St Petri kyrka återbesökt. Jag hade fint besök för ett tag sedan och vi passade på att göra ett besök i St Petri i Malmö – en enastående upplevelse.
Tog bland annat nedanstående bilder vid tillfället. Klicka för en större version.
) |
) |
) |
) |
Bilderna är klickbara.
I en av Malmös stora parker, Pildammsparken, är det en ljud- och ljusshow på kvällarna. I år är föreställningen skapad av kreativa själar på Drömmarnas Hus, ett “multihus” som hjälper människor att utveckla sig själva.
)
Javars, men bilden gör inte verkligheten rättvisa – tänk att det är en ”filmduk” av vatten, en tunn vattenridå på cirka 5X5 meter som skapas av en kraftig vattenkanon som sprutar på en metallplatta. På ”duken” projiceras sedan film och dolt i träden och i pelare finns högtalare som spelar musik – inledningsvis klassisk, vacker och lugn musik, som efter ett tag, i samband med att filmen blir mer psykedelisk och ökar tempot, övergår till jazz-fusion. Inte alls så tokigt!
Min kompis CosmoBob har gjort ett riktigt Paparazzi-skoop!
Kolla in DokuSoapLog för de hetaste bilderna norr om arktis!
Sømnløsa nætter spekulerar om Y-namn, dvs svenskar som har namn som slutar på Y såsom exempelvis Ronny, Conny, Sonny och Henry. (Eller Hankypanky, ett av mina smeknamn;)
Inlägget refererar till en recension av boken Freakanomics: A Rogue Economist Explores the Hidden Side of Everything i tidningen The Economist. Boken har inte Sömnlösa nätter läst och det har inte jag heller – jag har inte ens läst recensionen 🙂 men jag har lite åsikter ändå, primärt om den svenska situationen.
”Konstiga namn” i sig är nog inte det som gör att invandrare inte får jobb, utan att det konstiga namnet signalerar att det är en person från en annan kultursfär vilket då triggar mången trångsint arbetsgivare negativt. Att det är korkat att inte anställa den mest kompetente är självklart en slutsats som man drar rationellt, men rasismen är oftast inte särskilt rationell eller logisk i sin grund. Jag hävdar att den per definition är urdum, varför exempelvis ett uttryck som ”korkad rasist” får anses vara en tautologi av första rangen. Ett exempel på stupiditeten i rasismen kan man se exempelvis i Hitlers judehat som ledde till att Tyskland förlorade stora delar av sina främsta konstnärer och vetenskapsmän. Dumheten är också ganska svår att bekämpa då den gärna gör sig döv för motargument.
Y-namn i Sverige signalerar nog oftast mer social ursprungsklass än ursprungsland och vanligen specifikt arbetarklass (även om jag känner en ”Sonny” vars bägge föräldrar är psykiatriker – ett förhållande som antagligen är betydligt mer belastande än namnet). Eftersom vi har stor social rörlighet i Sverige (jämfört med andra länder) så kan namnet inte få så stor påverkan på en individs utveckling såsom exempelvis det kunde fått i ett sådant socialt stelbent samhälle som det brittiska (där för övrigt sociolekten är något av det som mest avslöjar och vidmakthåller social tillhörighet).
Den största andelen Y-namn torde vara smeknamnsformer av anglosaxiska namn och smeknamn – i vart fall samtliga de namn jag tar upp i detta inlägg och även de som Sömnlösa nätter nämner. De allra flesta svenska Y-namnen har så vitt jag förstår också en koppling till USA, antagligen – jag spekulerar – för att namngivarna beundrade Amerika och det amerikanska. Min erfarenhet säger mig att de med Y-namn huvudsakligen är barn till svenskar med stark anknytning till ”raggare” och därför till stor del är präglade av de i denna subkultur förhärskande idealen, exempelvis gamla amerikanska lyxåk, rock n roll och förhärligande av alkohol.
Om den svenska xenofobin mot det muslimska fortlever , hemska tanke – eller ökar – så kan nog att heta Mohammed vara mer utav en hämsko än Jerry, Jenny, Lenny, Mary, Bunny… 🙂
Apropos då Freakanomics och amerikansk rasism så kände/upplevde jag vid mitt hitills enda usa-besök en mycket besvärande rasistisk barriär mellan mörkhyade/vita som genomsyrade hela samhället, det var mycket obehagligt och besvärande för mig, men det var en i det stora hela alldeles irrationell upplevelse som jag har svårt att formulera orsakerna till.
Vad jag kan ana/läsa mig till om bokens analys av namn så handlar det om just det amerikanska rasproblemet, med slutsatsen att de i stor utsträckning rasbundna namnen inte påverkar individens utvecklingsmöjligheter utan det som påverkar är andra sociala faktorer.
Jag tycker det låter som att spå i kaffesump eller likt kvacksalvarnumerologi där man med ett namns bokstävers siffervärden får fram egenskaper och prognoser. Ett namn är egentligen bara ett ljud.
Kort utvikning: Nu är jag medveten om även en annan verklighet – en där ljudvibrationer spelar en stor roll, men denna dimension låter sig inte enkelt beskrivas i ord utan är just bunden till växelvisa förtätningar och förtunningar av luft. Jag rekommenderar den intresserade läsaren att studera de filosofier som förknippas med den åldrande skaparen av den japanska konsten Aikido.
För övrigt anser jag ekonomi huvudsakligen vara enormt tråkigt och en vetenskap fullt i klass med psykologi och sociologi – dvs snäppet vid sidan om att spå i kort. Jag undrar också om ekonomers egoism kommer sig av deras utbildning eller att de söker sig till utbildningen för att de är egoister? Dessutom säger bibeln att pengar är roten till ALLT ont.
Det här var ett j%kla tråkigt inlägg… *S*
PS Tyvärr medger inte innevarande version av PHP-fusion vare sig trackbacks, tjongpings eller huffabuffar.
En nyvorden blog, Rasistvakt, ska enligt egen uppgift vara ” Ett vakande öga på rasismen”.
Min kommentar:
”Ni borde granska mig också!
Jag är inte rasist, men artist, och ibladn lite slarvig med vad jag srkiver.
Dessutom är det kul med läsare, så, snälla, granska mig också!”
Jag var och införskaffade mer ost på Möllans ost i fredags.
Nu igen? Ja, jag belönar mig själv och njuter av vad livet erbjuder helt enkelt.
Köpte en ”Bautastor” getost, en bit gräddig Bresse Bleu (se till höger) och en bit extra lagrad cheddar (världens vanligaste osttyp har jag hört) – allt varmt rekommenderat av den glade ägaren Peter Mårtensson.
Bilden ovan visar Peter inne i humidoren (läs mer om humidoren) och tack vare reflektionerna i glaset ser man också en del av den nu för tiden väl tilltagna butiken. Bildkvaliteten blir inte den bästa med min mobil NEC E616 och eftersom jag sällan plåtar med telefonen så råkade jag först klanta mig och filmade istället.
Peter ställde glatt upp för omfotografering, men du kan alltså även se en liten filmsnutt (mp4) här: Getost-humidor.
– Det är helt klart att inget kommer inte hända om inte regeringen nu driver på i frågan.
Ovanstående är ett klargörande från Miljöpartiet, genom EU-parlamentarikern Carl Schlyter. Så många negationer har jag inte upplevt sedan jag senast försökte få en dam på fall: ”Nej,nej, nej, nej, nej, nej, nej!”
Men vad förklarar Carl egentligen på sin Brysselkålsvenska?
Jo:
Hur sjutton ska nu det vara möjligt om deras ledande företrädare Per Gahrton för in sådana mängder sprit i kroppen att det blir polisbilolyckor utanför våra flygplatser?
Till och med vår nära-intill-döden passiviserade polis kände sig nödgad att ingripa!
Vad tänker regeringen göra? I ljuset av att Gahrton, enligt Expressen, körde med ”vansinnesfart”1 kräver jag härmed: tillämpa terroristlagstiftningen! Stoppa hans röv full med narkotiska stolpiller och trä en jutesäck över huv’et på karln. Slå den skäggige banditen i bojor och låt CIA flyga honom till Israel – där kan han säkerligen tas om hand på bästa sätt av Per Ahlmarks armstarka kamrater.
Kan ni tänka er att Ahlmark och Gahrton en gång samsades (nåja) i samma Folkparti? Ja, det var tider det: långt innan det pöbelpartiet förstod att invandrare är inget bra att ha.
– Den svenska regeringen har givit upp frågan om att sänka införselkvoterna alldeles för tidigt, förklarar Carl vidare.
Ja, regeringen ångrar nu nog att de inte tvingat fram ett totalstopp – då hade de kunnat stoppa Per Gahrton redan vid gränsen!
1 Jag undrar vad ”vansinnesfart” är och borde väl fråga Expressen som beskriver det så.
Den bloggare som vill bidra till kunskapinsamling/ansamling om bloggosfäriska fenomen kan besöka Media Culpa och där delta i undersökningen.
Här var en vetenskapsblogg som inte heter duga men som får duga:
Quantum Diaries, ”Quantum Diaries is a Web site that follows physicists from around the world as they experience the World Year of Physics 2005. Through their bios, videos, photos, and blogs, the diarists offer a personal look at the daily lives of particle physicists. ”
[Via Det perfekta tomrummet]
Lite historia i nutiden, från danska WeekendAvisen
”
Halal og svenskerne
Vi har i Danmark en såkaldt ”negativ omverdensrelation”, som træder særlig stærkt frem på tre områder: over for invandrere, over for EU og så over for svenskerne.
Det siger dr. scient. pol Hans Mouritzen, der netop har offentliggjort en artikel om dansk-svenske myter i tidsskriftet ’Udenrigs’. Hans Mouritzen, der er seniorforsker vid Dansk Udenrigspolitisk Institut i København, har igennem mange år beskæftiget sig med svenske forhold, og det er hans påstand, at man ved at se nærmere på danskernes nedladende forhold til svenskerne får et ganske præcist indtryk af det generelt negative forhold, vi har til ”de andre”.
Danskernes negative omverdensrelation kommer for alvor i relief, når man sammenligner med svenskerne selv, hvis identitet ifølge Hans Mouritzen er karakteriseret ved et bemærkelsesværdigt positivt forhold til omverdenen. Det gælder også i forhold til danskerne. I Sverige har man en næsten unedbrydelig hang til at idyllisere det danske broderfolk som et varmt og levende, afslappet øl- og vindrikkende folkefærd.
Omvendt svarer danskerne igen med at gøre sig lystige på den der subtilt ondsindede måde, hvor man for eksempel hævder, at ”Asien starter i Malmø”, men at det i øvrigt ”bare var for sjov”.
”Mitt påstand er, at det ikke er for sjov. Hverken udfald mod tørklæder, halal-kød eller svenskere er for sjov. Det er superalvor for danskere, fordi det hænger sammen med, hvordan vi definerer os selv. Et folks definition af dets egen identitet er altid alvor” , siger Hans Mouritzen, der heller ikke selv er ude på sjov.
Når danskere skal definiere sig selv som folk, slår de på de nordiske værdier, men så kommer de ofte en tilføjelse om, at vi adskiller os fra svenskerne ved. og så nævner man typisk noget om bureaukratiske og autoritetstro naboer i ”forbudsSverige”.
”Som udtrykt af den svenske forfatter Fredrik Ekelund, ’råkar jag som svensk ut för rasism någonstans på jordklotet, så är det i Köpenhamn’,” skriver Hans Mouritzen.
Ann-Sofie Dahl fra Lunds Universitet nikker genkendende til mange af Hans Mouritzens iagttagelser. ”De är på kornet [.]. Svenskarna trivs med att hålla fast vid en mycket romantisk bild av Danmark. Det är bara skåningar, som har ett mera konkret förhållande till Danmark och som därför också kan vara mer kritiska.
Men för skåningar är det att tala om ett både-och, för vi är fortsatt förtjusta i Danmark. Vi vill så gärna se oss som en del av Danmark och ha Köpenhamn som huvudstad” , fortsätter hon.
Og hermed levendegør hur en af Hans Mouritzens påstande. Nemlig den, at svenskerne ikke er vant med at tænke nationalistisk og med altid at definere sig ud fra sammanligninger med andre. ”
”I Sverige är det självklart att ingen fängslas för vad de skriver”, proklamerade självgott svensk ”public service” TV häromdagen. Ja, det är åtminstone sällsynt, men det händer, som jag berättat tidigare. Beror bristen på fängslade journalister på att det inte finns något kontroversiellt att rapportera eller beror det på att ingen rapporterar? Se där en fråga som väntar på ett svar 🙂
Igår, torsdag, rapporterade TT att den amerikanska militärens egen utredning frikänner från ansvar den soldat som inför filmkamera sköt ihjäl en liggande, skottskadad man i en moské i irakiska Fallujah. (källa DN). Det kanske känns betryggande att en utredning har gjorts? Ja, visst är det väl väldigt mycket bättre än i många diktaturer..? Men, hallå, historien bakom händelsen har inte berättats i svenska medier heller.
MER av sanningen: Häromveckan hittade jag en längre berättelse om händelsen. I den första ’internationella’ intervjun med Kevin Sites från NBC, journalisten/kameramannen som arbetade som ”inbäddad” journalist tillsammans med amerikanska markstridskrafter, berättar han själv om den chock och avsky upplevelsen väckte hos honom. Hans önskan att förmedla informationen till allmänheten stötte på starkt motstånd och han blev både motarbetad och mobbad – vilket ingen som känner till det rådande debattklimatet torde vara förvånad över. Det vi har fått se är amerikanska medias kraftigt censurerade version.
På länken Information Clearing House hittar du det filmade inslaget (RealPlayer) som är gjort av australiensiska SBS Australia – Broadcast och ställer den berättigade frågan
Det hände några kul grejer häromdagen och jag kände mig ganska nöjd med några saker jag uträttat.
Då blev jag såklart sugen på att fira och därför tog jag en sväng inom Möllans ost, Sveriges bästa ostaffär. De har nyligen flyttat en dörr till nyrenoverade och större lokaler och ligger nu precis på hörnan Bergsgatan/Ystadsgatan vid Möllevångstorget.
Ägaren, Peter Mårtensson, har i de nya lokalerna låtit bygga en speciell getost-humidor, ett fuktigt lagerrum för getost, ungefär som ett jättestort vitrinskåp med 100% luftfuktighet. Liknande finns, enligt uppgift, endast i Paris och New York. Häpnadsväckande.
Apartheid, Davis Cup, satir, kommunistsvin, polisvåld, korruption – se där några ämnen jag berör i detta inlägg!
Igår hittade jag en skojig Gormander på AfSkitBladet. I form av en liten dagbok analyseras en vanlig vecka i Sverige. Det är en lysande satir – eller är det? Nästan varje dag är våra uniformsprydda potatisgrisar i hetluften: skjuter dom inte ihjäl förvirrade ynglingar i Lindesberg så pryglar dom laglydiga pensionärer på bensinmackar.
Mest kontroversiell (utom för de mest hjärtlösa kommunistsvinen) tror jag följande passus är:
”FREDAG: Hummerfest med bland andra Per Ahlmark och Expressens P M Nilsson för att fira den unga demokratins framsteg i Irak. Sålunda kunde man till desserten läsa upp en segerkommuniké från den nyligen belägrade staden Fallujah där ett stort antal gömställen för terrorister blivit eliminerade.
Det handlar om 7 000 förstörda bostäder, 8400 affärer, varuhus och kliniker, 65 moskéer, 59 barnstugor och skolor, 13 regeringsbyggnader, 2 elverk, 3 vattenreningsverk, 2 järnvägsstationer, hela avloppssystemet samt 4 bibliotek. ”
Kan dom där siffrorna verkligen stämma? Vad hände med människorna – hur är det med dom nu? Kan ett sådant saddamskitland verkligen ha haft hela 4 bibliotek?
Åklagare, domare och politiker grips för rattfylleri eller för horköpsbrott, men går i allt större utsträckning fria, så upplever jag det iaf. Samtidigt har vi justitieministern som varje vecka avskaffar lite mer av rättssamhället. Döm själv. Ingen bryr sig… Eller naturligtvis finns det fler som bryr sig, men jag vill att allt ska bli bättre genast – helst utan att jag behöver lyfta på arslet, såklart.
Politik och idrott. Hör det ihop eller inte? Minns ni hur kommunisterna år 1968 protesterade mot apartheid? Det var när Sveriges tennislag skulle möta Rhodesia (nuvarande Zimbabwe) i en Davis Cup match.
”Stoppa matchen – stoppa matchen” skallade talkörerna. Poliserna mötte upp i flerdubbla led – matchen skulle ju genomföras, det var viktigt för svensk demokrati. Det var faktiskt många som inte alls ville ha bojkott, vare sig mot Rhodesia eller dåvarande Sydafrika. Efteråt har Nelson Mandela innerligt tackat de länder som bojkottade den regim som höll honom fängslad i ca 28 år. Jag minns ännu hur en ekonom hävdade att om USA’s Federal Reserve bara hade antytt en ökad försäljning av den guldreserv de då hade i Fort Knox, så skulle rasistregimen i Pretoria rasa samman som ett korthus.
Protesterna kring 68 gav så småningom resultat – idag har vi bisarra bråk om glassar, men på denna tid kunde dåvarande ordföranden i Svenska tennisförbundets tävlingskommitté Mats Hasselquist efter matchen kläcka ur sig att: ”Tennis är kanske en idrott som inte ligger så bra till för negrer. Det är en sport som kräver massor av tålamod.” (Källa DN) Sådana uttalanden gör ingen ordförande i någon tävlingskommitté idag. Tack och lov – och glöm inte vilka vi ska tacka för det.
Men… I Sverige idag skrattar Fotbollförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell åt journalisten som undrar över hans oförmåga att se den politiska kopplingen i att en partiledare överlämnar matchbollen och hyllas på arenan innan avspark. ”Ne-he-he-he-hej, det kan jag inte se, kan du det?” Enligt Lagrell bör däremot fotbollslaget Assyriska förbjudas att uppmärksamma årsdagen av ett folkmord – att de nu inte straffas är följden av ett misstag av den lokala tävlingsledningen. Det var riktigt uppfriskande att ta del av upprördheten hos den vanligtvis lågmälde Blind Höna: ”Bortom all sans och vett: Svenska Fotbollsförbundet stoppar minnet av folkmord”
Peps Persson, min älskade, gjorde en gång en låt som hette ”Varför blev jag terrorist?” (Droppen Urholkar Stenen (1976)).
Jag kom att tänka- på den låten när jag läste Maria-Pia Boëthius apologetiska, men läsvärda, artikel ”DÄRFÖR var de kommunister” (återigen i Aftonblaskan). Något säger mig att Maria-Pia inte satiriserar, men så’nt kan vara svårt att veta. I de fall jag själv tvekar om jag ska skratta eller gråta så skrattar jag såklart.
Dagens citat 1:
”Never exceed your rights, and they will soon become unlimited.”
–Jean-Jacques Rousseau, 1712 – 1778
Idag är det pressfrihetens dag och med anledning härav hyllar morgonnyheterna i statlig television förhållandena i Sverige med orden: ”I Sverige är det självklart att ingen fängslas för vad de skriver.”
Samtidigt är det ständiga inskränkningar och hot mot svensk pressfrihet och yttrandefrihet – genom bl.a. anpassningar av våra grundlagar till EG-rätten och inskränkningar i sekretessförordningen – och det utövas också ett allt större frihetskränkande inflytande från reaktionärt håll, som med höjda röster bland annat söker stöd hos EU’s direktiv, andra EU-länders politiska system och EG-lagar för att sätta press på Sveriges, trots allt, stolta traditioner.
Även i Sverige bestämmer makthavarna vad man får och inte får skriva. Sällan har detta visats tydligare än när journalisterna Per Bratt och Jan Guillou avslöjade en illegal och hemlig socialdemokratisk underrättelsetjänst, IB (InformationsByrån). Då blev varken de illegala spionerna, grundarna eller uppdragsgivarna till de grundlagsstridiga aktiviteterna straffade. Istället greps journalisterna Per Bratt, Håkan Isacsson och Jan Guillou samt fotografen Ove Holmqvist, trots att tidningen ifråga, FIB/Kulturfront, har en ansvarig utgivare. De blir senare åtalade och dömda till fängelsestraff för spioneri (för olovlig underrättelseverksamhet dömes till vardera ett års fängelse). Trots de många avslöjade lögnerna från regeringens och olika myndigheters håll – och att det redan 1974 framkom att man även spionerat utomlands – har ingen av de som begått brott blivit åtalade, enbart de som utnyttjat sina i svenska grundlagar fastlagda fri- och rättigheter.
Detta är fortfarande en skamfläck i svensk nutidshistoria och innan en oförblommmerad ursäkt presenteras från den allra högsta socialdemokratiska ledningen, Göran Persson, så får man nog anse att regeringen fortfarande positivt sanktionerar rättsväsendets maktmissbruk och därför, ännu idag, är beredda att använda sig av metoder kända från nazistisk politik. Tyvärr måste detsamma sägas om även det övriga etablissemanget, därmed självklart inkluderande de borgerliga regeringar vi haft.
Jag vill särskilt uppmärksamma politiskt intresserade läsare på Rosensteins anmärkning att Machiavellis ”Prinsen” (eller ”Fursten” som vi vanligen kallar den) kan uppfattas som en satir, och inte, vilket många nutida politiska broilers tycks övertygade om, en handbok i politikens sköna konst.
Niccolo Machiavelli som fyllde år den 3:e maj 1469, dvs idag för 536 år sedan…
Det är väl ytterst sällan en litterär satir erhållit en så ögonblicklig verkan (som Hallströms ”Erotikon”).
MALMBERG Värd. 74 (1937).
— jfr INDIGNATIONS-, M0RAL-, SAMHÄLLS-, TIDS-SATIR m. fl. — särsk.
BETYDELSE: allmännare (i sht i sg. best.), om den litteraturgenre l. den litterära konstart som representeras av satirer; stundom äv. i utvidgad anv., om icke litterär konstart som kvickt o. elakt gisslar l. förlöjligar ngn l. ngt; äv. mer l. mindre personifierat; jfr 2.
En lärd i stubb (det är et rön) / Satirens udd ej undanslipper. LENNGREN (SVS) 2: 210 (1798); jfr 2.
Denna den första av majdagar tilldelas Thebe med glädje the Pandora Soapbox Award! Juryn är enig i sin bedömning att Thebes plats på nätet, Trilogen, med fullaste rätt bör belönas för de goda insatser som under lång tid strålat från denna positiva plattform av grundlig och kärnfull humor. Thebes Trilog sprider dipolär glädje som vågor på vattnet och genom sin väl reglerade processteknik förmår den balansera såväl hetta i utförandet som svalka i graciliteten. Osannolika sannolikheter varvas med vetenskapligt vattentäta betraktelser – ofta utförda med obönhörlig logik – alltid med matematiskt harmonisk precision, strålande briljans, champagnebubbel och ögonglimtar.
En vän gjorde mig uppmärksam på att många besökare hittar hit sent på fredagskvällen genom att söka på ”raggningsrepliker”. Ja, det är sant, det lockar många hit ända sedan Sara la in en skoj artikel med medeltida raggningsrepliker och det är alltså den som sökmaskinerna pekar på.
”Vill du kn*lla?” frågade rörmokaren.
”Vad tusan säger ni!?” utbrast hemmafrun och gav honom en örfil.
”Ni får säkert många örfilar, oförskämde karlslok!”
”Ja, men jag får mycket kn*lla också!”’
En i mitt tycke bra raggningsreplik. Den är precis så öppen och rak som de flesta människor påstår att de vill att medmänniskor ska vara 🙂 I verkligheten är dock sanningen lite mer nyanserad även om en rak fråga ofta får ett rakt svar.
Att jag inte skriver ut hela ordet kn*lla beror inte på prydhet utan har just med sökmaskiner att göra: jag har tidigare skrivit ut de lite folkligare benämningarna på mänskliga könsorganen och därigenom fått ett stort antal besökare som antagligen var ute efter helt andra saker än vad man kan hitta på min sida.
Via medlemmen AC Collin hittade jag häromdagen Playerskolan – och den vill jag rekommendera för den som vill bli en ”kvinnotjusare”.
Thebe har skrivit en del om de vetenskapliga aspekterna av städning och har även för oss läsare uppenbarat en del av tillvarons ”dammparadoxer” och hur man genom att ändra någon liten förtretlig naturkonstant enkelt borde tänka bort det man önskar skulle försvinna, i synnerhet då damm.
Thebe studerar problemet ur flera synvinklar och uppdagar häpnadsväckande samband mellan det stora och det lilla, det hävdvunna och det revolutionerande. Hennes obönhörliga logik sticker sannerligen hål på många fördumsfulla bubblor.
Låt mig citera ett kort stycke från ”Dammparadoxens lösning”: ”Och eftersom damm kan vara väldigt yttepyttigt, ungefär som i strängstorlek eller ännu mindre, oändligt smått, så borde det finnas partiklar som är oändligt stora. Men det gör det ju inte, för då skulle ju hela universum vara fullt av en enda jättestor partikel, och det är det ju inte.”
Hennes senaste inlägg inspirerade mig till följande dikt:
Kosmos’ damm vi ej ska rädas
här ska fejas här ska städas
Moderjordens damm fördämmas
Jordmodern ska inte skämmas
Faderlandets smuts förlösas
Ingen ansträngning förslösas
Samla spermiesmå partiklar
medelst medlemskapsmatriklar.
Sätt dom sedan på en rad
bereden er på bombkrevad.
En är ensam olikhet
tvåsamhet blir kärlek het.
Eggandet då exciteras
raketer skjuts och rejekteras,
Så att dammigt pollen vitt
vi till slut kan bliva kvitt.
I det svarta hålet sen
frö och ägg de blir till en.
En gång liten ska bli stor
växer till vår lillebror.
Attraktion förklarad står
och en lösning nu är vår.
Fina känslor och vi mår
mycket bättre än igår.
Ja, nu har Internet skördat ännu ett offer. Denna fruktade farsot som sprids med elektronens hastighet via TCP/IP liknar HIV-viruset i så måtto att den snabbt och bedrägligt förändrar sin form för att maskera sina onda avsikter. Därefter invaderar Internet sina offers tankar och känslor genom rent och skärt informationsflöde.
Det som gör ett vaccin så svårt att få fram är att Internet tar sig fram på vägar som tidigare ansetts vara livsnödvändiga för vår civilisations överlevnad och att den maskerar sig som tryckfrihet eller mänskliga fri- och rättigheter. Det är också svårt att identifiera sjukdomen i dess första stadier eftersom den kan yttra sig på vitt skilda sätt varav bombtillverkning, demonstrationer, upproriskt beteende, datorspelsmani, hotande direktdemokrati, oväntad insyn i politikers, myndigheters och företags förehavanden, porrmissbruk, piratkopiering och bloggopati blott är några exempel på vad ohämmat kommunikationsflöde och kontakter med människor som är vid såväl sunda som osunda vätskor kan leda till.
Infontologer vid WHO fruktar nu att hela Internet kan anses vara infekterat och därför bör betraktas som ett enda virus. Annan generalsekreterare har vid diskussioner med säkerhetsrådet velat utlysa allmän pandemi, men USA, vars krig mot terrorismen till stor del bedrivs genom informationen via Internet, har hotat att inlägga veto varför frågan aldrig ens kommit upp till omröstning. Mediemastodonternas egen svenske hjälte, Antipiratbyråns Hemul Plutonién, lobbar dock oförtrutet vidare för att åtminstone hans svurne fiende Jamsa Burgersson må brännas på bål.
Svenska socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutets Ågren funderar som bäst på hur man kan förbjuda privatpersoners okontrollerade användande av telefoni eftersom detta verkar vara inkörsporten till det tyngre Internetmissbruket.
Läs mer om ett av de senaste offren här: ”I link, therefore I am”
[Tack till storebrorsan för länken.]
Jag har tidigare berört frågan om plagiat vad gäller Dan Browns bok Da Vinci-koden. Sanningen om detta har jag aldrig påstått mig veta. Eftersom jag ännu inte har läst något av Lewis Perdue, den författare som nu anklagar Dan Brown, så kan sannerligen inte jag avgöra till någons fördel, men om det Perdue skriver på sina hemsidor är sant så har han en hel del att komma med. Samtidigt är det viktigt att veta att skitsnack på nätet är väldigt vanligt, lätt att sprida och svårt att stoppa. I vilket fall tycker jag själva principerna kring plagiat, idéstöld, upphovsrätt, inspiration etc alltid kan vara intressanta att fundera kring.
För den händelse att andra läsare av Da Vinci-koden finner ”plagiat-historien” intressant så vill jag här nedan återge ett mejl jag idag fick av Perdue. Han har i sin kampanj nu startat en blog och det gör att ännu mer av hela historien blir som lite av en deckare om en deckare. Jag har en ganska distanserad syn på det hela och betraktar det därmed lite ”von oben” utan att välja sida – lite som att cyniskt observera en dokusåpa ungefär 🙂 (Visst ÄR det intressant med lite sociala experiment för att se hur folk springer runt lite som råttor i en bur, förutsägbart och som en lustiger dans.)
”
a Vinci Code Litigation: Random House Trying to Silence Me
As you may know, Random House filed suit against me last fall to try and silence me.
They asked a judge for ”summary judgement” in an attempt to stop my attempts to expose the massive and systemic plagiarism of my works in The Da Vinci Code.
Random House is now pulling out all the stops to prevent a trial, to keep a discussion of all this from becoming public.
Indeed, their most recent court filing is filled with falsehoods, distortions, misrepresentations, out-of-context statements and similar tactics that raise the question: if their case is so good, why can’t they fight it with true, honest statements?
I’ve started a blog to shed light on their tactics, addressing every falsehood with verifiable facts. The blog is at: http://www.davincicrock.blogspot.com. For some reason, the blog posts have been disappearing and I have to re-post them. If you get to the page and find no posts, please go to http://www.davincicrock.com
Please look at the facts.
And if you believe there are issues that deserve to be heard in court, then please let as many people know about the Da Vinci Crock blog as possible.
If you know ten people who might find this interesting, or if you know someone in the media who would be interested, please forward the information to them.
I am not asking you to be on my side, just to ask for help to keep from being censored.
The truth needs all the help it can get to be heard. There is so much more to come out.
More information including court filings are at http://www.davincilegacy.com/Infringement/
”
Man kan säga att jag gick på pumpen…
Fast egentligen cyklade jag – hem från småbåtshamnen i Limhamn där jag vårpysslat med lillbrorsans ena båt när jag plötsligt fick syn på den här bensinpumpen med ett häpnadsväckande högt bensinpris!
Jag blev så överraskad att jag stannade till med sladdande däck. Så fick jag efter någon sekund se hur displayen slog om – och visade temperaturen!
Allt var bara en reklamgimmick! Det var utanför verkstadsföretaget Wayne Europe som tillverkar bensinpumpar och det vi ser på bilden är enbart en attrapp; en skyltning som visar klockslag och temperatur vid ingången till fabriksområdet. Ja ja, en del är ju väldigt troskyldiga 😉
Man skulle kunna säga att ”Reklamen är livsfarlig”. På Sven Lindqvists hemsida hittar du denna bok med samma namn online gratis/fritt jämte två andra verk. Jag har mest bara läst om herr Lindqvist men uppskattade mycket hans bok om en kinesisk konstnär, ”Myten om Wu Tao-tzu”
[Hittade länken via Blind Höna som skrivit flera inlägg om Lindqvist på sistone, bl a med anledning av den sistnämndes nyutgivna bok ”Terra nullius – En resa genom ingens land”]
