Gårdagens vision om idag, det var att åka skidor i alla backarna kring Hundfjället*. Just den visionen gick inte helt och hållet i uppfyllelse.
Det började annars bra. Morgontimmen förgyllde jag och min älskade med en väldigt skön intim och lustfylld herdestund. Min blygsamhet förbjuder mig att yttra mer om detta. Därefter intog vi en tillfredsställande frukostbuffé och företog en rask bilresa de c:a 1 ½ milen till Hundfjället. Väl framme traskade vi glada i hågen mot liftarna, men jag anade redan nu att mina ben var försvagade av de senaste dagarnas hårda ansträngningar i backarna.
Det hade snöat lite under natten och fortfarande singlade det stilla snöflingor i de minus nio grader som den disiga solen med möda tryckte upp temperaturen till. Vinden var vänligt nog helt stilla och därmed var de atmosfäriska förutsättningarna helt annorlunda mot tisdagen då temperaturen var minus 21 grader och en stark vind trängde igenom märg och ben, vilket förvandlade våra blottade ansikten till stela, isbitna masker. Min skånska kropp är inte van vid kung Bores hårda regim.
Redan i första åket kände jag att de senaste dagarnas strapatser satt sina djupa spår. Då menar jag inte spår i de snöklädda backarna utan spår i min stackars åldrande kropp. Vi hade mycket riktigt inte åkt igenom mer än 4-5 backar förrän mina jackärmar smakade snö. Backabrakade, kan man säga. Helt enkelt av den anledningen att benen inte bar mig och jag då utförde en ofrivillig piruett på en isfläck i pisten. Det som sög musten ur mig var det myckna skråandet för att transportera oss från backe till backe, men sådana undanmanövrer är nödvändiga för att undvika några av den moderna tidens mest ovälkomna vedermödor. Kanske skulle jag gjort som Norgren och bloddopat mig, men jag befarar att sådan konstgjord andning vore lika lönlös som de miljarder som GM önskar att svenska skattebetalare ska skänka till SAAB. Blodsugare.
Min älskade tjänarinna pusslade om mig och körde mig till hotellet där jag kunde vila ut med svalkande förfriskningar, medan hon återigen skråade upp mot fjällets topp i jakt. Nu framemot kvällningen har vi bägge – återigen – funnit vederkvickelse i bubbelbadet.
En skåning på platt mark
Det kunde vara värre, med andra ord.
*Med undantag av ”Väggen”.
