Judas och parentetisk påve

Första april sägs vara Judas Iskariots födelsedag. Det vette sjutton, eller snarare: det är nog inte sant. Antagligen är ett sådant påstående bara ett led i kyrkans evinnerliga propaganda för att hålla koll på sina underlydande. April Fool’s day kommer med största sannolikhet sig av att påven Gregorius ändrade almanackan och istället för första april som nyårsdag (vilket ursprungligen var vårens ankomst med vårdagjämningen (och månaden namngiven efter Aphrodite (dvs Venus (kärlekens gudinna (och fruktbarhetens (och en del andra mindre positiva kännetecken också, men vi ska inte prata skit om gudarna eftersom det kan straffa sig som envar som haft hybris kan erinra sig)))))) flyttade nyårsdagen till första januari och dessutom försköt dagarna med i runda slängar 20 dagar om jag minns jag rätt samt, inte minst, ändrade på reglerna för skottdagarnas införande.
(Lyckades jag ta mig ut ur dom där parenteserna med hedern i behåll?)

På denna tiden, 1562, var inte centralmaktens styrning av tiden så omfattande som idag, men i vilket fall så lät kyrkans lakejer (läs: präster, pastorer, klockare) kalla de okristliga typer som inte följde påvens kalenderreform för dårar, ”Fools” och därmed blev de som firade nyår första april April fools.
(En annan kul tidsgrej är att t.ex. Sverige, ända tills att järnvägens tidtabeller krävde centralt kontrollerad tid ner på minuten när, hade lokala tider som passade till ortens egen horisont. Malmö ligger exempelvis väster om Stockholm (Asien börjar ju i huvudstaden som varje västerlänning vet) och ligger därför några minuter efter.)

En annan historisk påve var Ioannes Paulus PP. II. Han dog häromdagen och missade Judas Iskariots födelsedag med en hårsmån. På kvällen fick jag ett sms av en vän som löd: ”Hurra! Ett vidrigt kräk mindre. Inte en dag för tidigt.” Jag visste genast att han menade att påven hade kolat. Kompisen är lite kategoriskt lagd och inte så förtjust i organiserad religion, eventuellt kan han delvis ha påverkats av att hans egen bror varit involverad med mormonerna?

Jag är inte så väl insatt i Karol Wojtylas liv och leverne, men mitt intryck är att han var en ärkereaktionär skumögd apologetiker. Han motarbetade kvinnors rättigheter och mängder av frihetliga rörelser över hela världen. Det sägs att han stödde polackernas motstånd mot sovjets inflytande, men hans insatser därvidlag ser jag som väldigt överdrivna och framförallt något som hävdas nu när hans levnadshistoria tecknas; under tiden upproret mot Sovjet pågick (~1980-90) såg jag nästan ingen som helst rapportering om katolska kyrkans stöd till de undertryckta.
Tvärtom har kyrkans politik genom alla tider varit diktatorisk och hierarkisk och den har mer än gärna lierat sig med kungar, kejsare och andra envåldshärskare när det passat de egna syftena.
Påvens politik mot de sk befrielseteologerna i latinamerika ser jag som enormt upprörande. Många av kyrkans män på denna kontinent ställde upp till folkets försvar mot diverse förtryckarregimer (alla? usa-stödda), men vatikanen motarbetade med stor ihärdighet dessa män som i Jesu efterföljd ställde upp för människorna. Minns ni ärkebiskopen Romero som blev mördad mitt under pågående mässa? Hans sista ord innan mördarnas skott ändade hans liv ringer ännu med en kyrkklockas genomträngande klang genom historien som en anklagelse mot de som inget sa, mot de som ställde sig på förtryckarnas sida, mot de som kallar sig Guds ställföreträdare på jorden: ”One must not love oneself so much, as to avoid getting involved in the risks of life that history demands of us, and those that fend off danger will lose their lives.

Påvens agerande då bidrog till att hänsynslösa och mordiska makthavare ännu idag kan fortsätta sitt förtryck och utnyttjande av de fattiga och jordlösa befolkningarna i stora delar av denna världsdel som nu med påvens stöd nästan blivit som en enda lydstat under USA.

Så vad är katolska kyrkan? Ja, jag tycker aldrig man ska glömma arvet efter Petrus, denne korkade och fege man som förrådde Jesus inte bara en gång, utan tre (3!) gånger – redan innan hanen galt. Fy.

Judas blev åtminstone ångerköpt när han väl förstod konsekvenserna av sitt handlande. Petrus däremot har tvärvänt Jesus’ bittra och profetiska avskedsord till honom om att ”nu tar du väl över mina tankar och idéer och gör dom till dina, din girige och tjurskallige förrädare” (källa: Henriks apkryptiska uppenbarelser) och påstår att Jesus sa: ”Och på dig Petrus skall jag bygga min kyrka”.

Nej, den här påven blir, trots sin långa ämbetsperiod, inget annan än en patetisk pedofilbeskyddande parentes som bara bekräftar den korrupta och förljugna anda som genomsyrar den italienska kyrkans maktstrukturer.

Epitaf:
En efterföljare till Judas.
Amen.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

0 svar på Judas och parentetisk påve

  1. 9 skriver:

    Åååååååhhh, gott……. den där som ser ut som en komocka och som säkert

    är opastöriserad FY FAN vad den ser god ut!

  2. Thebe skriver:

    Jag är fascinerad av hur du kan få i dig så'na mängder med ost :)!

    Vad gör du med dem? Äter till vad? Tillagar hur? *nyfiken*!

  3. 9 skriver:

    Till vad? Tillagar? Ost kan man äta precis som den är… eller ha i

    såser, till kött, till bröd, till frukt, till grönsaker, till pasta… potatismos med en massa riven västerbotten- eller parmesa

  4. Henrik skriver:

    😛 jag instämmer med föregående talare. Ost är väldigt gott tillsammas

    med … ost! 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.