Gjorde ett litet roligt test som kallas BrainWorks som sägs testa lite dispositionen hos hjärnan på en. Man kör ett litet datorprogram och får värdera några utsagor och bedöma lite färger, ord och former. Utifrån svaren så beräknar programmet om man har en preferens för att använda höger eller vänster hjärnhalva och huruvida man tenderar att erfara verkligheten företrädesvis via syn- eller via hörselsinnet, dvs visuellt eller audiellt. Resultatet presenteras i en bild (se min bild nedan) beledsagad av en tolkande text om vad man är för märklig skapelse.
Det mest framträdande för min del är att jag är, som bilden visar, i huvud(sak) tämligen välbalanserad. Den röda lilla pricken ungefär i mitten av skallen visar var centrum ligger och det är där Henriks Demon bor. Som synes har jag en svagt dominerande höger hjärnhalva och tendens för visuell varseblivning (pricken är mot bakre delen av skallen där syncentrum sitter.).
Gjorde ännu ett test som kollar hjärnans vänster/höger-sidighet – ett jag hittat hos Thebe – och här är resultatet:
Brain Lateralization Test Results
Right Brain (60%) The right hemisphere is the visual, figurative, artistic, and intuitive side of the brain. Left Brain (46%) The left hemisphere is the logical, articulate, assertive, and practical side of the brain
Här lite mer text från sajten:
Left brain dominant individuals are more orderly, literal, articulate, and to the point. They are good at understanding directions and anything that is explicit and logical. They can have trouble comprehending emotions and abstract concepts, they can feel lost when things are not clear, doubting anything that is not stated and proven.
Right brain dominant individuals are more visual and intuitive. They are better at summarizing multiple points, picking up on what’s not said, visualizing things, and making things up. They can lack attention to detail, directness, organization, and the ability to explain their ideas verbally, leaving them unable to communicate effectively.
Overall you appear to be Right Brain Dominant
According to Darwinian theory, optimal evolution takes place with random variation and selective retention. The evolution savvy individual will try many different approaches when faced with a problem and select the best of those approaches. Many historical intellectuals have confessed their advantage was simply considering/exploring/trying more approaches than others. The left brain dominant type suffers from limited approaches, narrow-mindedness. The right brain dominant type suffers from too many approaches, scatterbrained. To maintain balanced hemispheres, you need to exercise both variability and selection. Just as a company will have more chance of finding a great candidate by increasing their applicant pool, an individual who considers a wider set of options is more likely to make quality decisions.
Jag vill bara rekommendera ett program jag såg ikväll nämligen Mediemagasinet som behandlade frågor som vem som ska ha makten över Internet, om upphovsrätt och patent, samt om storebrorsamhället, 1984, demokratins tyranni och liknande frågor. Mycket sevärt! Om SVT’s tevepejlare läser detta så vill jag påpeka att jag såg inslaget hos en vän.
Om du inte såg programmet så missa inte reprisen i svt2, antingen lördag 5/3 kl 14:00 eller onsdag 9/3 kl 16:05. Websida Mediemagasinet
Mitt val är enkelt, i teorin. Hellre galen än knäpp
Nej, jag bara skoja,, så här är det: hellre lite knasig än alldeles för nuftig. Men, vad sjutton, det är tyvärr ofta endast i teorin som jag hellre är en ball praktiker än en torr teoretiker, för i praktiken visar det sig ofta att jag har en hjärna som vill ställa ”tillrätta”, som inte vill se slarv, oklarheter och sammanblanderier. Hur visar detta sig då? Åh, på väldigt många sätt – främst är det som mentala processer vilka jag lyckligtvis med min enorma viljestyrka vanligen mäktar kväva i sin linda, men som exempel kan nämnas att jag understundom ger mig in i en av de databastabeller som ligger till grund för den sida du just beskådar ohc rättar mina besökares stavfel och felknappningar.
Å andra sidan (det brukar finnas en sådan och jag vill gärna uppmärksamma på den) har jag en helt utflippad sida också. Den där demonen jag har i skallen (se tidigare inlägg ”Demoner”) har inte som Maxwells demon i uppgift att särskilja varma och kalla partiklar; snarare är det två sorters hjärnfunktioner som Henriks Hjärndemon skiljer åt. Vad, hjärnfunktioner? Nej, inte hjärnfunktioner, snarare de delvis olika specialiseringar som hjärnans två hjärnhalvor har. Jag är väldigt förtjust i de upptäckter som ledde till att salig Roger W. SPerry fick Nobelpris 1981 (trorjagdetvar – källkritiska läsare må korrigera mig) och om jag inte minns fel så är det i störst utsträckning och i huvudsak(!) begåvade mänskor som delar upp skallen sådär. (Det finns ett knep som gör att man utan speciell utrustning kan se vilken hjärnhalva en person använder, men detta knep avslöjar jag inte här; skälet till detta är att jag bara vill retas lite och, som Blaise PAscal sa, allting kan inte avslöjas för vem som helst.)
I de fall som min undervisning sträcker sig över mer än en för- eller eftermiddag, vilket de oftast gör, så brukar jag på ett mycket tidigt stadium stoppa in några minuters övningar för att sätta igång hjärnan och tankeprocesserna hos eleverna, men även hos mig själv. ÖVningar som har fått en del elever att kalla mig ”elefantmannen” eller att fråga, allvarligt, om det är dolda kameran de är utsatta för. För det mesta, ja alltid faktiskt, har alla roligt och skrattar högt och bara med detta är otroligt mycket vunnet – och till på köpet får vi våra hjärnor lite extra syresatta!
Övningarna är lite fysiska och inbegriper lite lätt gymnastik och yogaövningar, men jag inleder alltid med en teoretisk grund, nämligen detta om de två hjärnhalvornas delvis olika specialisering och i denna del använder jag såväl ord, röstläge, text, ritar med olika färger och mitt kroppspråk för att förmedla mitt budskap om att samtliga sinnen kan vara viktiga för att vi ska tillgodogöra oss information och att vilka sinnen som är viktigast varierar med olika individer. Kvinnor brukar bli särskilt förtjusta när jag berättar att corpus callosum, dvs den s.k. hjärnbalken som förbinder vänster och höger hjärnhalva, hos kvinnor normalt sett består av väldigt många fler miljarder nervceller än hos mannen och därför antas att kommunikationen mellan hjärnhalvorna är mer intenSIV hos kvinnor än hos män. (Kommer i skrivande stund på att en kommunikation mellan två kvinnliga hjärnor ofta är mer intensiv än den mellan två män – men det är såklart kvaliteten som är det avgörande (f*n liite grand får jag väl försvara det otäcka könet?).) Den här sortens övningar är kul och himla bra att kontrastera mot det vanliga ämnet: IT-teknik. Och om inte annat så är det roliga ett tillräckligt skäl för att göra dom!
Vad var det nu jag tänkte förmedla med det här inlägget då? Himmel o pannkaka det har jag glömt!
PS Jag läste en jättebra bok om mnemologi, dvs minneskonst, som jag gärna skulle rekommendera, men jag har banne mig glömt vad den hette.
Linux är positivt och bra. Igår var jag på ett Linux-seminarium i regi av Novell som för ett halvår sedan (tror jag) började leverera sina tjänster och produkter även på Linuxplattformen. Jag kör själv Linux på en dator hemma och hade gärna kört det ännu lite mera, men detta hänger på om de man samarbetar med kör samma, eller kompatibla, system så att jag som utbildare själv behärskar det jag ska undervisa i – en ibland ganska viktig detalj även om en bra lärare kan undervisa i allt 😉
Det är viktigt att poängtera att det finns många väldigt trevliga och kunniga personer inom denna sfär och även en, ofta icke uttalad, idealism om allas mänskliga värde, solidaritet med den lilla människan och en önskan att dela med sig för allas bästa som jag finner väldigt tilltalande. (Ja, open source-världen skiljer sig här åt från andra delar av IT-sektorn som kan vara superegoistisk och snobbig.) Tyvärr är jag inte så lite less på IT-branschen och nördigheten överhuvudtaget och denna känsla höll i sig efter gårdagen. Inte minst måste jag fråga var alla kvinnor är!? Endast två stycken – och de stod vid incheckningen….
Jag önskar verkligen att mitt arbetsliv kunde innehålla mer konst, musik, former, färger, medmänsklighet och, ja, ett stort ord och omöjligt men, kärlek! Eller är ordet jag söker Glädje? Frihet? Choklad?
Dagens fråga:
Vilken av de svarta fyrkanterna i bilden ovan är störst?
PS Personerna på bilden har allt möjligt med artikeln att göra.
PPS Kolla gärna in de roliga kommentarerna till min text ”Demoner” nedan 🙂
Maxwell’s demon känner du kanske till?
En kul liten djävul som upphäver termodynamikens andra lag vilken säger att entropin ökar; detta är alltså lagen som förutsäger det kommande kosmiska tillstånd där allting är lagom, överallt. Varför? Jo, för att naturen strävar mot jämvikt, mot att upphäva skillnader.
Kort kan man säga om Maxwell’s tankeexperiment att det sitter en liten demon i en trång passage mellan två kärl och släpper igenom bara varmare partiklar åt ena hållet och kallare åt det andra. Genom denna minimalt energikrävande åtgärd, dvs genomsläppandet, så skapas efterhand två kärl med stor temperaturskillnad och på det viset har fanskapet motverkat, alltså minskat, entropi – reverserat den process genom vilket allting utjämnar sig.
Låter termodynamikens andra lag som en våt dröm för jämlikhetsivrare? Ja, det är den positiva sidan. Men det tråkiga är den uniformitet och konformitet som lagen förutspår. Lyckligvis är det så att en del levande celler har en liten Maxwellsk demon i sig och gör ungefär det som Maxwell tänkte sig. Maxwell lever! En härlig tänkare James Clerk Maxwell, om än lite luddig i sin skrift efter vad jag fått mig berättat.
Henrik har en demon. Den sitter i huvudet mellan hjärnhalvorna – precis mitt i corpus callosum – och släpper slumpvis igenom precis allt möjligt när som helst och ibland ingenting alls! För denne satan är nyckfull och gör precis som han vill. Bara som för att jävlas, det är vad jävlar gör ju!
Särskilt vaken är denne fan vid fullmåne och andra speciella kosmiska skeenden. Håller Henke vaken när det sprakar igång i skallen och under några dagar förvandlas Henke till en demonisk VARULV. Ganska snygg tycker han själv, men många tycker han blir för vildvuxet hårig och föredrar den mer slätkammade varianten. Luddigheten gör att tungan blir väldigt jobbig att raka.
Världen ter sig helt annorlunda när man är Varulv. Jag läste en kvinna som bloggade om att hon var sjuk och smittad av ”multipla … illasinnade organismer” men min varulvshjärna läste det som ”multipla sinnliga orgasmer”. På ett sätt blir Henke väldigt korkad som varulv, tex blir han blixtförälskad i snygga och smarta kvinnor, men det finns en del bra aspekter av det också. Luktsinnet blir mycket starkare, men även det är på gott och ont. En ros är en ros, men även en rutten fisk är en rutten fisk, om man säger så.
När så balansen mellan de två – vänster och höger halva – kommer i svängning genom återkoppling och bifurkationerna multiplicerar sig själva med varandra i ett synbart kaos så höjs känsligheten hos de grå hjärncellerna där hastigheten är som störst, ja autobahnal bergodalbanefart, medans de vita hjärncellerna lite dåsar till av energibrist. Bipolariteten blir som på ett demondynamiskt batteri när tankarna hamrar som en trumslagare och cymbaler kraschar så att skallens ligaturer åter öppnar sig som för att släppa in det första varats spädbarnsoskyldiga troskyldiga ljus.
Nej, sluta nu! Jag säger till mina röster att vara tysta nu. Visst är det bra att tala med sig själv – det är från det egna jaget rösterna kommer – tala med sig själv och mot sig själv ja att som samtalspartner ha sig själv är att lite ha funnit sin själsfrände. Och när tankarna far så snabbt i kopplingarna mellan synapser i de små grå, när den knastrande och sprakande energiförbrukningen som detta tankeknakande mönsterverk av gnagande monster förtär motsvarande en rymdrakets explosiva start skvimpar impulserna runt mellan atomernas elektronbanor och de vita hjärncellerna förstummade ser på när idésprutorna skapar nytt, nyhet, stormfloder av ektoplasma som i trådar likt varmt segt sperma med glödande små huvuden som frenetiskt piskas framåt, vidare genom glidande könssaft av spänstiga inspirationssvansar. Tunnelseende. Sluta nu, var tysta! Som John Nash säger jag åt mig själv att vara rationell nu. Akta nu varats känsliga ägg. Ouroboros återkommer om du är varlig och blid. Tänk förnuftigt. Lugn. Nu ska du samla dina tankekrafter och ta det lugnt. Samla dig och tänk att du är förnuftigt rationell och intala dig att du just har tagit en underbar medicin som gör att du är så klar och redig och lysande i dina tankemönster att det är vackert som stilla vågskalp i middagssolen.
Tankarna rusar ännu ett tag runt som Kaniner och skuttar runt än hit och dit, inte alls rätlinjigt utan snurrigt fram och tillbaka i sina egna spår – jagade som de är av mitt uppväckta vrålande varulvslibido som nu vädrat blod. Ja, eller inte blod egentligen utan ja hrmmm… en annan sexig doft. De byten Varulven söker är nämligen något negativa till sinnes när dom luktar blod, så det gäller att initialt fånga dom i perioderna däremellan.
Nu rodnar jag klädsamt och drar på mig fårakläderna igen.
Bää-ääh!
Nu tröttnade fan och gick – krafterna tog slut för både honom och mig och schackspelet väntar – ett nollsummespel där bara en kan vinna och inte bägge två. Hej på dig din jäkel, vi ses igen!
PS
Det finns en mycket intressant teori enligt vilken allt liv enbart är instrument för entropin. Fascinerande.
PPS
Thebe skriver intressantkul om tankesnabbhet.
Vilken underbar morgon! Efter några sedvanligt intressanta varulvsnätter i fullmånens sken var det extra skönt att sova länge idag.
Lite soft jazz i stereon, nybryggt kaffe och kolla! vilka härliga frukostostar jag har att avnjuta denna förmiddag med:
Eder undertecknad är svag för vissa nöjen och ostar hör definitivt till dessa. Många och mycket, runda och goda, ja alla möjliga former, färger och smaker.
Apropos att jag citerade chefen för Amerikanska biblioteksförbundet Michael Gorman i ett av mina tidigare inlägg så finns det ett amerikanskt talesätt jag är mycket förtjust i:
”Bygg ett bibliotek och du kan riva ett fängelse.”
Idag kom jag på något som vi män kan men som inte kvinnorna kan.
Tjejerna kan föda barn, vilket ju inte vi killar kan, men
vi män kan skriva våra namn i snön!
Nej, jag bara skoja’. Sanningen är att jag kom på det för länge sen. Jag stod i en bar och väntade på att min beställda öl, en Guinness, skulle sippra färdigt ur ölpumpen. Bartendressen, en söt flicka vill jag minnas, använde de sista dropparna för att göra sin lilla signatur i ölskummet. Då sa jag: ”Snyggt, Doris” (ellervadhonnuhette) ”men jag kan göra min signatur i snön och det slår du inte!”
Som jag minns det var det tyst i några sekunder och sedan skrattade gubbarna på gräddhyllan så dom fes.
Debatten om kön och könsroller fortsätter.
I lördags hade vi Germund Hesslows debattartikel i DN och jag förklarade och redde ut begreppen under rubriken ”Männens intellektuella förflackning”. Häromdagen sändes ”Debatt” (se inslaget online) på SVT och där diskuterades samma problematik under rubriken ”Arv eller miljö”, dvs vad det var som gör oss till män respektive kvinnor – eller snarare varför vi har de könsroller vi har.
Hjärnforskaren Annica Dahlström var representant för de som menar att de flesta är födda med stora skillnader och att vi måste acceptera detta för vår egen skull.
Könsrollexperten Ingmar Gens var av motsatt ståndpunkt och menade att det berodde på att vi behandlar flickor och pojkar annorlunda.
Angående denna viktiga fråga om arv och miljö och vilket av dessa som har störst betydelse så hävdar jag bestämt att det är helt beroende på hur stort arvet är! (Hoppas själv på att någon okänd stenrik släkting ska höra av sig.)
En intervju med Annica Dahlström var aktuell för en bok om jämställdhet av Norrbottensteatern men råkade ut för myndigheternas censur eftersom hennes bidrag inte följde de centralt bestämda riktlinjerna. Boken var en antologi som framkommit under ett jämställdhetsprojekt kallat ”tvärkrock”. Tyvärr ansåg inte Länsstyrelsen, en av finansiärerna, att Dahlströms medverkan var lämplig och hotade att dra in alla pengar. Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör Britt-Marie Lugnet-Häggberg: ”Vår svenska jämställdhetspolitik bygger på att vi är lika och socialiseras in i olika könsroller. Annica Dahlström är särartsfeministisk och utgår från att pojkar och flickor är helt olika. Länsstyrelsen kan inte ge ut ett material med den uppfattningen.”
Jag är en ganska ny besökare i bloggosfären, men jag har på sistone surfat runt i den atmosfär som där finns. Detta är något av det positiva av vad jag funnit: några roliga bloggar, några vackra bloggar, några som ventilerar åsikter som jag delar, några som håller koll på massa kul och viktiga saker som händer med och på nätet, men även som händer i samhället som stort. En del av dessa bloggar återvänder jag till och trivs ganska bra med. Många bloggar som jag inte blir förtjust i är säkert bra ändå – för någon annan – men det är precis som med böcker: bara för att någon inte gillar en bok så betyder det inte alls att det är bokens innehåll som är dåligt, kanske är det tvärtom 😉
Det finns en svaghet med de flesta bloggar och det är deras efemära natur: att de behandlar dagsländeaktiga fenomen som blåser över lika snart som de dyker upp. Även detta att det tydligen är så sällan som bloggaren delar med sig av sina personliga upplevelser och känslor från vardagslivet upplever jag som svagt, tunt och ytligt. Man kan tro att detta tillhör dålig ton i bloggar, ja i varje fall har jag fått det intrycket. Inte för att det spelar någon större roll för vad jag skriver här – det är bara en iakttagelse. Samtidigt är självklart den vanliga bloggens svagheter även en av dess styrkor, men personligen föredrar jag de som ger sig tid till lite eftertanke och reflektioner och som det är roligt att kommentera, och som dessutom tycker det är roligt att få kommentarer. Ja, riktigt roligt har jag haft sista veckan med detta och passar nu på tillfället att tacka för sällskapet! Ingen nämnd ingen glömd!
Jag har alltså hittat en hel del bra, men bland en hel del av dessa pärlor har jag också funnit en del undermåligt, dåligt och rentutav svinaktigt uselt. Som chefen för Amerikanska biblioteks förbundet Michael Gorman nyligen sa:
”[The] Blog People (or their subclass who are interested in computers and the glorification of information) have a fanatical belief in the transforming power of digitization and a consequent horror of, and contempt for, heretics who do not share that belief… Given the quality of the writing in the blogs I have seen, I doubt that many of the Blog People are in the habit of sustained reading of complex texts. It is entirely possible that their intellectual needs are met by an accumulation of random facts and paragraphs.”
Från Slashdot
Å andra sidan kan man även hitta sådana här små härligt pregnanta texter:
”… Strategin att vara sin fiendes motsats är alltid reaktiv, eftersom motsatserna måste negera varandra. Därför delar de samma ursprung. De har samma varagrund, samma ontologiska förutsättningar. Istället för att bejaka ontologiska skillnader måste en sådan strategi underordna dem under en av de två motsatsernas auktoritet. Den måste skapa en linjär teleologisk historiesyn och förutsätta det allmännas bästa. Varken en sådan dialekisk moral producerad genom negation, eller liberal deontologi känns som särskilt lyckade strategier. Snarare än att underkasta oss olika ideal eller dogmer, vill vi ha en konstituerande strategi som griper in i och bemäktigar sig vårt egets varas konstitution. ”A critical ontology of ourselves” som Foucault kallar det.”
Från Copyriot
Apropå filmen ”Eternal sunshine of the spotless mind” så hittade jag följande mycket intressanta lilla inlägg om Alexander Pope, den patetiskt idealistiske renhetsivraren, och om dennes motsats, Pope Alexander Borgia som var far (!) till de beryktat omoraliska bröderna Cesare och Lucrezia Borgia!
Läs mer om detta på Filmsnack.
Skånsk snöstorm är inte att leka med. Jag vet att många norrlänningar (läs: folkstammar norr om Lund) brukar skoja om skåningars ovana vid snö, men som till ½ lappdjävul vet jag hur det kan vara norr om polcirkeln med 40 minusgrader och jag kan säga en skånsk snöstorm tillhör något av det värsta. Blåsten och snödrevet gör det till ett litet helvete – minus värmen. Lillbrorsan ska till Thailand i tre månader, den lyllosen, och självklart var det till igår vi hade bestämt att jag skulle hjälpa honom att fixa till hans båtar. Vi kunde knappast valt en sämre dag. Vi fick nöja oss med att packa in dom i presenningar, resten lovade jag fixa när vädret lugnat sig, men bara detta var en pärs: försök se framför dig två personer med en presenning stor som ett segel ovanpå en upppallad båt i en snöstorm och vind på cirka 25 m/s. Vilka dårar! *S*
Äntligen, tycker jag, en restaurang som kan uttrycka sig på ett någorlunda smakfullt sätt om sin lunchbuffé.
Jag vet inte hur du tycker men jag får lite motbjudande associationer när jag ser skyltat med ”ÄT SÅ MYCKET DU KAN!” eller ”ÄT SÅ MYCKET DU ORKAR!”. Jag bara väntar på något i stil med: ”ÄT TILLS DU STORKNAR!” ”ÄT TILLS DU SPYR!”
Är det bara jag som tänker på mr Kreosot i Monty Pythons ”Meningen med livet”?
”The past is a ghost,
the future a dream,
and all we ever have is now.”
–Bill Cosby, usa sitcom philosopher
Jag såg den underbara filmen ”Eternal sunshine of the spotless mind” häromdagen. Jag grät – och får ännu tårar i ögonen när jag tänker på de mysiga känslor den väckte: skönt att gråta och skratta om vartannat.
Filmen inspirerade till att minnas en del forna romanser – ingen nämnd ingen glömd. Minnena finns kvar och då jag är ett romantiskt och sentimentalt fanskap så har jag inget emot att, som det heter i visan, ”minnas de lyckliga stunderna blott”. Men, men, men -> För att inte fastna i någon sorts sentimentalitetsfälla är det dock bra när hela hjärnan funkar och ”hjärtat är med” så att man inte överlåter allt tänkande åt ’lillhuvudet’, vilket vi män annars är kända för. Så i minnet är sparat såväl det onda som det goda.
Kärleken är någonting som vi alla har och efter bästa förmåga bör försöka ge. Kärleken är något som många dumt nog fäster på saker runt omkring sig, men kärleken sitter inte i objekt. Fan, vad jag älskar – även utan sådana ting.
Det förflutna är ett spöke – jag trivs bra i de dödas sällskap – och framtiden en dröm – jag gillar drömmar – och allt vi har är nuet – är NU!
Som i filmen:
Joel: ”I think your name is magical.”
Clementine: [pause] ”This is it, Joel. It’s gonna be gone soon.”
Joel: ” I know.”
Clementine: ”What do we do?”
Joel: ”Enjoy it.”
Just denna inställning känner jag igen i en av mina verkliga gamla favoriter, fast med ytterligare dimensioner, i följande indiska dikt:
”Yesterday is a dream,
tomorrow but a vision.
But today well lived
makes every yesterday a dream of happiness,
and every tomorrow a vision of hope.
Look well, therefore, to this day.”
Vid tillfälle har jag tänkt fördjupa mig i Alexander Popes dikt ”Eloisa to Abelard” som filmens titel anknyter till:
”…
How happy is the blameless vestal’s lot!
The world forgetting, by the world forgot.
Eternal sunshine of the spotless mind!
…”
Men jag känner absolut inget övehängande behov av det JUST NU, för jag behöver världen och världen behöver mig – hur skitiga vi än båda må vara!
”Follow the day and reach for the sun!”
sjunger man i filmen.
I lördags publicerade DN en debattartikel av Germund Hesslow som väckte viss uppmärksamhet. Hesslow har gjort sig känd för skriverier om feminism. Visst spetsar han till saker och drar en del diskutabla slutsatser, men grunden för hans artikel, att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor, anser jag vara säkerställd.
Kort sagt: kvinnor är fittor och män är kukar. Ja, det blir så när man (läs: Henrik) generaliserar och använder folkligt språk.
Vad gäller mäns och kvinnors intelligens så ska man noga tänka efter vad tusan man talar om. Ofta är den forskning som presenteras baserad på hur människor klarar sig på IQ-test. Om sådana test finns mycket att säga, inte minst att det enda man kan vara säker på att IQ-test faktiskt mäter är huruvida någon är bra på IQ-test. (Jag är vanligen ganska bra på IQ-test. Ett litet nättest jag gjorde summmerade kort: ”Du kan antagligen göra bättre IQ-test än det här”, vilket jag tyckte var himla skoj.)
När Hesslow skriver ”I vissa avseenden där det inte finns någon genomsnittlig skillnad mellan könen, som exempelvis generell intelligens, uppvisar männen ändå en större variation, vilket betyder att det finns fler män såväl bland särskilt högt som bland särskilt lågt begåvade.” så betyder detta att även om medel-IQ är samma för män som kvinnor, så finns det fler såväl osedvanligt korkade karlar som relativt smarta sådana.
För att illustrera detta låt oss titta på en normalfördelningskurva (även kallad klockkurva eller Gausskurva).
Bilden är överdriven för att visa på skillnaderna mer än på likheterna. X-axeln visar uppmätt IQ och Y-axeln antal förekomster av detta, dvs frekvens av X. Arean under de två kurvorna är lika stor och motsvarar antalet IQ-testade personer – det är alltså lika många män som kvinnor. Centrum för bägge kurvorna ligger kring samma värde – dvs medelvärdet för bägge grupperna är lika: de är jämnt fördelade kring X. Medelvärdet i alla IQ-test är 100 – har man mer än 100 har man alltså bättre resultat på IQ-test än genomsnittet och tvärtom.
Det som skiljer är bredden på det uppmätta materialet, dvs variationen. Ett mått på denna variation är standardavvikelsen. Är värdet på standardavvikelsen stor så är det en stor variation i materialet och tvärtom. De statistiska beräkningar funkar så (jag tänker inte gå in i detalj på detta) att de allra flesta hamnar inom 3 standardavvikelser från genomsnittet och de som ligger mer än 3 standardavvikelser över snittet kan ansöka om medlemskap i MENSA eller liknande organisationer och faktiskt ha en chans att komma med.
En mycket viktig iakttagelse som Hesslow missar är att eftersom variationen på kvinnor är lägre så uppvisar de en högre kvalitet. Detta statistiska faktum är känt sedan länge och japanerna var genom att införa denna princip inom exempelvis bilindustrin revolutionära i sin strategi för att prestera högkvalitativt. En gång i tiden jobbade jag lite med att införa detta japanska begrepp, ’Kaizen’, i svensk industri och det behövdes verkligen eftersom exempelvis SAAB-fabriken här i Malmö på den tiden var tvungna att skicka var 5:e bil tillbaka in i fabriken och bygga om delar av den för att dom skulle passa ihop. Som en bilbyggare sa: ”Vårt bästa redskap vid slutmonteringen är gummiklubban, annars får vi aldrig dörrarna eller huven att stänga ordentligt.” Jag antar att detta förhållande innebär att vi borde forska på huruvida vi kan skicka defekta män tillbaka till fabriken.
För att ytterligare flirta in mig hos feminister så vill jag säga att männens IQ-kurva är låg och bred, dvs den visar männens intellektuella förflackning.
Nåväl, en av orsakerna till att jag brukar försvara marginaliserade grupper, udda böjelser eller tokiga intressen är att jag själv är så perifert placerad långt ut på ena kurviga kanten i en sådan här mätning. Fullständigt icke-linjär skulle man kunna säga – så där på skoj och för att anknyta till gårdagens tanke.
Jag gillar vad Arne Svensk på Certec skriver om intelligens och inre bilder: bläddra ner en bit till ”Intelligens och svårighetsgrad”.
En av de mest intressanta gravstenar jag sett är den på bilden nedan som jag hittade på S:t Pauli kyrkogård (tror jag den heter) i Malmö.
Texten lyder:
STENHUGGAREN
S.P. ANDERSSON
FÖDD D. 25/4 1834,
DÖDAD AF DENNA STEN D. 22/6 1880
VAKER FÖRDENSKULL, TY I VETEN ICKE
HVAD STUND EDER HERRE VARDER KOMMANDE
VÄNNER RESTE STENEN
Fascinerande. ”Dödad av denna sten”. Tänk. Jag gillar att vännerna reste stenen.
En vän sa igår att jag skrivit mycket om sex på sistone. Tja, jag vet inte det. Jag har nog skrivit mer om hundar egentligen, men det uppmärksammas inte så mycket. Det är till exempel inte en enda som via sökmaskiner hittat hit via sökningar på hundar. Däremot har en finländsk person hittat hit genom att söka på ”svart kuk”. De har visst inte så många svarta kukar i Finland pga deras restriktiva immigrationspolitik? En annan hittade hit genom att googla på ”vackra fittor” vilket är roligare. Mer tilltalande på något sätt enligt mitt sätt att se på saken. Fittor gillar vi. Fast hur blir en fitta vackrare än en annan? Intressant ämne. Hör då och då talas om att kvinnor allt oftare låter operera sina könsorgan av rent estetiska skäl. Borde inte det falla under brottsbalkens avdelning om ”kvinnlig omskärelse” och därmed vara förbjudet? Och hur är det med tuttoperationer? Det ska väl också förbjudas i så fall kanske? För att inte tala om manlig omskärelse *ryser* Bara med tanke på jämlikheten mellan könen så…. Läste häromveckan att några hundra personer (mest barn) per år avlider i USA i sviterna efter religöst motiverade förhudsoperationer. Hugaligen! Ja, jag vet inte om det är helt sant, men efter vad jag vet så finns det ytterst sällan något skäl alls att omskära någon så jag är emot det.
Sex och död verkar hänga ihop. Inte minst i den här lilla morgontanken. Fransmännen kallar orgasmen lilla döden vilket också är intressant. Det här med sex och död gör att jag känner mig lite speciell eftersom jag enligt astrologiska läror tillhör Skorpionerna som har någon sorts stark koppling till sex och död.
Idag ska jag till hjärtläkaren och kanske få min dom. Ja, på ett sätt är varje ögonblick här på jorden som att skåda döden i vitögat. Det gäller att skratta tillbaka – det där med att spela schack med döden tror jag inte på. Jag har alltid ansett att schack är världens slöseri med intelligens.
Har på sistone studerat lite historia (se tidigare bloggar om ”Skånsk historia”). I synnerhet är det medeltiden som jag har känt starkt och närvarande. Naturligtvis beror detta på att jag inte bara läst om den utan även gått i närkontakt och varit på plats i kyrkor, borgar och muséer.
Jag upplever nu inte detta som den ”mörka” period den vanligen utmålas som. De otroligt vackra konstverk med rikt flödande former och linjer och med en underbar humor och fantasi säger mig att det inte alls är en särskilt ”mörk” period/kultur i mänsklighetens historia. Istället ser jag den som en period när en särskild sorts kunskap eller tänkande var vägledande; jag tänker en del på Camille Paglias mästerverk ”Sexual Personae” och upplever att det under medeltiden fanns plats för representationer av vad jag försiktigtvis vill kalla ”icke-linjärt tänkande”.
Försöker hinna med att fördjupa mig ännu mera nu när jag drabbats av ett sådant historieintresse. Typiskt för mig att under en period bli djupt fascinerad och engagerad av ett specifikt ämne eller område. Detta är receptet för att bli ”Jack(ass) of all trades, master of none.” 😉
Bilderna visar exteriör respektive interiör från S:t Petri kyrka i Malmö.
Laia Odo-institutet
Bloggen är namngiven efter figuren Odo, vars revolutionära filosofi vägleder det kommunistiska samhället på månen Anarres, i Ursula K. leGuins mästerverk The Dispossessed.
Jag deltog i Fotoutmaningen 365 foton för att det var skoj och för att jag ville lära mig mera om fotografering.
Min kamera är en Sony Nex-5K med objektiv 3,5-5,6/18-55mm. Ibland använder jag även min mobil som var en Samsung S3, sedan en Xperia Z1, nu en Xperia Z2. Ibland publicerar jag mina foton direkt från kameran, men ibland justerar bilder i datorn med programmen Gimp eller Shotwell.
Denna webbplats använder kakor för att förbättra din upplevelse. DU kan välja bort detta om du vill .OkLäs mer
Integritet och kakor
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
