktmiddag i dag.
Imorgon lördag planerar jag åka mot Enköping och vattna blommorna. Sedan har jag tankar på att åter packa campingutrustningen, surra kajaken på biltaket och ta en liten paddelsemester.
Lärdomar:
Otroligt att den tyska jag lärde mig i högstadiet för 35 år sedan faktiskt kommer tillbaka och jag har pratat en hel del tyska. Det är mestadels unga tyskar i serviceyrken som pratar engelska. Många tyskar i min egen ålder kan eller vill inte tala något annat än sitt eget tungomål.
Harz är toppen. Kanske inte lika hisnande utsikter som i alperna eller i Norge, men vägarna är utmärkta för hojförare.
Skippa tält och sovsäck – ta in på vandrarhem istället. Det kostar en bråkdel mera men det blir så mycket enklare och bättre.
Fixa en karta och planera lite bättre. Finns hojkartor att köpa på turistbyråer, gör det!
Kolla färjetiderna – det är trist att stå och vänta i mer än en timme.
Planera är bra, men Å ANDRA SIDAN är det kul att improvisera och det händer oftast något kul då!
Det har varit väldigt bra att vara ensam med mina egna tankar. Normalt sett är jag kommunicerande med andra nästan dygnet om, men nu var jag nästan helt urkopplad och avkopplad. Otroligt skönt och utvecklande. 
Nästa gång, om det blir någon, ska jag stanna en längre period.
Tillägg:
Liten film från Kyffhäuser, 36 svängar på 4,5 km som är en av Jochens favoriter i Harz. Varje år träffas Europeiska R6-klubben där för att köra.
http://www.youtube.com/watch?v=Y9U5lf1bUc4 (External Embedding Disabled)
11 Jul 11 MC till Tyskland anteckningar 1
Körställning är fin för sportig körning men magen är i vägen! Extra remmar används. En skruv till giviravket hade lossnat redan i Lund, trots låsmitter, köpte nya. En skruv till höger fotpinne var lös och förlorades inte bara tack vare bromspedalen!
Anländer Sassnitz kl 22 i ösregn o åska. Håller på att bli prejad av en tjeck turist. Campingen i Stralsund har stängt, de beklagar. Mina ögon bevekar värdinnan som låter mig få en plats om jag lämnar mc på parkeringen. Alternativet är ätt köra i beckmörker, regn mot en camping någon mil bort som kanske har öppet. Slår upp tältet i regnmörker. I pannlampans sken står det klart för mig varför någon öppnat fodralet till det nya tältet: de behövde givetvis tältpinnarna! Jag törstar, och tröstar mig med en flaska mkt god tysk öl. ”Freiberger” står det på etiketten – och jag känner mig som en fri borgare.
När jag lyckats få ut kontanter och campingen dyrkat upp sitt kassaskåp får jag tillbaka mitt pass, äntligen.
Ger lite spätta mot Berlin men ändrar mig och kör mot Groslar, sedan av motorväg och hamnar i ett vackert landskap med gammal gles lövskog, likt Skåne runt Härkeberga slott, och här kör massor av hojar. Runt Grazow m.m.. Njuter några timmar av bara körning i perfekt väder. Kommer till vackra Luneburg, vandrar runt lite i gamla stan och äter chicken bombay.
Kör in i väldigt vackra Goslar, så medeltida att man förväntar sig Kunigunda runt hörnet.
Har börjar bergsområdet Harz och jag kör mot Bad Grunde när mörkret och regnet är över mig igen! Tar första, men INTE bästa camping och söker skydd.
Efter currywurst och ett par tre öl somnar jag i tältet och vaknar vid midnatt av att regnet slutar.
Efter dusch och rena kläder bestiger jag hojen igen.
Otroliga vägar och Alla håller god hastighet, av polis eller fartkontroll syns ingenting. Hittade ett pensionat någon nämnt men nobbade, tog in på vandrarhem istället.
Måndag eftermiddag och vilar lite på rummet.
14 Jun 11 Röd koltrast
Idag tog jag bilen till Kumla för att träffa en trevlig man som jobbar som ingenjör på Ericsson.
Anledningen var att han sålde en motorcykel, en Honda CBR 1100 XX Blackbird, med endast 355 mil(!) på mätaren.
Ingenjören jobbade under 5 år som teknikchef på en fabrik i Kina och träffade där en japan som hade importerat motorcykeln från Japan. Av olika skäl körde japanen inte mycket hoj, så Ingenjören köpte den när den bara hade gått 10 mil. Men inte heller Ingenjörn körde så mycket.
Efter utlandsvistelsens slut så tog han med motorcykeln som flyttgods till Sverige, men många andra intressen, till exempel sportbilar, gjorde att hojen mest blev stående i varmgaraget. Tills denna försommar när Ingenjören bestämde sig för att någon annan skulle få njuta av hojen.
När jag kollade in hojen så tyckte jag att den såg mycket fin ut och att den gick riktigt bra, så det blir nu jag som ska få njuta av den!
Honda CBR 1100 XX Blackbird
Tillsammans med motorcykeln följde en massa tillbehör som gör livet gladare och lättare. Bland annat följde det med ett extra avgassystem, ett Nojima 4-1 helsystem, vilket gör att motorn kan andas lite bättre. En annan fördel är att andra trafikanter får lättare att höra mig, även om jag helst färdas tyst.
Roligt när både säljare och köpare är nöjda!
14 Jun 11 Join the conversation
På Twitter följer jag bland andra Inslag och JohannaSjdin.
Ett litet utdrag från mitt Twitterflöde syns i bilden nedan.
Twitterflöde
Visst ser det ut som att de pratar förbi varandra?
Men de pratar inte överhuvudtaget med varandra.
Etiketter: sociala media, Twitter
06 Jun 11 Chuck Norris decline
Submittade ett förslag till Chuck Norris Facts:
”Chuck Norris doesn’t know all the facts, but he knows where to find them. ”
Fick idag svar att förslaget inte höll måttet:
”Unfortunately, we were unable to accept it. It was either a duplicate, or did not meet the ethical standards we strive for with Chuck Norris Facts.”
Nähä…
06 Jun 11 Ironman? Nja, snarare ”Rustman”
I förrgår körde jag in till Solna för att träffa sonen som var där som coach för basketlaget Lobas, som spelade i turneringen Spirera Cup.
Lomma vs Luleå
Det var ett fint basketlag som spelade bra och verkade ha skoj tillsammans. Verkligen skoj att vara med på ett hörn!
Igår startade jag dagen med 1 km simning i Enköpings idrottshus och därefter tog jag bilen (med cykel lastad) till Solna igen.
Samtidigt med Spirare Cup pågick Ungdoms NM Basket så det var väldigt kul att titta på och igår såg vi finalen U18 som Sveriges damer vann mot finskorna.
Glada svenskor efter vinst i Basket-NM ungdom
Efter det åkte sonen plus laget mot Skåne ”Home, Sweet Home”, så efter att jag vinkat farväl så tog jag ut cykeln ur bilen och körde en sväng in till Stockholms centrum.
Dags att åka minibuss mot centralstationen
På kartan ser man ungefärliga körvägen, med start och mål ungefär vid den storta svarta blobben uppe till vänster.
Cykelvägen (karta från http://www.openstreetmap.org )
Det var bra att ha låga växlar vid de branta backarna på Söder!
Efter att ha cyklat uppför en särskilt brant och flåsig gata, Bellmansgatan, var det kul att se en Bishops Arms!
När jag gick in så spelade ett lajvband ”Så lunka vi så småningom” av just C-M Bellman!!
Sedan cyklade jag runt ännu en sväng på för mig helt nya vägar innan jag vände tillbaka norrut.
Vid slussen hörde jag livemusik:
Bra rockband och fin sångerska
Det var någon sorts miljöarrangemang, antagligen med anledning av Världsmiljödagen.
Sedan cyklade jag till Gamla stan och lyssnade på livemusik igen: Mozart av en orkester mitt på Stortorget!
Cyklade sedan vidare mot centrum och kom mitt in i en restaurangmässa i Kungsträdgården. Gott om folk!
Kungsträdgården
Därefter cyklade jag tillbaks till Solna och tog bilen hemåt igen.
En bra dag. (Tyvärr var jag för trött för nattens planerade exkursion vid Dyarna med Naturskyddsföreningen.
02 Jun 11 Grogg eller grog
Idag är det Folknykterhetens dag och Kristi Himmelfärds dag.
Tog inte Jesus och hans apostlar droger så att de trodde att de flög? Kolkade de inte nattvard så de knappt kunde stå upp? Eller de blev så fulla att de trodde att de drack blod och käkade Jesus kött? Eller drack och åt de verkligen Jesus blod och kött? Är inte sådant åtalbart?
Tja, inte vet jag. Kanske tror de på bilden att de vet.
Idag släpper Global Commission on Drug Policy en 24-sidig rapport om drogpolitik, som är en svidande vidräkning med ”Kriget mot droger” – alltså den politik som med våld, hot och straff vill nå målet att utrota droger och droganvändande.
Ur rapporten:
”Political leaders and public figures should have the courage to articulate publicly what many of them acknowledge privately: that the evidence overwhelmingly demonstrates that repressive strategies will not solve the drug problem, and that the war on drugs has not, and cannot, be won.”
Ett flertal framstående personer hävdar att kriget mot droger har misslyckats. Kriget mot droger har åstadkommit förödande skador för såväl individer som samhällen, runt om i hela världen.
Många av de som deltar i kampanjen är världsberömda även i Sverige och inbegriper fd FN-chefen Kofi Annan, USA’s fd utrikesminister ekonomiprofessorn George Schultz, fd presidenter i Mexico, Brasilien och Colombia, nobelpristagande författaren Mario Vargas Llosa, företagaren Richard Branson, grekiska premiärministern George Papandreou, fd generalsekreteraren för NATO samt EU’s ministerråd Javier Solana, för att inte tala om Sting, Mike Leigh, Julie Christie och Dame Judi Dench.
Inte krig mot droger
Här följer sammanfattningen ur rapporten:
”Our principles and recommendations can be summarized as follows:
End the criminalization, marginalization and stigmatization of people who use drugs but who do no harm to others. Challenge rather than reinforce common misconceptions about drug markets, drug use and drug dependence.
Encourage experimentation by governments with models of legal regulation of drugs to undermine the power of organized crime and safeguard the health and security of their citizens. This recommendation applies especially to cannabis, but we also encourage other experiments in decriminalization and legal regulation that can accomplish these objectives and provide models for others.
Offer health and treatment services to those in need. Ensure that a variety of treatment modalities are available, including not just methadone and buprenorphine treatment but also the heroin-assisted treatment programs that have proven successful in many European countries and Canada. Implement syringe access and other harm reduction measures that have proven effective in reducing transmission of HIV and other blood-borne infections as well as fatal overdoses. Respect the human rights of people who use drugs. Abolish abusive practices carried out in the name of treatment – such as forced detention, forced labor, and physical or psychological abuse – that contravene human rights standards and norms or that remove the right to self-determination.
Apply much the same principles and policies stated above to people involved in the lower ends of illegal drug markets, such as farmers, couriers and petty sellers. Many are themselves victims of violence and intimidation or are drug dependent. Arresting and incarcerating tens of millions of these people in recent decades has filled prisons and destroyed lives and families without reducing the availability of illicit drugs or the power of criminal organizations.There appears to be almost no limit to the number of people willing to engage in such activities to better their lives, provide for their families, or otherwise escape poverty. Drug control resources are better directed elsewhere.
Invest in activities that can both prevent young people from taking drugs in the first place and also prevent those who do use drugs from developing more serious problems. Eschew simplistic ‘just say no’messages and ‘zero tolerance’ policies in favor of educational efforts grounded in credible information and prevention programs that focus on social skills and peer influences. The most successful prevention efforts may be those targeted at specific at-risk groups.
Focus repressive actions on violent criminal organizations, but do so in ways that undermine their power and reach while prioritizing the reduction of violence and intimidation. Law enforcement efforts should focus not on reducing drug markets per se but rather on reducing their harms to individuals, communities and national security.
Begin the transformation of the global drug prohibition regime. Replace drug policies and strategies driven by ideology and political convenience with fiscally responsible policies and strategies grounded in science, health, security and human rights – and adopt appropriate criteria for their evaluation. Review the scheduling of drugs that has resulted in obvious anomalies like the flawed categorization of cannabis, coca leaf and MDMA. Ensure that the international conventions are interpreted and/or revised to accommodate robust experimentation with harm reduction, decriminalization and legal regulatory policies.
Break the taboo on debate and reform.The time for action is now.”
Report of the Global Commission on Drug Policy
Rapporten, finns i engelsk och spansk version.
Dagen till ära tänkte jag dricka något så ursvenskt som en grogg.
Grogg eller grog
Dock visade en snabb undersökning att grogg var en engelsk uppfinning, och varianter av originalet dricks även i Sverige. Den enda pursvenska groggen är enligt Wikipedia”busgroggen” och den frestar mig icke.
Då dricker jag istället en Mojíto de Royal, som är min egen variant av den klassiska mojiton, blandad på rom (givetvis Havana Club), Schweppes Lemon Fusion och frikostigt med egenodlad mynta.
PS Med detta blogginlägg vill jag på intet vis hävda att någon av de som nämns i texten använder, eller inte använder, droger
Etiketter: drog, EU, grogg, joint, krig, Mojito, mynta, Sting, ursvensk, vackra tänder
02 Jun 11 Ain’t Nobody’s Business
There ain’t nothin’ I can do, nor nothin’ I can say,
That folks don’t criticize me.
But I’m gonna do just as I want to anyway
And don’t care if they all despise me.
If I should take a notion, to jump into the ocean,
Ain’t nobody’s business if I do.
Rather than persecute me, I choose that you would shoot me,
Ain’t nobody’s business if I do.
If I should get the feelin’, to dance on the ceilin’,
Ain’t nobody’s business if I do.
If I get me best companion, drive me right into the canyon,
Ain’t nobody’s business if I do.
If I dislike my lover, and leave him for another,
Ain’t nobody’s business if I do.
If I go to church on Sunday, then cabaret on Monday,
Ain’t nobody’s business if I do.
If my friend ain’t got no money, and I say ”Take all mine, honey”,
Ain’t nobody’s business if I do.
If I give him my last nickel, and it leaves me in a pickle,
Ain’t nobody’s business if I do.
After all, the way to do is do just as you please,
Regardless of their talkin’.
Often times ones that talk will get down on their knees
And beg your pardon for their squawkin’.
En bra låt. http://en.wikipedia.org/wiki/Ain’t_Nobody’s_Business
Precis som vi, folket, väljer blueskung, borde vi ges möjlighet att välja kung, dvs statschef. Varför inte vart fjärde år?
31 Maj 11 Bilen reparerad
I Enköping har jag hittat en bilverkstad jag litar på.
Den här gången fick de byta samtliga bromsrör och vänster spindelled.
Det kostade bara 5 600:-
Det ska firas.
Hurra Hurra Hurra Hurra !!!
Dagens Lindström
