Strålande sol i Kungsträdgården i Stockholm och mitt promenadsällskap sa:
”Såg du, Pernilla August?”
”Nej”, henne såg jag inte.
Senare vid Cityterminalen sa jag:
”Kolla, han den där långe Carl-Jan Landgren.”
Sällskapet sa: ”Ja, Carl-Jan Granqvist.”
Två helger senare precis utanför Cityterminalen kan jag konstatera för mig själv:
”Där är Pernilla August. Vilket sammanträffande.”
Några minuter senare vid Sveavägen, på väg mot Kungsan, krockar jag nästan med Carl-Jan Granqvist och han lägger sin hand på min axel för att inte snubbla.
Bara sammanträffanden.
Vilka fantastiska möjligheter kvantfysiken, kvantmekaniken,
kvantmatematiken öppnar! Såklart man bara behöver ha konferens i 20 sekunder om utnyttjar relativistiska effekter!
Genua är,
om i
*S* Du borde nästan få pris för den här kommentaren också! 🙂
Ja, tack!
😀 B)