Läste någonstans en undersökning där det framkommit att det som hjälpte bäst mot förkylning var att skölja näshålorna med koksaltlösning. Vetenskapen kunde dock inte förklara varför det hjälpte vilket gjorde att forskarna var lite illa till mods över att en sådan här gammal huskur fungerar utan att man kan förklara hur.
Efter rekommmendation från läkare sköljer jag min näsa och det hjälper mig att hålla rent i kanalerna. Jag bränner inte mitt eget brännvin som Lundell men jag blandar min egen näsmedicin!
Här mer tips om detta.
Nu upptäcker vetenskapen mer och mer att näsan är viktigare än förväntat för människan. Luktsinnet har stor förbindelse med hur vi upplever världen och därmed hur vi lever – ja, större än vad vi trott. Näsan är annars ett väldigt outforskat och dåligt förstått organ. Lite bättring blev det på den fronten i och med förra årets Nobelpris i nasologi (Den kvinnliga värmlandsättade vinnaren var väldigt lik en kvinna från Värmland jag träffat. E dom alldeles inavlade där i skogarna?).
Min erfarenhet är att en del människor faktiskt ”tänker med näsan” och det är ett ofta omedelbart sätt att reagera på omvärlden utan att ta vägen genom den tolkande delen av hjärnbarken. Luktimpulserna påverkar då direkt. Kanske ska man inte tala så mycket om tänkande i klassisk mening då (där det ena följer det andra), utan snarare instinkt – eller också är det på sin plats att tala om den ögonblickliga upplevelsen av världen som en del förknippar med Satori inom buddhismen eller den varseblivning som Robert M. Pirsig så levande återger i sina böcker. Ofta är denna påverkan mycket kraftigare och omedelbar än vad vi är medvetna om, tror jag.
Dessutom är näsan, utöver könsorganen, den enda kroppsdel som innehåller svällkroppar – så vits jag vet. (Hoppas att du, läsare, inte blir generad utav detta: jag vet att en del har svårt att förlika sig med tanken på att de ständigt går runt med något könsorgansliknande mitt i ansiktet.) Nåväl, av denna anledning ansåg Freud att näsan var bisexuell! Ett kanske lite tillspetsat sätt att se på saken. Jag tycker att herr Freud kanske inte såg längre än näsan räckte, men jag tror samtidigt det finns mer i detta än vad de flesta anar. I många kulturer så delar man upp hela människokroppen symmetriskt kring centrumlinjen och tillskriver de olika sidorna två sorters, ofta motsatta, karaktärsdrag och egenskaper. Vad gäller exempelvis vedisk kultur så anses det att andning genom den ena eller andra näsborren motsvarar de arketypiska begreppen Yin och Yang. Ett enligt mig betydligt mer omfattande och vackrare begrepp än Freuds. Dessutom kan jag se praktisk/magiska konsekvenser. Min övertygelse är att västerlandet kommmer att återupptäcka mer av dessa förhållanden. Se till exempel denna artikel av psykolog, fil. kand. Erik Hoffmann om näsandningen Nadi Shodana-yoga. Detta är den sortens yoga-övningar som jag så ofta utfört tillsammans med mina elever.
Ett inlägg om nasologi kan inte undgå att nämna den utomordentlige
Hans Alfredsson , grundare av det världsberömda Nasoteket.