Tankar om näsan och det materiella

”Pengar luktar inte” – sa den romerske kejsaren Vespasianus på 60-talet e.kr. om planen på att lägga skatt på de offentliga urinoarerna. På latin: Pecunia non olet. Man kan tolka det som att ”Pengar är alltid pengar oavsett var dom kommer ifrån.” Uttrycket har ibland kommit att användas i samband med mutor eller andra skumma affärer.

Det finns andra kopplingar mellan näsan och det pekuniära. Om en del av dessa andra möjliga samband mellan luktorganet och ekonomin och det materiella handlar detta inlägg.

I Siang-mien, den kinesiska konsten i hur man tolkar ansiktet, är näsan det som visar hur individen förhåller sig till rikedom, framförallt materiell men även själslig sådan. Som exempel kan nämnas att såväl Aristoteles Onassis som moder Teresa var utrustade med ganska ordentliga kranar och att detta bland uttolkarna av Siang-mien tas till intäkt för att deras teorier stämmer: stor näsa=stor rikedom. Det gäller förstås också att den är välformad och att näsborrarna har rätt utseende och placering så att inte all rikedom rinner ut och förslösas….

Kineserna sammankopplar gärna själslig och materiell rikedom även i sin filosofi, religion och magi. I dessa hyllar man ofta det materiella som en absolut nödvändig del av ett komplett liv.

Någon kanske protesterar och menar att exempelvis Buddha med sin lära vill fjärma sig från det materiella? Ja, det är såklart en tolkning, men betänk att Buddha är en ursprunglig produkt av den indiska kulturen och där ofta avbildas som en smärt och mediterande asket, medan den typiskt kinesiska tolkningen är att avbilda Buddha som en mycket fet och välmående figur, omgärdad av tecken på välstånd och som en glad munk som ofta med glädje tar del av jordiska förlustelser. Nedan kan du jämföra två typiska avbildningar:

I Indien har man en annan gudom för rikedom, nämligen Ganesha, elefantguden, och vad kunde bättre än snabeln hos denne rikedomens Gudom illustrera min tes om att pengar och näsor hör ihop?

Den kinesiska kulturens urgamla omhuldande av det materiellas välsignelse visas också av hur marxismen fått ett så starkt genomslag där. Marxismen är en av de mest materiellt fixerade trosuppfattningar någonsin.

Betecknande är att Karl Marx, som verkade i en tid då religionen i stor utsträckning kritiserades och omprövades, ville distansera sig från ”flum” och ”andlighet” genom att uttrycka saker som: ”Religion är som opium för folket”. Därmed tar han avstånd från såväl andlighet som fantasier – ja, han likställer helt de två – och ställer detta i motsats till folkets materiella behov.

En sorts högerns motsvarighet till marxismen finner vi i Libertarianismen – där har dom också näsor, det är ett som är säkert 🙂 Marx var förresten född i Oxens tecken – det mest fundamentalistiskt materiella av de tolv.

Kinesiska emigranter tar också med sig sin kulturs grundläggande materiella värderingar när de utvandrar och därför ser man ofta att kineser är framgångsrika inom handel i andra delar av världen, kanske fr a i sydostasien. Enligt en berest vän och diverse mediauppgifter är stora delar av näringslivet där helt behärskat av kinesiska immigranter. Detta ger visst stöd åt min teori att det man värdesätter, det är man ofta bra på.

Under tiden som Deng Xiaoping styrde Kina, så öppnade han upp landet för friare handel och kapitalism. Ett känt uttalande av Deng rörande kommunism och kapitalism är ”Det spelar ingen roll om katten är svart eller vit så länge den fångar råttor”.

En lustig detalj är att Mao i kinesiska språket kan betyda Katt. Mao kan även, beroende på uttalet, betyda Stenbock vilket var Maos västerländska stjärntecken.

Under Dengs tid cirkulerade det bland aktiehandlarna i Hongkong ett talesätt: ”När det kliar i Dengs näsa så skakar börskurserna.” Detta var ett uttryck för Hongkongkapitalets oro inför utvecklingen.

Varje åtgärd som Deng vidtog var en balans mellan de reaktionära kommunisternas önskan om återgång till renlärig maoism och reformivrarnas vilja att balansera tillgång och efterfrågan på ett mer decentraliserat sätt.

Ett felsteg av Deng kunde innebära katastrof: en nysning av Deng skulle skaka Hongkong i grunden. Återigen ett tecken på kinesernas koppling mellan näsa och pengar. Ett annat kinesiskt talesätt lyder: ”När din näsa kliar så talar någon om dig.”

”Att lägga näsan i blöt” är när någon lägger sig i en angelägenhet som denne inte har med att göra. Personen ifråga kommer så att säga alltför nära inpå. Att stoppa näsan i vatten innebär också att luktsinnet temporärt bedövas emedan vi mänskor, så vitt jag vet, inte kan känna lukt under vatten, eller hur är det med den saken?

”Att inte se längre än näsan räcker” är särskilt handikappande för kortnästa personer.

Inom västerlandet har många filosofer och magiker varit världsfrånvända teoretiker som försökt undfly det materiella. Vetenskapen har också börjat i denna ände, med högtflygande teorier och spekulativa galenskaper för att sedan försöka belägga eller vederlägga. Detta i motsats till vad som ofta varit fallet i Kina där motsvarigheterna ofta varit praktiskt inriktade från början och behärskat sina mest extrema spekulationer för att istället framhäva harmoni, balans och tradition som det mest eftersträvansvärda.

Även om många medeltida kloster och vatikanen gärna samlade rikedom på hög så var det officiella idealet som basunerades ut från den rika kyrkans predikstolar att man skulle nöja sig med sin lott i livet och be om frälsning i livet efter detta. Däremot fanns det ofta bibelstycken och avlatsbrev som kunde styrka bilden av makthavarnas förträfflighet.

Visst är det ganska ofta så att ”eget beröm luktar illa”, men för de som var lierade med katolska kyrkan kom ju förlåtelsen och lovorden från Guds egna företrädare på jorden 🙂

”Giv åt kejsaren vad kejsaren tillkommer och åt gud vad gud tillkommer” har nog mycket oftare citerats i härskarnas hov än ”en rik har lika stor möjlighet att inträda i Guds rike som en kamel har att komma igenom ett nålsöga.”

De redan besuttna fick mer än kyrkans välsignelse till sin egen upphöjdhet: till och med kyrkans språk latin var en utvecklad kod som bara förstods av makthavarna själva.

I delar av Europa betyder ännu gesten att med fingret lätt slå på sidan av näsan:
”det är en hemlighet oss emellan”
eller
”jag är ingen dåre”.

De oinvigda bönderna förväntades tacksamt falla på knä för överhetens Hokus-pokus-filliokus (Hoc est corpus meum filioque). Att dra någon vid näsan innebär att lura någon att tro att verkligheten är annorlunda än vad den är.

Efter den kristna intelligentians (för)fall, jag skulle säga vid renässansens början, så började den nya tidens intelligentia, de alltmer sekulära bokligt lärda upptäckarna och vetenskapsmännen, tjäna furstar och kungar med nya teorier om hur de, som av Gud utvalda, var berättigade till allt guld och silver i världen.

Reformatorn Martin Luther, den i skorpionens tecken födde liderlige omstörtaren, kom mycket lägligt när det gällde att flytta makten från Vatikanen till lokala furstar och deras egna prelater. Hans näsvishet betalade sig och han fick både makt och inflytande. Luther som för övrigt, enligt Hjalmar Söderbergs Dr. Glas, skrev:

”det är lika omöjligt för en kvinna att leva utan man
som att bita av sin egen näsa”.

Titta vad lik Martin Luther är den svenska skorpionska biskopen Caroline Krook se bilden!



För tillfället önskar jag att jag kunde snyta pengar ur näsan!

Jag har tidigare skrivit en del om näsor, bland annat i inlägget ”Näsa för …”. Mina tankar leder mig till att dra en försiktig slutsats av betydelse för astrologiskt relaterade sfärer: Oxens tecken ska relateras till näsan, framförallt dess mer köttiga delar.

De huvudsakligen luftfyllda kanalerna som relaterar till kommunikation, bl a övre luftvägarna, hörselgång och örontrumpet hör till Tvillingarnas område. Närheten mellan Oxens rikedomsdyrkan och Tvillingarnas ohämmade kommunikation visar sig bland annat genom att med rikedom kan man lättare kommunicera ut sina åsikter vilket tydligt visas av de monopolliknande förhållanden som präglar vår tids media.

Relaterat till människokroppen kan denna korrespondens uttryckas med att de vibrerande luftpelarna behöver massa/materia för att resonera – varför också många operasångare har kroppshyddor av tämligen ansenliga omfång.

Personligen gillar jag att clowna mig och betraktar då den stora röda näsan som ett tecken på den humoristiskt lagde jokerns andliga överlägsenhet 😉

---

En i mitt tycke utmärkt text om lukt finns här hos Shenet.se; där hittar du också vidare länkar om parfym, blanda eget, dofttyper, historia och kultur.