Category Archives: citat

citat IT

Inte blev det revolution inte.

andedr

Inför lanseringen av sin bok ”Googlekoden” så sa journalisten Andreas Ekström följande:

Föreställ er hur det hade låtit om Google i Sverige hade sagt att de hade inlett ett samarbete med försvarets Radioanstalt… det hade varit väpnad revolution.

Trots alla de senaste avslöjandena om hur företag och organisationer i en enorm omfattning och utan kontroll avlyssnar och övervakar medborgarna så är det ytterst få som protesterar.

 

robin_webster
Foto: (Robin Webster) / CC BY-SA 2.0
Är vi fåraktiga?
citat Konst Roligt Video

Henrí le chat en Halloween

Människan är den enda varelse som vägrar att vara den hon är.

–Albert Camus.

Henrí the Cat on Halloween.

citat Diverse Konst Roligt

Information är information

Telefonväxeln kopplar mig till en mänsklig röst:

– Hej, jag söker information X.
– Har du kollat på vår hemsida?
– Ja, jag har inte hittat information X där, det är därför jag ringer.
– Ja, men har du letat?
– Ja, men jag har inte hittat.
– Har du letat?
– Ja, jag hittar inte information X.
– Hur mycket har du letat?
– Mmm. Jag hittar som sagt inte. Hur ska jag leta?
– Du kan gå in på vår hemsida.
– OK, kan du guida mig på er hemsida, för jag hittar inte själv.
– Då går du in på www…
– Tack, jag är redan där. Hur gör jag nu?
– Ja, till vänster klickar du på Information.
– Ok, det har jag gjort.
– Sedan finns där uppdelat på olika områden informationen.
– Ok, men var någonstans finns information X som jag letar efter.
– Då ska vi se…
(Tystnad)
– Det verkar inte finnas där.
– Nej, jag kunde som sagt inte hitta information X och det är därför jag ringer.
– Du kan maila informationsavdelningen.
– Ok, då gör jag det. Tack!

citat Media

Join the conversation

På Twitter följer jag bland andra Inslag och JohannaSjdin.

Ett litet utdrag från mitt Twitterflöde syns i bilden nedan.

Twitterflöde
Twitterflöde

Visst ser det ut som att de pratar förbi varandra?

Men de pratar inte överhuvudtaget med varandra.

citat Insikter IT Konst

Som man ropar får man svar, av Cleverbot

Har du testat cleverbot?

Det har jag. Se bilden.

Som man ropar får man svar.

 

citat Roligt

Die Anna, Anka

Paul Anka sjunger ut om åldersskillnader i kärlek:

httpv://www.youtube.com/watch?v=fuTbB-d12A0

citat Insikter Konst Personligt

Good day Sir, you have a very fine beard!

På lunchen mötte jag en sikh som tilltalade mig med ett stort leende i sitt prydliga skägg under ett par glittrande ögon i ett turbanklätt huvud:

”Good day Sir, you have a very fine beard!”

Han frågade mig om han fick berätta för mig om min framtid, och det fick han. Vi satte oss på en stentrappa vid en port i lite avskiljdhet från den frenetiska lunchtrafiken och han spådde mig, ungefär så här:

”I can see you have a lucky forehead. I am a fortune-teller and I can tell your future. You have not been lucky in your life, but you will be since you have a lucky forehead.

You are very generous and like to help people, but you don’t get any help yourself when you need it.

You have two bad habits. Do you know what they are? You have a bad habit in that you cannot keep a secret. It would be good if you can control this. You have a very good heart and want to help people, but you cannot keep a secret.

You are born in November in the sign of Scorpio and in October you will travel and be happy. So you will move north close to Stockholm? That will be very good for you. In this place Malmö you will not find your luck. Much more lucky where you will travel. You have had no luck in life so you have no riches or money. You have had no help from others.

One bad habit is that you cannot keep a secret. You are very logical and you are working very hard, but you have not found any recognition. You have a bad habit in that you think too much. That is the second bad habit. You think too much. But you can change your bad habits.

I will now tell you how you will be happy in life. There are three things that will make you happy: Health, Love and Travel.

You will live a long life as can be seen in your life-line. You will not die a violent death of any kind, no accident or anything like that, but die very calmly and peacefully. You have a very good heart and you are very kind to other people.

What is your favourite colour? Red? No, it can’t be red. It can’t be red and it can’t be white. Is your motorcycle your favourite colours? What colour is that? Red and White? Is it really? Hahaha! Red is good when you need energy, but you seldom need energy and red can be bad in that it can make you bad-tempered. Green is a good color for you and this stone (hands over a black stone) will be your lucky stone.

Please be kind and give a note of high value to be generous. Please give two since we are two gentlemen. OK, thank you very much, nice meeting you sir.”

En verkligen trevlig gentleman som det var ett nöje att träffa, för ett år och 9 månader sedan. Och förhoppningsvis ett nöje för dig, läsare, att läsa om.

citat Insikter

Söndag är vilodag, för en del

Jag har jobbat hela dagen på annan ort och är trött, men också nöjd och belåten. Efter en mycket god söndagsmiddag sätter jag mig vid datorn och studerar omvärlden via Internet och upptäcker då den holländska tidningen Reformatorische Dagblad och läser, i svensk översättning (eller snarare Googliansk översättning) för mina svenskspråkiga läsare:

Inte på en söndag!
Inte på en söndag!

 

 

”Tack för ditt intresse refdag.nl, nyheten om Reformed Dagblad.

I dag är det söndag. Vi avsätter i dag särskilt till tjänsten för Gud. Vi ser söndag som en vilodag, ett kommando från Gud och en gåva, som vi kan vara tacksamma för. Det är därför som vi uppdaterar vår hemsida i dag.

Staten nyheter än tyst på söndag? Nej, inte – vi lever i en hektisk tid då skillnaden mellan att arbeta söndagar och tyvärr allt mindre.

I morgon kommer vi att ge dig tillbaka till den nivå av dagliga händelser, med bakgrund, kommentarer och opiniërende artiklar. Som ni vet är vi vana vid.

Newspaper Editor Reformatorisch”

Den märkliga översättningen till trots så förstår vi att söndagar ska man inte läsa tidningar, i vart fall inte Reformatorisch Dagblad, utan istället vila ögonen på något annat. Det är en gåva som jag är tacksam för.

citat Diverse Insikter

Vad är ”inre djup”?

 Jag stötte på uttrycket ”inre djup” i samband med en karaktärsbeskrivning och undrade vad det kunde betyda. Mina egna associationer var att det handlade om förmåga till introspektion, eftertänksamhet och kontemplation. En google-sökning visade att uttrycket är vanligt förekommande vid beskrivningar av

  1. måttangivelser av kärl eller lådor
  2. själsliga egenskaper 

Enär den i första meningen ovan angivna karaktärsegenskapen inte beledsagades av någon enhet eller numerär, beslutade jag att begränsa vidare undersökningar av uttryckets innebörd till punkt 2 ovan, dvs själsliga egenskaper.

Google books har skannat in  ”Skandia: Tidskrift för Vetenskap och Litteratur”, utgiven 1833, och däri fann jag en intressant text som använde ovanstående idiom. Citatet här nedan, vilket jag hoppas någon läsare ska finna vara icke utan intresse, är från sidan 289-292 i inledningen till ett stycke betitlat ”OM UNIVERSITETS-INRÄTTNINGEN FRAGMENTER OM CULTURANSTALTER I ALLMÄNHET”:

”Mensklig förädling, cultur, humanitet äro ord dem väl ingen, som icke med hela sin varelse fallit under råhetens eller sjelfviskhetens välde, förmår uttala utan vördnad. Men oaktadt denna vördnad, är dock föreställningen om den sak, för hvilken man därigenom yttrar sin välvilja, hos de flesta dunkel och förvirrad. Denna dunkelhet synes åter hafva sin grund i ensidighet. Culturens idé innebär nemligen å ena sidan menniskans förvandling till ett bättre tillstånd, genom inre andeliga krafter, och uttalar å den andra den positiva betydelsen af det för menniskoslägtet gemensamma, i följd hvaraf den i det förra afseendet har att kämpa med råheten och i det senare med egoismen. För att uppfatta culturens väsende och derom erhålla ett fullständigt begrepp, måste man i föreställningen förena dessa dess båda hufvudrigtningar och genom den lefvande kraften af den princip som gemensamt bestämmer dem besegra deras söndring och ömsesidiga strid. Om man åter uteslutande uppfattar blott den ena sidan af culturens betydelse och förnekar den andra, uppkommer en åsigt, som sin grund är falsk och i sin tillämpning förderflig. Det omedelbara uttrycket af en sådan ensidighet är söndring och strid emellan culturens hufvudrigtningar och emellan anstalterne for hvarderas befordran och såvida söndringen när den en gang bemägtigat sig det hela fortgår äfven inom dess enskilda delar utgrenar den sig i flerfaldiga strider som under den förvillande skepnaden af stegrad verksamhet i sjelfva verket ej äro annat än det helas fortgående upplösningsprocess. Den verksamhet genom hvilken culturen gör det gemensammas magt gällande öfver det enskilda och med skyldighetens mångfaldiga band tvingar detta att med sjelfuppoffring befordra det förra kallas civilisation och dennas organ är samfundslifvet verkande genom sina tvenne hufvudformer staten och familjen. Den verksamhet åter som uti inskränktare mening kallas en cultur befordrar omedelbart individualitetens utveckling och befrielse ifrån råhetens kufvande magt och de grundkrafter hvarigenom den åstadkommer detta äro vetenskap och konst. Att emellan dessa culturens bägge hufvudrigtningar en söndring för det närvarande äger rum och utgör ett hufvuddrag i tidehvarfvets charakter torde väl svårligen kanna nekas. Den protest emot civilisationen och allt som inom samhället upprätthåller det gemensammas magt hvilken i våra dagar, fräck i ord och våldsam i handling, förvildat tänkesättet, skakat samhället och nästan till en herrskande folkstro förvandlat den meningen, att individualitetens befrielse eller emancipation ifrån alla band, som hålla den i beroende af det gemensamma är den medborgerliga verksamhetens högsta mål; denna protest har skett i den af vetenskapen bestämda culturens eller upplysningens namn. Det är väl sannt, att sedermera vetenskapen eller åtminstone de flesta af dem, som genom sin bildning kunna anses berättigade att föra dess talan, förnekat sin bekräftelse af detta käckhetens företag, och i stället framträdt till reaction deremot. Men detta torde dock mindre härröra derifrån att vetenskapen öfvergifvit egoismens princip och mera än förr hyllar och erkänner den positiva betydelsen af det gemensamma än derifrån att i spåren af den i flera afseenden med framgång genomförda emancipations tendensen och under dess skydd, en verldsåsigt utvecklat sig, som är för låg, att någonsin ktin na af vetenskapen erkännas I stället att sasom ändamål anse individualitetens inre fullkomlighet och förädling genom dess högre förmögenheters välde öfver de lägre, antager denna åsigt att den enskilda varelsens högsta bestämmelse är dess timliga välstånd, beqvämlighet och njutning; och, så vida den uppskattar allt efter dess betydelse såsom medel för detta ändamål, måste den såsom onyttigt förkasta det högre sträfvande, som egentligen utgör vetenskapens väsende. Och derföre har den äfven ej försummat att emot detta sträfvande och det slags ädlare intellectuala krafter, af hvilka det i följd af en inre nödvändighet måste hyllas och befordras, rigta ett bittert och efter yttersta förmåga mördande hån. Å andra sidan har civilisationens reaction emot den individuella culturens söndringsförsök icke heller uteblifvit. Det är ej nog, att i de samhällen der styrelsens negativa princip eller den kufvande magten har en af råheten ännu understödd öfvervigt, man fått se vetenskapen blifva föremål för ett verkligt eller åtminstone strängt botande förtryck: utan äfven i de friare staterna har en för vetenskapsodlingen måhända ännu vådligare kraft utvecklat sig genom den ej blott i ord utan äfven i flerfaldiga åtgärder i synnerhet i afseende på uppfostringsanstalterne, uttalade opinion, enligt hvilken vetenskapen, endast såvida den for Staten i dess nuvarande utvecklingsform kan vara användbar, förtjenar skydd och uppmuntran; då deremot det, som är af högre betydelse, än att det kan motsvara detta behof, icke allenast bör såsom onyttigt anses, utan äfven, savida det åt uppfostran gifver en för den uppfostrades snara och omedelbara användbarhet hinderlig rigtning, såsom positift skadligt kufvas och om möjligt utrotas Denna opinion och den handlings- och förvaltnings-princip, som deruti rotar sig, misskänna vetenskapens egentliga betydelse, och inse ej att denna med sin högsta praktiska kraft är rigtad icke mot det närvarande, utan mot framtiden, och att den till en del just genom denna från det närvarandes välde sig befriande och mot det okända tillkommande ihärdigt sträfvande rigtning, uppenbarar sitt inre djup, sitt stora och nödvändiga förhållande till culturens heliga ändamål.”

Medans jag skrev ovanstående fick jag lustigt nog meddelande från en bekant som berättade att han idag åker motorcykel till Sala Silvergruva för att där uppleva en guidad visning av gruvan ner till 60 meter, ett inre djup kan man säga.

Ytterligare en text, som dök upp i min sökning, var en artikel i SvD om medvetande och meditation. I artikeln berättar en person om sitt intresse för att studera medvetandets processer. Från denna artikel var det lätt att hitta vidare till ”Drömmen om det goda” som är ett icke-våldsprogram i Dag Hammarskjölds fotspår.

I mitt minne dök nu upp några betraktelser jag nyligen funnit i texterna på Inslag, en website av  Peter Santesson-Wilson, en plats på nätet som jag upptäckte först igår. Att senaste bloggposten refererar till tidningen Axess, som jag också såg första gången igår, är ett lustigt sammanträffande som delvis faller inom ramarna för mina tankar kring vad jag kommit att kalla psynkronicitet.

Nå, vad är inre djup? Det vill jag att mina läsare ska fundera över. De som så önskar är varmt välkomna att ge svar på denna och andra frågor.