En levande historia presenterar författaren Pia-Kristina Gardes bok ”De dödsdömda vittnar – 60 år senare” som följer upp en tidigare skrift med berättelser av överlevande från nazisternas koncentrationsläger som kom till Sverige med Röda korsets s.k. ”vita bussar”. Berättelserna berörde mig starkt och jag grät så tårarna rann.
I Malmö pågår nu en utställning om ”Skånsk nazism”:
”Från att ha levt en undanskymd tillvaro efter andra världskriget, har nazismen åter blivit tydlig. Formerna är nya men värderingarna och budskapen är de samma som för 70 år sedan. Men vad är nazism och vilka värderingar ligger egentligen bakom det förakt och systematiska våld som nazister utövar? Skåne har av tradition hyst personer med dragning åt nazism eller extrem nationalism och med utställningen Skånsk nazism vill Malmö Museer öka kunskapen om nazismens ideologi, historia och fruktansvärda konsekvenser i både historiskt och nutida perspektiv.”
Ett självklart val då Hakke med varje nytt inlägg visat att han tillhör den yppersta eliten bland bloggare. Det finns knappast Hakkes like vad gäller rikt flödande fiffinurligt ordtrolleri och han uppvisar en originell och stilsäker uppfinnningsrikedom som ständigt förundrar besökaren. ”Tankar, länkar och rimmad vers” skrev Hakke som en innehålllsdeklaration – javisst, så sant så – det berättar ändock inget om den knivskarpa observationsförmågan och underfundiga ärligheten som möter läsaren. Den som accepterat den välkomnande vänliga blicken med vilken Hakke bjuder in oss i sin värld återvänder gärna gång på gång. Hans positiva inflytande låter sig inte hejdas vid den egna bloggens gränser utan hans kommentarer runt om i bloggosfären är varmt uppskattade och välkomna.
Jury denna gång var Thebe och här följer hennes motivering:
”Vad är man om man erkänner laster som svaghet för Lill-Babs och melodifestivaler, sjunger i duschen så det hörs i bloggen, skapar triptyk av diskhografi, ger rediga tips om löneförhandlingar för kvinnor, och behärskar versering, limerickeri samt haikuande, liksom ändrar samtiden genom att ge älskade bloggare en plats i googlestorien? Då är man givetvis skapare av en av bloggosfärens mest outstanding bloggostallationer och har, på ett storligen magi-logiskt och skoji-kvent sätt gjort sig förtjänt av The PSB-Award.
(Epilog: Alla nya ord som råkats skapats här i motiveringen, kommer antingen att komma med i nästa upplaga av SAOL, eller så kommer han, Lindström, att ta upp det som det värsta våldet på språkbruket i historien, det kan man aldrig så noga veta.)”
Carambola berättar en frisk nyhet om japanska realistiska dockor. Broschyren får mig att gissa att man använder dom för att träna vårdelever – att bl a ge stolpiller?
Via Carambola kom jag vidare till japansk robot för bad av vårdbehövande äldre. som också var lite upplivande, men skrattet fastnade i halsen en bit ner i artikeln när jag läste om den extremt strikta immigrationspolitiken Japan fö: man beviljade asyl till enbart 10 flyktingar förra året!
”Leaders of the Philippines and Thailand, two countries that are negotiating free trade pacts with Japan, suggest a different route: granting work visas to tens of thousands of foreign nurses. But that is unlikely in a nation that last year granted asylum to only 10 refugees and in the last decade has issued about 50,000 work visas a year — a fraction of the 640,000 immigrants a year that demographers say are necessary to prevent Japan’s population from shrinking.
Building on such xenophobia, Japan’s nurses’ unions successfully lobbied lawmakers of the governing Liberal Democratic Party in late February to block the admission of foreign doctors and nurses.”
Det sistnämnda minner om hur läkarkåren i Sverige, av rädsla för konkurrens från judiska doktorer som flydde från naziregimen i Tyskland, lobbade igenom att tyskarna stämplade ”J” i judarnas pass.
Associerat till dockor: Häromdagen ställde Stationsvakt några intressanta frågor kring produktionen av knulldockor.
Bl.a. beskrivs där i korthet att Prenatal sonography has no effect on intellectual capacity:”The new study, which is published 13 April in the scientific journal Epidemiology, is based on data from approximately 180,000 boys born in the 1970s, when routine ultrasonic examinations of foetal development were first introduced in Sweden. Almost 20 years later, the young men were given intelligence tests on signing up for their military service. When researchers compared the boys who had been scanned with those that had not, it transpired that intellectual capacity was lower in those who were exposed to ultrasound in during gestation. The differences, however, were small and other influences on the results could not be ruled out.
To control for such (unquantified) factors, the scientists then conducted a smaller-scale analysis of brothers. This enabled them to confirm that there was nothing to suggest that the brother who had been exposed to in utero ultrasonic radiation was intellectually inferior to the one who had not.”
Vilket antroligen kan tas till intäkt för att ultraljudade foster, som visar sig bli män, är mer korkade än genomsnittet och dessutom visar sig ha bröder som är ungefär lika korkade?
Sedan bör man självklart notera att läkarvetenskapen inte alltid vet konsekvenserna av vad de gör: nästan 1 av 5 cancerfall beror av tidigare hormonbehandlingar:
”att 18 procent av alla fall av bröstcancer under 1990-talet hos svenska kvinnor i åldern 50–64 år kan förklaras av hormonbehandling i klimakteriet.”
”Av dessa kan merparten, 87,5 procent eller cirka 3 000 fall, ha orsakats av behandling med östrogen i kombination med gestagen, medan cirka 280 respektive 150 fall kan tillskrivas användning av enbart östrogen respektive enbart gestagen.” enligt Läkartidningen.
Idag instiftar vi ”the Pandora SoapBox Award”. Priset, i form av ovanstående statyett, tilldelas utmärkta webbsajter eller individer som genom humor eller allmänt positiva insatser gjort jorden till en roligare plats att vistas på. Priset erhålls som belöning för humoristiskt sinnelag, underfundighet, klartänkthet, kreativitet, briljans och genialitet. Kännetecknande för pristagaren ska vara att man genom framställandet av texter, bilder, ljud eller dofter, eller genom att kombinera dessa, skapat konstverksliknande installationer som kan roa, underhålla, intressera, överraska, överrumpla eller på andra sätt ställa svårgenomträngliga snårskogsdebatter i nytt ljus, att genom nya tankesätt eller paradoxer liksom Alexander med ett svärd löste den gordiske knut, låta den Prometheuska elden bringa klarhet i de dunklaste stunderna. Kort sagt allt skojigt man kan läsa in i ovanstående bild + mycket mer.
”Pandoras box” är ett uttryck som anknyter till en gammal myt som antyder att källan till allt ont är nyfikenheten: Pandora fick en låda av Gudarna (de gamla grekerna var rikt rustade med många gudar att välja på), i vilken var och en av dom hade lagt någonting skadligt och olycksbringande. De förbjöd uttryckligen Pandora att någonsin öppna den. Pandora, med den kvinnliga nyfikenhet som man på denna tid könsdiskriminerande tillskrev kvinnan, kunde naturligtvis inte låta bli att öppna lådan och då strömmade all världens olycka ut över världen! 😉 Det enda positiva som fanns i lådan var Hoppet och ännu idag är detta det enda som ger en av olyckor drabbad människa lindring i själen. Priset anknyter till Hoppet eftersom det vill uppmuntra den nyfikenhet som är kunskapens moder.
”Soap box” betyder ordagrant ’tvållåda’ och beskriver metaforiskt hur var och en må ställa sig på sin egen lilla piedestal och lustfyllt lätta sitt hjärta, hävda sin åsikt, leka med ord eller bara pröva sina stämband. Ofta så används det i nedlåtande ton om något som inte är så genomtänkt, men ändock lite charmigt pga den entusiasm och energi det utstrålar. I dessa mediebrusets dagar när det är så lätt att publicera på Internet har uttrycket kommit att användas ganska flitigt, inte minst i samband med så kallade ”bloggar.”
En bild säger mer än tusen ord, även om betraktaren inte tycker om vad han/hon själv läser in i den: nu står statyetten där trotsigt och säger allt det du vill. Låt mig bara lyfta fram några framträdande karakteristika:
Färglösheten: Priset tar inte ställning i någon sakfråga. (Påfallande pretentiöst påstående).
Fundamentet: Som ovan nämnts är grunden en ”Soap Box” – ett väldigt slipprigt och halt objekt att balansera på, men den modige tar också risker. Här utgörs Foten på priset av en gammal kamera – en ’laterna magica’ eller ’camera obscura’ – som skildrar verkligheten på ett realistiskt sätt, men ändock inte kan avbilda verkligheten som vi människor sett den. (Ni Fotofreak vet vad jag menar). Detta visar att priset går till den som kan skapa en bild – oavsett om det görs med text, ord, ljud eller bild.
Fiffinurligheten: Ett ord jag själv skapat genom att kombinera orden ’fiffig’ och ’finurlig’. Ordet betyder just det.
Frimodigheten: Den avbildade personen står nästan naken till folkets beskådande och skäms inte för sig. Det bör inte heller pristagaren göra.
Frispråkigheten: Megafonen visar på att här utnyttjas yttrandefriheten.
Fantasteriet: Huvud och kropp kommer från två olika kulturer och är i så måtto lite av en chimär (chimaira). Kroppskultur och kosmisk kultur – ingen av dom är att förakta. Mottot lyder: detta är ett multikulturellt pris!
Fantasin: Obskyr magi, subtila skiftningar, allt är möjligt, ”anything goes”!
Låt mig också peka på några detaljer som inte börjar på ’F’: Högerhandens artistiska Michael Jackson-gest: Alla vet vad den betyder, eller hur? Gör ni väl? Ooops, det trodde jag, för personligen har jag alltid undrat..? Glimten i ögat, de uppåtriktade mungiporna, de fylliga läpparna: alla tecken på humor, glädje och sinnlig lust. Zippo-tändaren: symboliserar den frihet som vilda västern en gång erbjöd cowboysarna och även friheten att vara lika självdestruktiv som Marlboromannen. (Kan du inte se den? Där i högerhanden, ju.)
Och priset går till…….
Henrik Sundström!
Juryns motivering:
Självklart går första priset till instiftaren Henrik – det säger sig självt. Dessutom vill juryn, vars beslut inte kan överklagas, peka på den genomtänkta princip som ligger bakom den konsekventa inkonsekvens som blandar humor och allvar i en kaotisk icke-linjär form och på ett Sokrateskt manér aldrig låter sig nöja utan alltid har en ny fråga förberedd – eller oförberedd.
Förutom den makalösa äran får pristagaren stoltsera med en handgjord kopia av loggan till vänster.
Nominera framtida pristagare: Förslag tas tacksamt emot. Var specifik. Motivera. Tack på förhand!
Tänk på att du som smilar bidrar till Kosmos’ lager av lycka – detta är inget nollsummespel utan en veritabel självgenererande dynamo av positivitet.
Enligt vad som framkommit om den nye påven så befarar jag att inte heller han påverkas av patologins kunskaper om HIV-spridningens vägar och konsekvenser. De påvliga potentaterna verkar tolka Jesu lära och ord som att, den som drabbas av en dödlig smitta via sexuell överföring förtjänar att dö och deras anhöriga och släktingar ska drabbas av sorg och förlust eftersom de icke följt vår lära.
Africa Activists Want Catholics to Back Condoms
Rose was raised as a good Catholic schoolgirl by her grandparents, but now the 18-year-old orphan survives by selling sex in a Ugandan slum with scant regard for the teachings of the church. ”I’d like to follow the Church’s teachings, but with condoms you can stay safe,” she said. ”Maybe I’m already sick, but I don’t think so. ”
Kanske var den nye påven tungan på vågen i det senaste amerikanska presidentvalet? New pope intervened against Kerry in US 2004 election campaign
German Cardinal Joseph Ratzinger, the Vatican theologian who was elected Pope Benedict XVI, intervened in the 2004 US election campaign ordering bishops to deny communion to abortion rights supporters including presidential candidate John Kerry.
Dagens bilbelfråga:
Hur kan man tolka följande bibelcitat i ovanstående kontext?
”Giv kejsaren vad kejsaren tillkommer och Gud vad Gud tillkommer”. Matt. 22:21.
Nej, det finns roligare, mer positiva aspekter av den kristna religionen! Jag skulle vilja se den som kan slå en tunnel på Kristus i den utstyrseln.
Det är ganska populärt att kolla i webbloggar varifrån besökarna till ens sida kommer ifrån. Jag tycker själv att det är intressant och ibland väldigt roligt att se.
Igår gjorde jag en liten panel (en sorts ruta som du ser i kolumnerna här till vänster och höger) som visar de senaste 15 besökarnas länkar hit: ”Varifrån kommer ni?”. Länkningarna (ofta google-sökningar) listas med den senaste överst. Om du håller musen över ser du hela länken och om du klickar öppnar ett nytt fönster med länken (De som skriver adressen direkt eller via bokmärke registreras inte.)
Panelen visar även (överst) ens egen IP-adress och gör ett försök att finna värdnamnet för denna (i rött).
För inloggade administratörer är ytterligare information tillgänglig.
Tack till PHP-Fusion SE för inspirationen!
Förresten har jag även gjort några andra paneler nyligen, t.ex. den som visar de senaste kommentarerna (inspirerad av WordPress, bloggverktyg).
Såja, innan huvudförhandlingarna inleds, låt mig börja med att förklara ett par grundläggande förutsättningar:
För det första, alla är tvungna att kunna alla lagar. Dessutom förutsättes det att en enskild medborgare lätt kan hantera alla eventuella undantag från undantagslagarna om man bara ser till att vara på plats dagen innan och i tid frågar någon av de som redan är medlemmar i klubben hur de skulle gjort i samma situation.
För det andra, det är inte tillåtet med känsloyttringar i rättssalen, om något sådant upprepas måste jag utrymma och då fortsätter förhandlingarna inför lyckta dörrar – och det vill vi väl inte?!
Nåväl, vi fortskrider.
Vaktmästare Skata, har paragrafryttarna anlänt ännu?
Ja, ers nåd, de är på väg in i salen i detta nu.
Bra så!
Nå, svaranden, vill ni ytterligare yttra er om era brott?
Men domaren, som jag sa innan, någon hade flyttat och ändrat stoppskylten och snurrat på trafiksignalerna så det verkade farligt.
Jaha, och?
Ja, och jag kommer från landsorten där det inte finns rondeller med 6 filer och där man inte kör såväl till höger som till vänster på vägrenens extremiteter – så jag gjorde bara en skylt för att varna för vad som kunde hända om man körde in på fel avtagsväg.
Jaha! Fanns det någon sådan avtagsväg överhuvudtaget?
Eeeh, jag vet inte, men jag ville bara varna för det.
Nu ska du bara förstå att stoppskylten är som jag säger att den är och inte som andra hävdar och en del vill tro!
Hur skulle jag kunna förutsätta att någon sa att det var fel håll pekarna pilade, f’låt jag menar, pilarna pekade?
Det finns en handbok där det står att pilarna aldrig pekar åt det hållet.
Det var flera stycken pilar som …
Dessutom, ser jag här att du säger att du gick över efter att den blå bilen passerat?
Ja, jo, det stämmer, och…
Nu är det så att den blå bilen kom först efter den röda och du sa ju att du nästan blev påkörd av den röda?
Ja, eh, kanske var det den blåa efteråt då, jag kommer inte så noga ihåg –
det viktiga är att det var den där skylten från början som skrämde upp mig så jag blev…
Att du inte går med vänster eller höger ben först det bryr vi oss faktiskt inte om,
men du hävdade tidigare i rätten, inför mig själv som vittne, att vi, rättens ledamöter,
går med vänster fot först och det är domstolstrots mot självaste mig det! Väldigt straffbart!
Det sa jag bara för att det såg roligt ut när stoppskylten bars in för att förevisas för juryn –
det var ju bara så absurt att ….
Här bestämmer Vi vad som är absurt eller inte!
Om någonting är roligt och får skrattas åt ankommer också på oss att avgöra.
En sak ska stå fullständigt klar: i min rättsal är det ingen som har roligt!
Det här leder inte vidare, jag tror vi redan har klargjort hela skulden i den här solkiga affären. Åklagare Orm, det är nu er tur att förhöra den skyldige, varsågod.
Tack domar’n!
I förundersökningen uppger den svarande att det står ”hemsideskillen” i det famösa nassemejlet, stämmer det?
Ja.
Men i verkligheten stod det alltså ”hemsidekillen” i det nassebrev ni har i er ägo! Erkänner ni det?
Ja, men det är samma sak, jag menade samma alltså ”hemsideskillen” och ”hemsidekillen” är väl ingen stor skillnad, men jag skrev väl fel då. Ett stavfel.
Tsk, tsk, tsk… Ni påstår det nu ja. Ni har en del kunskaper inom IT och ni vet alltså att er ursprungliga utsaga rent logiskt är en lögn, eller hur?
Om man applicerar logik på verkligheten så blir världen absurd och …
Nej, det är stooor skillnad, och sådana faktiska omständigheter är avgörande för detta mål. Ni ska svara på mina frågor och inte avvika från ämnet. Förutom er lögn så har ni dessutom röjt era onda avsikter på flera andra sätt!
Jag hade inga onda avsikter.
Det är faktiskt inte er sak att avgöra. Den ursprungliga formuleringen påstår ni nu i efterhand är följande, jag citerar:
”Tänkte bara skriva att det är bra att du hänger ut svenska nassar… nu vet jag vad den där hemsidekillen går för…”.
Är det riktigt?
Ja, det tror jag, jag vet inte så noga nu – det där brevet har fått alldeles för stora proportioner. Jag nämnde det bara i förbigående för att tydligt distansera mig från den typen av politisk extremism.
Det säger ni ja, men erkänner ni nu att ni inte citerade korrekt?
Ja.
Haha! Då var ännu en lögn fastslagen då! Nu påstår ni att detta här är den fullständiga versionen?
Jaja, så vitt jag vet.
Nej, där har vi ännu en lögn! I nassemejlet står nämligen även följande mening: ”Har du en atom-feed?”
Jaså? Ja, det kan nog stämma, det hade jag glömt.
Jag kan faktiskt triumferande här och nu avslöja att den fullständiga ordalydelsen är:
”Tänkte bara skriva att det är bra att du hänger ut svenska nassar… nu vet jag vad den där hemsidekillen går för…
Har du en atom-feed?”
Ja, om ni säger det så – ni verkar veta mer om det där mejlet än vad jag gör.
Det var således även en blankrad i meddelandet?
Eftersom ni redan verkar veta, varför frågar ni då mig? Och vad skulle en blankrad spela för …
Svara inte med en fråga tack! Jag vill vända mig till rättens ledamöter och be om att få fullständigt klargjort i protokollet att vi, via våra hemliga källor, fått säkra bevis på att nassemejlet är formulerat på ett sätt som logiskt betraktat i de faktiska detaljerna fullständigt avviker från vad den skyldige lögnaktigt och falskeligen har uppgivit.
Rätten godkänner detta som bevis nummer 17.
Vaktmästarn ska nu framföra remissyttrandet från protokollförarämbetet och överåklagarklagaren.
Protokollförarämbetet vill komma med följande uttalande: det är rimligt att antaga att svaranden medvetet dolt att det nazistiska mejlet avhandlade atomära hemligheter och försörjningskällor och därmed genom association indikerar att han blivit kontaktad av en terrorist och detta har sedan undanhållits myndigheterna, trots att säkerhetspolisens representant i sin undersökning bad svaranden överlämna det fullständiga materialet! Detta är nu protokollfört.
Precis som alla som har Internet vet, så finns det tydliga bevis på terroristiska atombomber, men vi kan inte dra slutsatsen att svaranden i detta avseende fullföljt sina avsikter – å andra sidan har han inte medverkat till att bringa klarhet i extrema terroristers hemliga och mordiska planer.
Om jag som advokatomblog för den anklagade får säga något?
För all del, advokatomblog Groda. Varsågod, men låt mig påminna er om att det här inte är en lek.
Ni är härmed varnad och fler chanser får ni inte!
En atom-feed är enligt mina begränsade kunskaper en datateknisk term som inte har någonting med atombomber att göra. Enligt den av Bill Clinton undertecknade ”code 431.322.12 of the Internet Privacy Act” kan inte rätten hota någon internetleverantör, eller någon person eller juridisk enhet för att de lagrar filer och inte heller åtala någon i förbindelse med detta. Därför kan man inte kräva att den svarande ska pula med utlämning av privata email, av vilket slag det än månde vara, till en person som utger sig företräda en myndighet som enligt flerstämmiga, ehuru obekräftade uppgifter, gjort sig skyldig till åsiktsregistrering.
Det där är inte relevant för den skyldiges försvar! Det är bara obekräftade rykten och en förtalskampanj igångsatt av ljusskygga individer som inte tål en närmare granskning – annars hade de väl varit här och försvarat sin sak?
De som ville komma körde ju fel pga falskskyltningen jag ville varna för!
Kan domar’n be den skyldige hålla truten eftersom jag enbart ställde en retorisk fråga?
Tystnad, jag äskar tystnad! Nu måste jag varna er igen! Jag ber er alla vara väldigt uppmärksamma på att det här inte är en politisk rättegång.
Vi har via säkra källor, som vi inte kan avslöja är hemliga, fått fullständiga och logiska bevis på att den skyldige är fullständigt avvikande. För det till protokollet!
Har åklagaren fler frågor? Förresten, åklagar’n, det där sista, var det också en retorisk fråga?
Ja, det var det nog, kanske, men strunt i det nu.
Vi vill nu korsförhöra vittnet.
Bra, jag ser fram emot ett korsförhör nu.
Har vaktmästar’n ordnat med kors, spik och hammare som åklagaren begärde?
Jajamensan, kors, spik och hammare – allt är införskaffat och paragrafryttarna börjar bli otåliga.
Har den skyldiges advokat ytterligare rappakalja att anföra?
Min advokat är inte här just nu – han är på toaletten och tvår sina händer.
Vad är det där för spikar?
Har svaranden något att tillägga?
Är dom där spikarna riktiga?
Ja, det kan ni tro! Trodde ni att det var något som Picasso matade fåglarna med? A-Ha-Ha-Ha-Skra-Krax-Ha!
Skämta inte, det passar sig inte här och nu.
Ni kan inte göra så här utan att…
Tyst nu med er!
När det handlar om Atom-föda kommer Rikets Säkerhet före!
Inte bara för att….
Tyst det räcker nu från er sida!
Såvida ni inte vill erkänna?
Ja ja, jag erkänner. Det var dumt av mig att använda den där vända stoppskylten.
Det räcker inte. Det där erkände ni redan från början genom att ångra er – långt innan vare sig nassemejl eller annat visat på det logiskt felaktiga i era resonemang. Faktiskt erkände ni redan när ni genom att ta bort inlägget visade att ni förstod att inte alla delar ert synsätt på saker och ting. Och det var innan åklagarens nassemejl.
Jag förstod att inlägget kunde missförstås och att andemeningen kunde förbises ja. Jag uttryckte min oro för att saker kanske inte stod rätt till och deklarerade en allmän körriktning för yttrandefriheten och tänkte att det var lättförståeligt just för att jag gjorde det så tydligt och dessutom var det konstnärligt.
Konstnärligt bah!
Rätten deklarerar överläggningen klar och låter vaktmästaren offentliggöra följande kungörelse:
Myndigheten låter i sin stora nåd svarandens flagranta övergrepp passera och ser mellan fingrarna med dessa potentiellt samhällsfarliga verksamheter enbart för att visa sin stora generositet. Det är rättens mening att alla som skådat processen inser hur rättrådiga vi är i såväl tanke som handling och vi intygar att inte ens ett småleende har kommit över våra läppar under någon endaste liten fas av denna för mänskliga rättigheter ytterligt pinsamma rättegång.
Därmed är saken klar!
Jag väntar med besked huruvida jag tänker överklaga till högre instans. Det grämer mig att jag inte fick korsförhöra….
Därmed tackar vi rätten för deras tid och engagemang och förklarar att denna akt av farsen är fullbordad.
I dag är det 60 år sedan Bergen-Belsen befriades av de allierade. Då var det för sent för Anne Frank.
Fania Fenelon, en överlevare, berättar:
”The stench had become intolerable; wrapped in my cloak, a priceless possession, I went out in search of air, to stretch out, to sleep in the open. The ground was muddy and cold, so I kept walking. In front of me, a pile of corpses balanced carefully on one another, rose geometrically like a haystack. There was no more room in the crematoria so they piled up the corpses out here.
I climbed up them as one would a slope; at the top I stretched out and fell asleep. Sometimes an arm or leg slackened to take its final position. I slept on; in the morning, when I woke up, I thought that I too must be losing my reason”
Jag hittade i centrala Malmö en rolig skylt hängande utanför ett vackert 1600-talshus. Jag anar att det ligger någon sorts skånsk historia bakom ”Skånes generalkonsulat” och även ”Överåklagarklagaren i Skåne”:
I varje fall är det en rolig historia – i en bild med fler än tusen ord?
Poesi min vän… När verkligheten inte räcker till använder vi dikten. När verklighetens kaotiska aspekter inte kan beskrivas med grammatikens regler och ordens ordning, så kan vi försöka kullkasta meningarnas sekventiella tyranni och begreppens uppdelning i satser och bisatser genom att omforma skriftens endimensionella form och kronologiska enkelriktning till en multidimensionell omedelbarhet där inte det andra följer som en konsekvens av det första utan allting existerar i samma tid och i ömsesidiga beroenden. Därefter kan vi röra oss fritt i denna holografiska rymd och nyfiket iaktta med glimtande ögon och bubblande skratt.
Jag gråter lika lätt som jag skrattar. Sinnesrörelsen följer den alltigenomträngande eterns vind lika lätt som morgonbrisen driver dimslöjorna över den fuktiga heden. Anden längtar, men vad den längtar efter är svårt att veta – det känns som en hunger i hjärtat…
Det andligas strävan är att materialiseras. Anden åtrår en manifestation i fast gestalt. Detta är en kraft lika fysikaliskt naturlig som gravitationen och lika svår att förstå. Liksom gravitationen böjer rummet och skapar en relativ förändring av tiden så beror vår varseblivning av kosmos på vår andes storlek, tyngd och attraktionsförmåga. Andens materialisationssträvan skapar samtidigt en reaktiv kraft från materien vars intention det blir att ta andlig form. Materien strävar då att bryta sina jordiska bojor och upphäva både elektromagnetisk och svag växelverkan. När kan transformationen ske? Kanske är det som Johannes skrev, att ”Det, som är fött ur köttet, är kött, och det, som är fött ur Anden, är ande.” Johannes 3:6
Novalis: ”Om ni inte förmår göra era tankar medelbart (och tillfälligt) förnimbara, så gör då omvänt de yttre tingen omedelbart (och godtyckligt) förnimbara, vilket är detsamma som: om ni inte förmår göra tankarna till yttre ting, så gör de yttre tingen till tankar… Båda operationerna är idealistiska. Den som fullkomligt behärskar bägge är en magisk idealist…”
Jag kan känna hur en liten justering av min uppmärksamhet kan förändra hela synen på verkligheten monumentalt. Exakt vad kaosteorierna förutspår: en liten förändring i ingångsvärdena kan orsaka stora förändringar. Känner hur jag kan ändra min varseblivning genom att styra om mitt libido till att dämpa lillhjärnans funktion som huvudströmbrytare för den fysiska kroppen till att istället fungera som en transformerande kraftstation mellan låga och höga impulser.
Jag upplever att även sådant man kanske tror har fasta värden, som exempelvis egot, är imaginärt och kan identifieras med ett flertal olika tankeinriktningar – när jag t ex låter tanken på reinkarnation intaga medvetandet så förändras hela livssynen åt detta håll och en massa andra aspekter av livet framstår i ett annat ljus. Jag kan göra detta. Men jag kan också låta bli att göra det. Kan jag också låta anden ta form i verkligheten?
Vad är rätt och riktigt, finns det ett Enda som är Rätt? Tror inte det… istället är kosmos så mångfacetterat att den som är säker på sin sak med nödvändighet har fel, åtminstone ur en annan synvinkel, lika värdefull utifrån dess egna referensramar. Alltmedan den som tvekar och inte har tagit ställning inte har valt fel – inte ännu i alla fall! Annat än fel i att inte ha valt, vilket ur ännu en aspekt inte heller det är fel. Det finns inget helt rätt eller helt fel.
Sokrates: ”Det enda jag vet är att jag ingenting vet”.
I mitt hjärta känns det ibland en stor sorg. Mitt hjärta kan då vara som ett sprucket ljud i en brusten blomklocka som mödosamt och gnisslande inte vill läka; åter ibland är hjärtat som en enda stor tårdroppe; ibland som en vansinnig pålkran som slår tusen slag i minuten utan att åstadkomma någonting… så är sorgen ibland. En sorg över livets förlorade chanser – min familjs sammanbrott – min alienation från min son – min ensamma resa till världens ände.
Tänk om denna sorg kunde ta form – det är det den vill tror jag… Den vill bli konst och dikt, poesi och kärleksakter, välvilja och goda gärningar, medkänsla och hjältemod, varma brasor och heta kryddor, bubbel och ögonglimtar, dubbelbubbelgummor och och tuggummigubbar. Garnerat med skrattrynkor.
Detta skapande kan ibland erfaras, men först efteråt förstås. Försöket upprepas i varje nu.
”Yesterday is a dream,
tomorrow but a vision.
But today well lived
makes every yesterday a dream of happiness,
and every tomorrow a vision of hope.
Jepp, nu har jag programmerat ett RSS-flöde på inläggen på denna min sajt.
Det är välformat och validerat också minsann:
Du kan klicka på länken i navigationsmenyn där du ser loggan:
[Uppdatering 20050417: Jag har nu åter publicerat det ursprungliga inlägget, nu med en varningstext på bilden – Kolla ”Censur på intressant.se?”.]
Jag ber uppriktigt om ursäkt för mitt idiotiska inlägg häromdagen!
Hur kan jag göra gjort ogjort?
Min ursäkt riktar sig till den, av allt att döma, förträfflige personen bakom Intressant.se med anledning av ett korkat inlägg jag skrev häromdagen. Förtvivlan är vad jag känner nu när jag inser hur mitt inlägg uppfattats av somliga. Efter att ha förstått att (vad jag själv uppfattar som) min satiriska och raljerande stil uppenbarligen inte anslog rätt ton och att en del personer inte uppfattade mitt inlägg så som jag menat så tog jag bort det.
Det var uppenbarligen fler än en som bortsåg från inläggets centrala mening: ”Jag tycker Intressant.se (och Nyligen.se) är utmärkta tjänster och hyser stor respekt och uppskattning för de som driver sajterna.”, men jag insåg inte detta förrän jag fick ett mejl som tackade mig för att jag ”hängde ut nassar som den där hemsideskillen”. Jag svarade självklart att det var en grov missuppfattning och att jag aldrig utpekat någon som nazist utan att jag skrivit humoristiskt menat i den satiriska och provokativa stilen och att jag alls inte har någon anledning att hysa annat än respekt för de personer som står bakom sajterna Intressant.se och Nyligen.se. Därefter tog jag bort mitt inlägg. [OBS] Korrigering!
Jag har blivit uppmärksammad på att jag i detta inlägg två gånger här ovanför har skrivit att jag tagit bort inlägget. Det är inte logiskt möjligt, utan ett slravfel, så det senare av detta stryks. Detta eftersom jag tog bort mitt inlägg långt innan nassemejlet skickades till mig, vilket även bekräftas av en person med ingående kännedom om mejlet i fråga: ”Inlägget togs bort (ung. kl 16 11/4, ca 4h efter ping) långt innan ”nassebrevet” skickades (10:34 dagen efter).” (källa: ”…and all I got was this lousy ursäkt”)[/OBS]
Jag förstår i efterhand att det jag skrivit inte endast var smaklöst och dumt och uppvisade en massa korkat skitskallebeteende från min sida – helt oreflekterat såg jag inte från min begränsade horisont att det tyvärr också kunde tolkas som en negativ bild av personer som alls inte, vad jag förstår, förtjänar annat än rosor. Som en pissljummen förklaring vill jag säga att det skrivna tillhör mitt sätt att skämta där jag ofta hänger ut mig själv som en idiot (inte så svårt) med extremt fåniga idéer – den som följer mina inlägg tror jag väl känner till detta.
Min senkomna ursäkt och att jag inte tidigare och tydligare gjort ”avbön”, beror av att jag inte riktigt insett hur inlägget uppfattats och dess genomslagskraft. Dumheter kan inte göras ogjorda – jag kan bara hoppas att min ursäkt accepteras.
På bilden ser man mänsklig strävan av ett ganska uppbyggligt slag. Även om allvarliga invändningar kan riktas mot husbygget, så är arkitektur dock inte ämnet för detta inlägg: det handlar om min strävan, eller mission i livet, att lära malmöborna att köra bil – och veta hut! Detta slag av mänsklig strävan går efter ”Jaguar-principen”- jag har namngett den efter Elmer Diktonius’ dikt ”Jaguaren”. Filosofin bakom är att man för att bygga nytt måste riva det gamla. Det som ska rivas i det här fallet är malmöbilisternas stöddiga attityd. Till min hjälp har jag mina stålskodda skor av märket dr Martens, dr Martens, dr Martens shoes!!!
Så här är det:
Malmöbilister kör väldigt illa. De kör oresonligt aggressivt och visar ytterst lite hänsyn för medtrafikanter. Till exempel har på senare år många helt och hållet slutat använda blinkers. Sådant beteende måste självklart stävjas och som den gode samhällsmedborgare jag är klädde jag mig i dr Pavlovs vita rock (metaforiskt talat) och tog staden i besittning för att lära de otrogna hundkojorna att veta sin plats!
Idag cyklade jag ifatt en bil vid en korsning. Det var en BMW med fyra unga män i. Bilen var en så’n där typisk tyskimporterad hårdkörd M3’a som är populär bland de som har fått någon sorts idé om att de gillar ”aktiv körning” (läs: buskörning). Kärran var utrustad med sk kjolar (något som föraren knappast själv skulle klätt sig i), en finess för höga hastigheter vilket ofelbart resulterar i att bilen bara med snigelfart kan krypa över fartguppen utan att gå sönder. Denna långsamma transportsträcka tar dessa idiotförare dock igen på raksträckorna där de kan köra i över 100 knyck bland skolor, oövervakade övergångställen och dagis. Jag blir så arg så det ryker ur öronen!
Jag får en stark känsla, gränsande till visshet, av att bilen ska svänga höger, trots att föraren inte slagit på körriktningsvisare. Jag ska rakt fram och får en underbar ingivelse att lära föraren en läxa. Så i min vanliga kamikazestil och med ett rovgirigt hjärta som en blodtörstig jaguar kör jag med berått mod fram och ser till att jag blir prejad när dummerjönsen svänger höger utan att kontrollera huruvida det kommmer en cyklist som ska rakt fram. Allt går enligt min plan: jag får möjlighet att låtsas bli överraskande trängd och sparkar då hårt tlll bilens främre högerskärm med en duns samtidigt som jag skriker ”Använd BLINKERSEN din idiot!” De skinnklädda männen i bilen rycker till av dunsen och mitt skrik – det gör även alla frukt- och grönsakshandlare på Möllevångstorget!
Jag kan knappt hålla mig för skratt vid åsynen av deras skrämda miner utan får liksom bita mig i tungan för att inte brista ut i ett avslöjande asgarv, men i nästa ögonblick anser jag att det just nu inte är läge att dröja kvar för att möta bilens med all säkerhet snart ganska arga ägare och hans kompisar. Jag kör ett litet ”chickenrace” mellan några stolpar och sneddar sedan över torgets ena sida och i ett huj har jag försvunnit utom synhåll för BMW-busarna. Rovdjurshenrik tar som byte med hem till lyan vissheten om att ännu en vägarnas hyena fått sig en näsbränna och den tillfredsställelsen blir till pricken över i’et i idag. Nästa gång ser de sig säkert bättre för!
Dagens citat kommer ur en favoritbok av en favoritförfattare, ”The Magus” av John Fowles (Han med bl a ”Den franske löjtnantens kvinna” du vet):
”Men love war because it allows them to look serious. Because they imagine it is the one thing that stops women laughing at them. In it they can reduce women to the status of objects. That is the great distinction between the sexes. Men see objects, women see the relationship between objects. Whether the objects need each other, love each other, match each other. It is an extra dimension of feeling we men are without and one that makes war abhorrent to all real women – and absurd. I will tell you what war is. War is a psychosis caused by an inability to see relationships. Our relationship with our fellowmen. Our relationship with our economic and historical situation. And above all our relationship to nothingness. To death.”
Nu j%klar blev jag lite gramsen. En av mina favvebloggare, Bengt O., med bland annat bloggen När jag ändå har ordet, har, enligt egen utsago, blivit utesluten från intressant.se. Bara tanken att Intressant,.se (eller andra bloggtjänster som exempelvis Nyligen.se) skulle utöva denna sorts censur gör att det står rök ut genom öronen på mig. Jag tror att vi ständigt måste bevaka våra rättigheter och möjligheter att fritt komma till tals. Bloggar är ett utmärkt medel för de som inte har tilllgång till andra media att uttrycka sig på. Som Churchill sa: ”There is no public opinion, there is only published opinion”.
För att slå vakt om de demokratiska värden många bekänner sig till måste vi alla hjälpas åt att värna om positiva krafter och stävja negativa tendenser till åsiktsförtryck. Öppen debatt vill jag ha.
Jag tycker Intressant.se (och Nyligen.se) är utmärkta tjänster och hyser stor respekt och uppskattning för de som driver sajterna. Faktum är att jag precis igår beslutade mig för att kontinuerligt börja registrera mina inlägg på Intressant.se… men efter detta inlägg så överväger jag att interimistiskt upphöra med detta tills jag vet hur det förhåller sig med censuren och eventuella dolda dagordningar. Jag hoppas någon vänlig själ kan upplysa mig om de faktiska omständigheterna och jag hoppas också att eventuella överreaktioner från min sida kan förstås i ljuset av att det handlar om en av våra viktigaste rättigheter. Bättre säga ifrån en gång för mycket än en gång för lite, enligt min mening och om det visar sig att jag har fel ska jag självklart, i motsats till vanliga media, bereda en ursäkt och förklaring stort och rättvist utrymme!
Igår blev jag medlem i Fotosidan som verkar vara en kul och nyttig sajt. Efter någon timmes användande är jag fortfarandde imponerad över såväl form som innehåll. Det är nästan så bra alltihop att jag funderar på att bli betalande medlem så jag slipper de löjligt snäva begränsningarna för gratismedlemmar.
Fotografering är ju himla skoj helt enkelt och när jag nu äntligen har en egen kamera så tänkte jag lära mig lite mer och det verkar finnas goda möjligheter till detta på ovannämnda sajt. Till exempel kanske jag äntligen kan få reda på vad sjutton en frilandsfotograf är specialiserad på?
Bilden tog jag från ett inslag i morgonens nyhetssändning med anledning av någon sorts kidnappningsdrama – jag får erkänna att jag missade essensen av den när jag
famlade efter kameran.
Idag var det möte med mopedklubben på Stortorget i Malmö. Nej, jag är inte medlem, utan passerade bara av en händelse förbi på min trogna muskeldrivna stålhingst och stannade av nyfikenhet till för att bekanta mig med dom församlade motorburna entusiasterna och deras stolt förevisade glänsande vardagsprydnader. Bortsett från några lite tunnare hjässor, gråare tinningar och kanske något rundare magar kändes det som att bli förflyttad till en svunnen ädel tid – då när byns unga hjältar samlades kring korvkiosken i ett moln av avgaser och bensinlukt för att skryta och åbäka sig och kasta förstulna tonårskåta blickar mot de fnittrande flickorna vars släta nylonstrumpor glänste i solens strålar. Ja, det är många vårar sedan nu, men dagar som idag lockar fram minnena åter.
Det var ett strålande väder och fina knattrande maskiner. Stämningen var hög med glada miner överallt. Tipsrundan avklarades med två strålande lyckliga kvinnor överst på prispallen och sedan bröt jubel och applåder ut när vinnarna av ”Best in Show” utsågs.
Bilden visar en detalj från den vinnande motorvelocipeden.
Massa fler bilder finns i ett galleri som du hittar genom Fotogalleri-panelen ute till vänster *<--pekar* Välj "Mopeder och klicka därefter på knappen "Visa bildgalleri".
Jag läste på Aftonblaskan hur några kändisar (miss)lyckats på högskoleprovet. Kul att se att Miljöpartiets ena språkrör Maria Wetterstrand fick högsta resultatet (2.0) precis som jag själv. (Det tyder på att det inte bara är i valbåset vi kryssar för samma saker?)
Det var också lite lustigt (och beklämmande) att se hur dåligt en del presterat – flera provresultat tyder på att personen ifråga bara varit närvarande. Högskoleverket: ”Att få så lite som 0,1 är något av en prestation”.
(Lång parentes följer:
Jag kom att tänka på en elev som vid något tillfälle högljutt beklagade sig inför mig och hela klassen över sitt underkända betyg med argumentet: ”Men jag har ju varit här nästan varje lektion!”. Jag replikerade med mild stämma: ”Ja, men enbart närvaro räcker tyvärr inte till för godkänt här – i så fall skulle du kunnat ta med dig exempelvis din hamster på lektionerna och då hade den alltså fått godkänt enligt ditt resonemang?” (Häpna skratt och folk drog efter andan.. Protesterna upphörde.) Slut parentes.)
Martin Eneling(artikel i AB), en av de endast 4 som haft alla rätt någonsin, ger i AB några råd (under Olinda) om hur man lyckas på provet. Jag skulle vilja komplettera dessa råd med nedanstående små tips, utan inbördes rangordning.
INFÖR PROVET:
Se till att du föds smart.
Väx upp i Sverige i en svensktalande och åtminstone någorlunda akademisk miljö.
uppfostras i en stimulerande miljö med vuxna som bryr sig om att du får mångsidiga influenser och mentala utmaningar. (Kanske rentav med en Martin Eneling som förskollärare?)
Förbered dig inte genom att göra några äldre högskoleprov eller test.
Se till att du dagen innan glömmer bort att du ska ha prov så att du går på fest där du dricker lite för mycket för att du har ont i ryggen av för mycket stillasittande.
UNDER PROVET:
Ha så inihelvete ont i ryggen vid provet att du inte kan sitta ner utan efter ursäktande förklaring tilldelas en egen plats i ett fönster längst fram i provsalen där du kan stå vid fönsterkarmen och klamra dig fast i din bakfylleångest.
Ta några smärtstillande så du blir yr i huvudet och trordu ska spy.
Tro att allting går åt helvete – mycket viktig punkt!
Lyssna på några kamrater i pausen som säger att det går jättebra för dom. Detta ger dig tillfälle att lufta din egen oro och otillfredsställelse (Förslagsvis medelst: ”ÄÄÄh, Fan.Skit. Helvete!” osv) samt hindrar dig från sådana oväsentligheter som att fixa näringstillförseln och att gå på toaletten.
Se till att vädret är helt underbart så att du är på vippen att strunta i alltihopa och gå hem.
Lämna in provet och slappna av. Gjort är gjort och det underbara livet går vidare 🙂
Inga garantier för ett lyckat test utgår om du följer ovanstående råd; jag vill bara dela med mig av några tips som funkade för mig.
Dagens citat: ”Knowledge comes, but wisdom lingers.”
— Alfred Lord Tennyson
Har idag på morgonen läst lite politiska bloggar. Med stor behållning tog jag del av Bulten i Bo; fr a är det underhållande att läsa ”Chickenhawks”. (Det går ganska hett till bland Bultens kommentarer där svavelosande salvor avlossas åt alla håll som det verkar. Så är väl nu en gång politikens villkor antar jag. Blääääh!)
Jag läste också Bengt O’s vidare inlägg om salig (i betydelsen avlidne) påven vilka på ett tillfredsställande sätt återigen bekräftar mina tidigare texter – som jag själv tycker på ett bra sätt balanserat de pekoral till skönmålande dödsrunor som fyllt svenska media.
Det är också givande att läsa Bengt O’s initierade rapporter från Österrikes politiska horisont – ett färskt exempel. (Jag har aldrig förstått varför media rapporterar så lite från tyskspråkiga länder.)
”Det Progressiva USA” är flitig och visar fin form i sina rapporteringar om den amerikanska högerns offensiv mot fri- och rättigheter i det amerikanska juridiska systemet – vapnet är terrorhot. Han har också skrivit en serie mycket dråpliga och humoristiska inlägg om påven; jag trillar av min oheliga stol av skratt!
Jag har också läst några andra politiska bloggar, men dom vill jag inte nämna – inte nu och inte här – annat än att jag har lämnat några kommentarer hos dom. Återstår att se vad moderatorn gör med dom 🙂
Jag undrar om fd överstelöjtnanten i Guardia Civil, Tejero, har en blogg – då hade jag nog kommenterat i den också.
Jag ville ställa en angelägen fråga till en bibliotekarie så jag kopplade upp mig på bibliotekschatten:
[Bibliotekarie] Anni-Frid Bohman: Hej / Hello Henrik. Välkommen! Vad kan jag hjälpa till med?
Henrik: Hej! Är det ok att ge bibliotekarier dricks?
[Lång paus…]
Anni-Frid Bohman: 🙂 Svår fråga. Har aldrig varit med om det. Jag skulle inte ta emot dricks iaf. Men jag har alrig hört frågan komma upp i någon policydiskussion.
Henrik: Varför skulle inte du ta emot?
Anni-Frid Bohman: Nej, jag tycker inte att informationsarbete är en sådan situation som man skall ge dricks i. Jag har nog inte något mer utförligt svar än så – jag har aldrig ens tänkt på saken före din fråga.
Henrik: Jag tycker du har fel. Jag uppskattar det arbete som biblioteken gör och vill ibland ge de som arbetar där någon mer uppskattning för deras tjänster.
Anni-Frid Bohman: Det är roligt att höra att du uppskattar vårt arbete. Jag tror dock att många av mina kollegor skulle föredra att få höra det framför att få dricks t.ex. Men nu gissar jag… Har du provat att ge dricks på biblioteket någon gång?
Henrik: Jag brukar försöka ge – när jag köper påse eller betalar avgifter – och vanligtvis får jag liksom _springa_ därifrån för att inte få påtrugat mig pengarna tillbaka. Nu ska jag ner på biblan och lämna åter några försenade artefakter och jag _hoppas_ jag får tillfälle att lämna ge dricks. Tack för din synpunkt. Jag hittade en rolig ”action Librarian”-figur som du kan se här: http://henriksundstrom.se/news.php?readmore=137 Hej då!
Anni-Frid Bohman: Tack för länken!
Henrik: Tack själv!
Jag stack ner på biblan och lämnade tillbaks mina försenade grejor och när jag skulle betala så sa jag till bibliotekarien: ”Kan jag inte få ge er växeln, till er kaffekassa eller nå’t, bara som ett sätt att visa min uppskattning för er?”
Både hon och två bibliotekarier intill skrattade av glad överraskning och sa: ”Javisst, det får du gärna. Tack så väldigt mycket!”
”Varsågod,” sa jag, log soligt och lämnade 16 riksdaler utöver de förordnade (varpå jag traskade ner till röda rummet och åhörde en föreläsning där fem kemister berättade om DNA, RNA och nanoteknik. (Richard Feynman nämndes som den som myntat begreppet nanoteknologi i en föreläsning 1962.))
Jag tycker visst att jag ska få ge dricks till bibliotekarier om jag vill. Eller till läkare, sjuksköterskor, ambulansmän, länsmän, landsfiskaler, kronofogdar, parkeringsvakter, socialsekreterare eller gatsopare. Varför inte? De kan väl ha nytta av lite extra pengar likväl som en servitris, en bartender, en politiker eller vem det nu är som man sticker till lite extra pengar när dom utfört sina jobb till min belåtenhet?
Fotnot: Bibliotekarien hette egentligen något helt annat.
Laia Odo-institutet
Bloggen är namngiven efter figuren Odo, vars revolutionära filosofi vägleder det kommunistiska samhället på månen Anarres, i Ursula K. leGuins mästerverk The Dispossessed.
Jag deltog i Fotoutmaningen 365 foton för att det var skoj och för att jag ville lära mig mera om fotografering.
Min kamera är en Sony Nex-5K med objektiv 3,5-5,6/18-55mm. Ibland använder jag även min mobil som var en Samsung S3, sedan en Xperia Z1, nu en Xperia Z2. Ibland publicerar jag mina foton direkt från kameran, men ibland justerar bilder i datorn med programmen Gimp eller Shotwell.
Denna webbplats använder kakor för att förbättra din upplevelse. DU kan välja bort detta om du vill .OkLäs mer
Integritet och kakor
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
Ett självklart val då  "Klicka för större bild")
