Thebe ritar sköna färgkvadrater efter matematiska principer.
Sofi Hellborg spelar skön musik på en sida med färgkvadrater och cirkelformer.
På Art & Science Collaborations inc kombinerar man konst och vetenskap.

Thebe ritar sköna färgkvadrater efter matematiska principer.
Sofi Hellborg spelar skön musik på en sida med färgkvadrater och cirkelformer.
På Art & Science Collaborations inc kombinerar man konst och vetenskap.

Ensidigt av mig:
ett referat från blogmiddag fjärde september 2005.
I söndags var jag på blogmiddag – därmed får man väl anta att jag är en bloggare?
Dagen var för min del ganska fulltecknad och full av aktivitet och därför hade jag ingen aning ifall jag skulle hinna med middagen eller inte, men jag tänkte att om det gavs tid och möjlighet skulle jag titta in och hälsa.
Förmiddagens agenda avverkades ganska snabbt och när jag kom hem vid tvåtiden med nyinköpt skåp, matta och lampa så hade jag några timmars respit. Jag insåg att jag skulle hinna med blogmiddagen – om än något försenad – så jag kånkade stånkande mina nyinköpta möbler fyra våningar upp. Med svetten lackande besteg jag därefter min stålhäst och begav mig i flygande fläng av mot restaurang Ankara.

Var och en av dessa tre kan tänkas ha skrivit betydligt mer objektiva referat än mitt: se Håkan eller Åsa eller varför inte Åsks bilder.
Jag tog en ledig plats i fönstret. Mitt i solen, tyvärr: dess brännande strålar gjorde att svetten fortsatte att strömma från min överhettade kropp. Jag provade diskret lite avkylande yoga-andning (typ som en hund) medans jag konsternerad undrade om jag hamnat i klimakteriet coh börjat få svallningar eller om min sköldkörtel hamnat i ett överaktivt tillstånd. Jag funderade på om jag hade något blixtrande epilepsianfall i temporalloberna som gjorde att jag inbillade mig alltihop eller om det hela istället för dikt var förbannad verklighet. Efter några sådana reflexioner drog jag slutsatsen att ovanstående aspekter kunde hänföras till Merkurius/Uranus-konjunktionen.
Svetten droppade från mitt ansikte ner i maten. Jag tänkte att svett och sex hör ihop och även att mat och sex hör ihop – så då hänger såklart svett och mat också samman!









Var vänlig observera: Alla eventuella överensstämmelser med verkligheten är rena tillfälligheter.
Efter att ha tillbringat lite tid med lillbrorsan och en av hans båtar så stack jag ner och badade. På Ribban sa man att vattentemperaturen var cirka 16 grader.
Hundratals segelbåtar utanför Malmö. Deltävlingarna i America’s Cup attraherar verkligen åskådare. Ett stort fartyg som skulle in i Malmö hamn fick tuta en hel del för att undvika kollision.

Förresten är det fler och fler danskar i stan, Malmö alltså, och man ser vid övergångsställena vilka dom är: de stannar laglydigt vid röd gubbe.
Danskarna som så gärna kallar Sverige ”ett förbudsland” har betydligt fler förbjudande lagar – inom alla områden utom alkohollagstiftningen. Det säger t o m min danska dansklärarinna.
Danskjävlar! 😉 Jeg elsker er!

Bilden visar omslaget till en tidning som delas ut till hushåll i Malmö – även till mig som har ”Ingen reklam” på dörren.

MEn jag tycker inte att någon av personerna på bilden utstrålar vare sig optimism eller engagemang. Se bara på de korsade armarna, hängande huvudena, plutande underläpparna och uttråkade grimaserna.
Jag vill säga att det är en lättköpt rubrik som ljuger om vad jag ser i bilden.
Elller är det satir?


Tollare, det är en hundras det.

Det kom deltagare från hela Europa för att delta i hundutställningen i Sibbarp.
En del var ganska koola trots att det var väldigt varmt.

Här ser du en stilstudie på matten till vovven som blev Best in Show.
Publiken vinkar tillbaka.
Sven Mårdh, Norrköpings astronomiska klubb, kåserar:
”Meteorer och meteoriter!” – låter nästan som en svordom ur kapten Haddocks skägg, men meteorerna kommer denna gång från Perseus, som på de flesta bilder jag sett inte har skägg.
Den här gången handlar det inte om en svordom utan om Perseiderna, en meteorsvärm som återkommer varje år runt den 10-12 augusti. Jag hoppas på stjärnklart och vackert väder. En sen picknick i en park med tända ljus är inte fel.
[Via Thebe]
Spännande och rolig fasad på parkeringshus i Kansas City.

[Ursprungligen via en blogg som trodde det var ett bibliotek]
|
Två roliga små test om filosofi och livsåskådning gav detta resultat.
Test 1: |
| You scored as Existentialism. Your life is guided by the concept of Existentialism: You choose the meaning and purpose of your life.
”Man is condemned to be free; because once thrown into the world, he is responsible for everything he does.” ”It is man’s natural sickness to believe that he possesses the Truth.” More info at Arocoun’s Wikipedia User Page…
What philosophy do you follow? (v1.03) |
|
Test 2: |

You scored as Postmodernist. Postmodernism is the belief in complete open interpretation. You see the universe as a collection of information with varying ways of putting it together. There is no absolute truth for you; even the most hardened facts are open to interpretation. Meaning relies on context and even the language you use to describe things should be subject to analysis.
What is Your World View? (updated) |
Poetik, förfining samt snille och smak?
Tja, kanske inget jag presterar i detta inlägg, så för den händelse att läsare med sådant sinnelag råkar rikta blicken mot detta inlägg så ber jag att de må förlåta mig visad vanvördnad.
Ett erkännande: jag är en obildad rå sälle som inte förstår att visa erforderlig underdånighet inför andligen högre stående personers sublima mästerverk.
Det så kallade mästerverk jag tänker på är dikten ”Språken” av den svenske nationalskalden Esaias Tegnér (1782-1846), biskop, professor i estetik och medlem av Svenska Akademien.
I dikten finner vi det berömda påståendet att svenskan är ”Ärans och hjältarnas språk”.
Jag tycker det ter sig överflödigt att ytterligare satirisera stycket; dikten är ett underbart bisarrt och humoristiskt pekoral helt av egen kraft, eller brist på sådan kanske.
Att tänka på: dikten som tidsdokument och propagandaverktyg.
Så här diktade nationalromantikern Esaias Tegnér:
Sångmön älskar dig högst, ty modersmålet är kärast.
All den olympiska ätt, gracerna talte som du.
Troget, som klädningen fäst uppå den badande flickan,
Låter du känslorna ses, röjer du tankarnas växt.
Ren är din stämma och skarp som rasslet av härdade klingor,
Hårt, som erövraren hövs, ljuder ditt härskareord.
Stolt, oböjlig och arm; men ur graven behärskar du ännu
Halva Europa. Därpå känner man romarn igen.
Nöjets och trånadens språk, du är blott en stämma ur flöjten,
Hela ditt väsen är sång, varje ditt ord en sonnett.
Älskade duva, bliv kvar och kuttra om längtan och njutning:
Skada ändå, i ditt land sjunga kastraterna bäst.
Skön skall du vara och stolt. Jag känner dig icke, men mången,
Vilken ej känner dig mer, prisar dig högt i vår Nord.
Jollrande hoppar du fram och ljuger och komplimenterar,
Dock är din artighet täck, dock är ditt läspande sött.
Hylla vi längre dig ej som drottning för systrarna alla,
Ännu som sällskapsdam lyssna vi gärna till dig.
Skona oss blott för din sång; den är som en dans av de döve:
Fötterna röra de väl, takten förnimma de ej.
Språk för de stammande gjort, vart ord är ett embryon hos dig,
En hälft stöter du fram, en hälft sväljer du ner.
Allt i ditt fädernesland med ångmaskiner bedrives;
Käraste, skaffa dig snart en för din tunga också!
Frisk, starklemmad och grov, en jungfru fostrad i skogen,
Smidig därjämte och skön; endast är munnen för bred.
Litet raskare ock! Lägg av ditt flegma, att icke
Meningens början är glömd, innan man hinner dess slut.
Mig behagar du ej. För veklig för nordiska styrkan,
Även för söderns behag mycket för nordisk ännu.
Ärans och hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig!
Ren är din klang, säker som solens din gång.
Vistas på höjdernas du, där åskan och stormarna tala,
Dalarnas lägre behag äro ej gjorda för dig.
Spegla ditt anlet i sjön, och friskt från de manliga dragen
Tvätta det främmande smink, kanske det snart är för sent.
–Esaias Tegnér , 1817.
För övrigt älskar jag Sverige.

Bilden visar mitt favoritkast inom judo:
Tomoe-nage, ett s.k. ”offerkast”
Jag älskar bibliotek.
Biblioteket i Skövde berättar:


En typisk rötmånadshistoria vad? Ja, fast det är sant…
Uppdatering:
Sydnytt berättar om exotiska landkrabban Augusta klämkäck i Svedala

Anledningen är en tidningsartikel i SvD där det berättas att ”Sigge Eklund startar bloggportal”.
Jag tycker att det kan vara skoj och nyttigt med en ny tjänst för bloggare och ser fram emot att Bloggportalen.se öppnar sina portar den 5:e augusti. Du som bloggar kan anmäla dig redan nu. Sigge berättar själv på sin egen blogg.
Trots att webbtjänsten inte lanserats har redan flera bloggare uttryckt några tämligen bestämda uppfattningar om den. Flertalet verkar vara mestadels negativa. Några av dom hittar du här på Intressant.se.
Själv tycker jag det är svårt att bedöma en icke-publicerad webbplats på grundval av vad som står i tidningsartikeln och i Sigges egen blogg. Däremot tycker jag det är ok att kritisera tidningsartikeln och vad som sägs i den.
Enligt SvD säger Sigge följande om att kategorisera bloggar:
Att säga att en blogg är en dagbok är enligt min mening fel. Visst är en del bloggar dagböcker, men alla är det absolut inte. En sådan slutsats kan jämföras med att säga att alla böcker är dagböcker bara för att några är det.
För oss som haft privilegiet att läsa mängdlära kan man förklara detta som att dagboksbloggarna är en delmängd av bloggarna. För att exemplifiera: på precis samma sätt är ölbloggar bara en del av bloggarna och inte samtliga.

Eller för att tala i termer av dryck: Öl är en delmängd av dryck eftersom all dryck inte är öl, men all öl är dryck.
Å andra sidan är det inte alls säkert att Sigge menar det så som jag tolkar det. Tidningar har en tendens att hårdvinkla saker och ting så att det väcker uppmärksamhet.
(Parentetiskt vill jag påpeka att denna min sida är inte enbart en blogg utan även innehåller diskussionsforum, filarea, länksamling och fotogalleri. Renläriga bloggpredikanter kanske säger att min sida inte alls är en blogg eftersom den inte har trackbacks, pingbacks, tjingpoffs och sliskslasks eller vad det heter.)
Sigge berättar också att redan etablerade skribenter ska skriva artiklar om bloggar och bloggande. Inte så spännande. De har ju redan sina kanaler. Detta motsäger också på ett sätt vad Sigge skriver på sin blogg:
Till viss del har okända bloggare redan idag möjligheter att nå ut till nya läsare via exempelvis de sajter Johan äger: Nyligen.se och Intressant.se.
Sigge verkar ha svårt att bestämma sig för om han vill ha etablerade och publikdragande namn eller istället vill föra fram okända namn i offentlighetens ljus? En som självklart blir belyst är Sigge själv och det är det väl inget ont i?
Det verkligt intressanta med bloggar, enligt min mening, är att man där hittar icke-etablerade kreatörer samt texter, bilder och ljud som inte nödvändigtvis är godkända av etablissemangets makthavare.
Min profetia är att bloggportalen.se bidrar till den process som är början till slutet för varje subkultur med självaktning: etablissemanget kommersialiserar, infiltrerar, avväpnar, assimilerar och uniformerar. Därefter är den gyllene eran för bloggeriet över, men kommer självklart att följas av något nytt.
PR-mannen Researcher skriver också om Eklunds portal att ”det blir mainstream”: Bloggportalen upprör.
Annica Tiger (tror jag det var) konstaterade nyktert på senaste bloggforum att reload blev blog som så småningom blir något annat.
Christer Davén har en av de mest nyanserade kommentarerna jag funnit om eklunds kommande sajt: Ny blogportal på gång. (Christer Davén har även skapat den nyskapande Blogwalk).
En del bloggare skjuter in sig på vad de på otydliga grunder anser vara Sigges kunskaper och åsikter. I mina ögon är detta ett sätt att döma någon utifrån andrahandsuppgifter (tidningsartikeln) och påminner mig osökt om när ett av mina inlägg kritiserades av flera andra bloggare – utan att de läst inlägget.
Denna sortens händelser (eller pseudohändelser som en vän till mig uttryckte det) tycker jag är väldigt intressanta. Jag ser dom lite som ”sociala experiment” eller som ”practical jokes” (finns det ett bra svenskt uttryck för sådana skämt?). Inte för att jag vill förringa någons goda insatser för den sk bloggosfären eller de generella förmågorna hos bloggare i allmänhet, men de känslor som gör att många slår sig in som golfare i sandbunkrar och sedan fortsätter att gräva sig allt djupare kan väl inte vara så uppbyggliga eller positiva för den enskilde individen? Det är för fan bara ett spel – golfen alltså.. 😉
Själv erkänner jag villigt att jag har fullt med sand mellan tårna.
Att recensera icke-lästa böcker eller icke-hörda konserter är ett privilegium som jag inte anser mig förtjäna. Lika litet vill jag recensera den icke-publicerade bloggportalen.se.
Jag tycker hursomhelst det ska bli intressant med herr Eklunds bloggportal och välkomnar flera alternativ och varianter.
Några alternativ är:
Uppdatering: Jag glömde (hur kunde jag?) den utmärkta Var är du? – en pingtjänst för RSS-bloggar som visar bloggarna på en Sverige-karta. Finfinemang helt enkelt!

PS Vid foten av byggnaden hittade jag och min kompis ett uppbrutet kassaskåp, vilket spred en ännu mer mystisk aura över platsen.

”Skånska är mäktigt” säger svt.se.
Timbuktu är från Malmö och sjunger, spelar och skriver musik.
Hajar du vad skåningen säger?
Eller bara lyssna och försök förstå!
GRATIS ÖL från danska IT-universitet i Köpenhamn.
Recept, bilder, musik, texter och allt annat är open source – licenserat under en Creative Commons licens.
Kolla in sidan vet ja!
Finns även på engelska!
[Via 3 Quarks Daily]
Svenska, norska, liksom danska,
tölpar stammande förvanska.
När de gurglar dessa språk
tungan löper helt amok.
Tungan måste de rådbråka
för att dessa tungor språka.
Skånska ljud, såsom diftonger
och triftonger, blir som sånger.
Utan skånska talets gåva
evig tystnad du bör lova.
Med en ädel skånsk salut:
”Avadå!?!” är dikten slut.
Insamlingsstiftelsen Ett klick för skogen har nu nått målet med kampanjen:
Härifrån min sajt har det klickats cirka 444 gånger.
Cyklade en dag iväg till Lomma för ett bad och lite sightseeing i barndomstrakterna.

Bilden nedan visar piren vid inloppet till hamnen.


Jag cyklade runt och kollade ställen jag tillbringat mycket tid på: barndomshemmet, vänners hus, skolor, idrottsanläggningar. Cyklade också utmed Höje å.


