Jag vill minnas att en undersökning för några år sedan visade att sju av tio svenska medborgare anser att mörkhyade personer från den Afrikanska kontinenten är mindre intelligenta än mer vithyade personer från andra delar av världen. Egentligen vill jag inte alls minnas sådana dystra data eftersom det får mig att förtvivla över mänskligheten, men om undersökningens resultat stämmer med verkligheten så är min slutsats att sju av tio svenskar är puckon av värsta sort. Jag blir nästan mörkrädd när jag tänker på att jag går runt på samma gator som denna typ av drägg.
Ja, visst är den svenska rasistpöbeln en skamfläck, men det är ett också ett jäkla tjat om raser och rasism i svenska medier! De flesta av medias iscensatta debatter bara förstärker en polarisering mellan ”vi och dom”, de underblåser motsättningar mellan ”svenskar” och ”invandrare”. Ju mer man kategoriserar människor i rasgrupper, desto mindre ser man människorna som individer: det är rasistiskt att älta att det finns raser! Det handlar, som Behrang Miri påpekar i SvT’s Debatt, om att man pekar ut folk och generaliserar problematiken på felaktiga utgångspunkter.
Den svenska polisen uppvisar gissningsvis en större andel rasister än befolkningen i gemen, bland annat för att deras utbildningsnivå i genomsnitt inte överstiger den genomsnittlige svenskens (bara två års utbildning och enbart ”högskolemässig” sådan), samt också genom att polisorganisationen sedan antiken är avläggare till fascistiska organisationer, där rasistiska åsikter är legio. Aftonbladet redovisar siffror som visar att majoriteten av dess läsare drar slutsatsen att rasismen är starkare inom polisen och bara 6 % av läsarna tror att polisen har förmåga att rensa bort denna sorts rasistiska åsikter.
Genom den senaste tidens avslöjanden blottställs nu polisens oförmåga att leva upp till sin ivrigt marknadsförda värdegrund, vilken enligt bland andra Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm, innefattar ”alla människors lika värde”.
”Det är ju i fikarummet som organisationens sanna värderingar kommer fram.”
– Svenska Narkotikapolisföreningen.
Är det någon som minns de famösa ”Blattemejlen” våren 2005? Ett polisbefäl i Malmö mejlade kommunalrådet Ilmar Reepalu med flera där polisen ondgjorde sig över de demokratiskt valda politikernas agerande i frågor kring vad skattebetalarnas pengar används till. I mejlen förekom formuleringar som ”kriminelle Mohammed i Rosengård” och ”alla jävla blattar”. En försvårande omständighet i mina ögon var att polisen var i ledande position och tjänstgjorde i bland annat Rosengård.
Polisen åtalades för hets mot folkgrupp. Mannens försvarare åberopade bland annat okunskap om Offentlighetsprincipen och själv förklarade han i rätten att:
”Jag blev så jävla förbannad på ren svenska”
medans Reepalu utan tvekan hävdade att mejlet var ”rasistiskt”.
Polisen frikändes från åtalet. Tingsrätten konstaterade visserligen att innehållet i brevet var kränkande, men att polisen inte hade för avsikt att sprida det – trots att det alltså skickades till såväl kommunala tjänstemän och politiker i hög position och därmed alltså blev diarieförda. Överåklagare Sven-Erik Alhem överklagade inte, kanske av den anledningen att mannen blev uppsagd från sin tjänst.
MEN I MOTSATS TILL vad som nu hävdas i bland annat Sydsvenskan och i SvT Debatt, så fick mannen efter en dom i Arbetsdomstolen tillbaka sin tjänst och dessutom ett skadestånd från sin arbetsgivare på 80.000 kronor. Mannen gick tillbaka till sitt jobb hos polisen den 16 april samma år, dvs 2007.
Därför låter det extremt ihåligt och innehållslöst när högste polischefen i Malmö, Ulf Sempert, enligt SvT säger:
”Vi har jobbat jättemycket med att skapa förtroende för ungdomarna, framför allt i Rosengård.”
Den frikände rasistmejl-polisen säger efter domen att ”Det känns oerhört skönt”, men hur ska allmänheten tolka domslutet? Polisen förmår inte hålla rent i den egna kåren. Med fakta på bordet är det sorgligt att konstatera att poliser med så dåligt omdöme och odemokratisk grundsyn som blattemejlförfattaren får arbeta kvar och att benämningar som ”Neger Niggersson” och ”Oskar Neger” används i polisens internutbildning utan att någon av de närvarande protesterar.
PS (Parentetiskt kan jag tillägga att, om någon, mellan skål och vägg, skulle efterfråga min åsikt så anser jag att det på ett andligt plan inte finns något ”vi och dom”; enligt mig existerar ingen konflikt i grunden, utan den är skapad av oupplysta människors egna tillkortakommanden och deras oförmåga att förstå och hantera en för dom svårgripbar omvärld och sina egna obearbetade barndomstrauman. Det är min åsikt, men nu är det dock inte för att basunera ut min egen åsikt som jag skriver detta blogginlägg, utan enbart för att återigen upplysa om att Blattemejlens författare är i tjänst inom polisen, nu med 80.000 spänn extra på fickan.)
http://sydsvenskan.se/malmo/article390108/Polis-doms-for-att-ha-attackerat-kvinnor.html
Malmöpolisen verkar ha en hel del internstädning framför sig…
När jag blev inplockad för förhör – efter en något tumultartad demonstration – så satt hanpoliserna på Davidshall och läste porrtidningar i ”receptionen” (eller vad det nu kan kallas). På batongen som låg på disken stod det två saker, ditplitade med kulspetspenna:
1. Flickdrömmen
2. Den lille övertalaren
Detta var 1992-93 vill jag minnas, det är skönt att vissa saker både består och utvecklas. På samma gång.
Verkligheten överträffar satiren! 😀