I lördags publicerade DN en debattartikel av Germund Hesslow som väckte viss uppmärksamhet. Hesslow har gjort sig känd för skriverier om feminism. Visst spetsar han till saker och drar en del diskutabla slutsatser, men grunden för hans artikel, att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor, anser jag vara säkerställd.
Kort sagt: kvinnor är fittor och män är kukar. Ja, det blir så när man (läs: Henrik) generaliserar och använder folkligt språk.
Vad gäller mäns och kvinnors intelligens så ska man noga tänka efter vad tusan man talar om. Ofta är den forskning som presenteras baserad på hur människor klarar sig på IQ-test. Om sådana test finns mycket att säga, inte minst att det enda man kan vara säker på att IQ-test faktiskt mäter är huruvida någon är bra på IQ-test. (Jag är vanligen ganska bra på IQ-test. Ett litet nättest jag gjorde summmerade kort: ”Du kan antagligen göra bättre IQ-test än det här”, vilket jag tyckte var himla skoj.)
När Hesslow skriver ”I vissa avseenden där det inte finns någon genomsnittlig skillnad mellan könen, som exempelvis generell intelligens, uppvisar männen ändå en större variation, vilket betyder att det finns fler män såväl bland särskilt högt som bland särskilt lågt begåvade.” så betyder detta att även om medel-IQ är samma för män som kvinnor, så finns det fler såväl osedvanligt korkade karlar som relativt smarta sådana.
För att illustrera detta låt oss titta på en normalfördelningskurva (även kallad klockkurva eller Gausskurva).
Bilden är överdriven för att visa på skillnaderna mer än på likheterna. X-axeln visar uppmätt IQ och Y-axeln antal förekomster av detta, dvs frekvens av X. Arean under de två kurvorna är lika stor och motsvarar antalet IQ-testade personer – det är alltså lika många män som kvinnor. Centrum för bägge kurvorna ligger kring samma värde – dvs medelvärdet för bägge grupperna är lika: de är jämnt fördelade kring X. Medelvärdet i alla IQ-test är 100 – har man mer än 100 har man alltså bättre resultat på IQ-test än genomsnittet och tvärtom.
Det som skiljer är bredden på det uppmätta materialet, dvs variationen. Ett mått på denna variation är standardavvikelsen. Är värdet på standardavvikelsen stor så är det en stor variation i materialet och tvärtom. De statistiska beräkningar funkar så (jag tänker inte gå in i detalj på detta) att de allra flesta hamnar inom 3 standardavvikelser från genomsnittet och de som ligger mer än 3 standardavvikelser över snittet kan ansöka om medlemskap i MENSA eller liknande organisationer och faktiskt ha en chans att komma med.
En mycket viktig iakttagelse som Hesslow missar är att eftersom variationen på kvinnor är lägre så uppvisar de en högre kvalitet. Detta statistiska faktum är känt sedan länge och japanerna var genom att införa denna princip inom exempelvis bilindustrin revolutionära i sin strategi för att prestera högkvalitativt. En gång i tiden jobbade jag lite med att införa detta japanska begrepp, ’Kaizen’, i svensk industri och det behövdes verkligen eftersom exempelvis SAAB-fabriken här i Malmö på den tiden var tvungna att skicka var 5:e bil tillbaka in i fabriken och bygga om delar av den för att dom skulle passa ihop. Som en bilbyggare sa: ”Vårt bästa redskap vid slutmonteringen är gummiklubban, annars får vi aldrig dörrarna eller huven att stänga ordentligt.” Jag antar att detta förhållande innebär att vi borde forska på huruvida vi kan skicka defekta män tillbaka till fabriken.
För att ytterligare flirta in mig hos feminister så vill jag säga att männens IQ-kurva är låg och bred, dvs den visar männens intellektuella förflackning.
Ett par andra intressanta teorier är de som Thebe framför i sin blogg om mansfördelning och bipolära egenskaper.
Nåväl, en av orsakerna till att jag brukar försvara marginaliserade grupper, udda böjelser eller tokiga intressen är att jag själv är så perifert placerad långt ut på ena kurviga kanten i en sådan här mätning. Fullständigt icke-linjär skulle man kunna säga – så där på skoj och för att anknyta till gårdagens tanke.
Jag gillar vad Arne Svensk på Certec skriver om intelligens och inre bilder: bläddra ner en bit till ”Intelligens och svårighetsgrad”.
Artikel i Scientific American av Linda S. Gottfredson om G – Generell intelligens.
Artikel i New York Times/Science med anledning av Lawrence H. Summers, the president of Harvard uttalande om orsaken till att män och kvinnor har olika livsbanor.
