Olika personer applåderar på olika sätt. Jag antar det beror på olika sorters uppfostran, kulturer, lynne, stil och världsåskådning, osv.
Två personer som skiljer sig åt i många avseenden är Dalai Lama (Tenzin Gyatso) och George Bush. Deras olikheter visar sig alltså även i deras olika sätt att föra händerna samman i avsikt att uttrycka sympati.
På bilden ser vi hur den tibetanska laman med en enda långsam och mild rörelse för samman sina handflator och i samma rörelse leende bugar. Detta kontrasterar mot den amerikanske presidenten som med pumpande rörelser klatschar sina handflator mot varandra, med armbågarna utåtriktade för att få större kraft i slagen.
Varför får detta mig att tänka på den zen-buddhistiska koanen ”Applåd med en hand” (vilket tillika är titeln på en av Anthony Burgess’ romaner)?
Fotot ovan taget vid en ceremoni på Capitol Hill där presidenten tilldelade laman Kongressens högsta civila utmärkelse, vilket jag tidigare berättat om i blogginlägget ”Fredsfurste får pris av krigare”.
Fram tills jag såg ditt inlägg hade jag sagt att Richard Wulffs
version var bäst.. men nu är den bara jävligt bra!
Kära elev i avgångsklassen: Använd solkräm
Fick jag bara ge dig ett ord
p
Kul! Jag tror Wulff äger sitt framförande, men jag undrar om texten är
hans? Originalet skrevs väl av [url=http://www.davidpbrown.co.uk/poetry/mary-schmich.html]Mary Schmich[/url]?