Vi vet nu att ”Gömda”-böckerna av Liza Marklund var ett politiskt projekt och inte en sann, journalistisk faktabok, vilket Marklund länge och envist hävdat. Det är riktigt illa när lögner och osanningar används i syfte att genomdriva politiska förändringar eller att påverka den allmänna opinionen.
Nu verkar det tyvärr som att alliansregeringen använder liknande metoder, vilket visades häromveckan när den folkpartistiska demokratiministern Nyamko Sabuni presenterade rapporten ”Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö” tillsammans med rapportförfattaren Magnus Ranstorp.
Ett flertal andra forskare förklarade genast att rapporten var undermålig, bl a att den inte ens skulle godkänts som B-uppsats och att ”ingen seriös forskare skulle bygga en rapport på andrahandskällor”. Forskaren Aje Carlbomm som deltagit i flera forskningsprojekt i Rosengård, säger enligt Sydsvenskan att:
”Rapporten bygger mestadels på anekdoter och hörsägen och det går inte att dra några slutsatser av den om huruvida radikaliseringen ökar eller ej”
Som om inte detta vore nog har nu källmaterialet förstörts så att ingen kan kontrollera om undersökningen utförts på ett korrekt vis. Som skäl anges att man velat skydda anonymiteten hos uppgiftslämnarna, men enligt den metod man säger sig ha använt, så ska uppgifterna redan vara anonymiserade och av den anledningen skulle materialet lätt ha kunnat granskats av utomstående bedömare utan att anonymiteten hotats. Detta stärker såklart misstankarna om att rapportens slutsatser saknar grund och att dess resultat är ogiltiga samt att destruerandet har haft ett annat syfte än det man låter påskina. Hela rapporten borde därför destrueras och Magnus Ranstorp och hans medförfattare borde åläggas att betala tillbaka skattepengarna till beställarna, regeringen, med Nyamko Sabuni i spetsen.
Sydsvenskan har ett flertal artiklar om rapporten, nu senast om att ”Forskarvärlden rasar mot söndertuggade källor”.
Skandalen sammanfattas utmärkt i artikeln ”Hyscha inte” av en bloggare som kallar sig ”Bulten i Bo”.
Uppdatering: Bengt Gustafsson, professor i astrofysik, skriver att rapportens sanningshalt knappas kan bestyrkas och att relevansen är svår att bedöma:
”Rapporten kan knappast betecknas som god vetenskap. Därmed riskerar den att ställa till mer skada än nytta.”
Hela Gustafssons artikel läser du på Newsmill: ”Rosengårdsrapporten borde inte ha fått status som forskning”.
Jag har uppfunnit en bil som går på vatten.
Tyvärr så tog gatukontoret den till skroten, för den var felparkerad.
Dokumentationen åt pacman upp. Pacmanmetoden.
Whackawhackawhackawhacka.
Får jag oxå lite plats i tidningarna nu?
Biedermann und der Brandstifter
Sagan ”Biedermann och pyromanerna”, som den heter på svenska, är inte helt modern och det känns ganska reaktionärt att komma dragandes med den. Att den varnade för uppkomsten av nazism hedrar den och i så måtto är den relevant även idag, särskilt i ljuset av det svenska valet. Säkerligen väcker den intressanta reflektioner även kring aktuell dansk politik.
En mer tidsenlig saga är ”Machete”, av Robert Rodriguez 2010, och den ger en helt annan bild.
http://en.wikipedia.org/wiki/Machete_(film)