Sydsvenskan tystar kritiska röster

Stefan Stenudd skriver idag ett blogginlägg om hur medarbetarna på tidningen Sydsvenska Dagbladet döljer kritik mot sig själva. Det är en intressant fråga om vem som ska granska medierna och hur detta ska ske. Privatpersoners möjligheter att snabbt, enkelt och billigt kunna publicera granskande artiklar har verkligen aktualiserat frågan. Stefan Stenudd, (tidigare?) medarbetare på Sydsvenskan, har i flera tidigare blogginlägg luftat sina åsikter om sin (forna?) arbetsplats. Jag tycker det är viktigt att Sverige ständigt slår vakt om viktiga principer kring yttrandefrihet och att media (särskilt de som kallar sig liberala) är så öppna och transparenta som möjligt. Jag hoppas att Stefan lyckas väcka den viktiga debatten och inte blir nedtystad. Läs hans blogginlägg Sydsvenskan erkänner censur av bloggar.

Publicerat i Bloggeri, Media | Etiketter | 2 kommentarer

Obama ftw!

De reaktioner jag mött på valet av Barack Hussein Obama II till USA’s blivande president åskådliggörs hyfsat bra av denna teckning från Joy of Tech.

Försiktigt optimistisk tänker jag att det är dags att gå från ord till handling.

Publicerat i Media, Politik | Lämna en kommentar

Tack till hela världen

 

En hjålpande hand

En hjälpande hand

 

 

Tack till alla de snälla, goda vänner i hela världen som i helgen hjälpte mig med att lägga sista handen vid flytten från Malmö till Enköping. TACK!

Publicerat i Personligt | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Med glorian på sned?

I januari 2007 skrev jag om hur rektor Börje Ehrstrand på Rinkebyskolan fick det av Nationalencyklopedin instiftade Kunskapspriset. Nu är rektorn i blåsväder genom att han haft eget företag där han bedrivit verksamhet som föreläsare om skolverksamhet, vilket vad jag förstår varit i sin ordning, såvida han inte tjänat egna pengar på att utnyttja skolans lokaler.

Börje med gloria

Börje med gloria

Kanske skulle jag ha väntat med att sätta gloria på Börje, som i bilden här intill. Å andra sidan behöver goda gärningar uppmärksammas och det goda Börje gjort är inte ogjort. Att lärare och annan skolpersonal ofta har alldeles för låga ersättningar är ingen hemlighet. Om de ibland lyckas öka sina intäkter genom eget företagande (författande, föreläsningar eller dylikt) är bara positivt, i alla fall om ingen annan kommer i kläm.

Värre än att Börjes gloria hamnat på sniskan är att 30-40 procent av Rinkebyskolans avgångselever inte fått godkända betyg i samtliga kärnämnen de senaste åren. Det är helt oacceptabelt. Kanske har Lärarförbundets ordförande rätt i att Rinkebyskolan inte är värd sina priser?

Publicerat i Media, skola | Etiketter | Lämna en kommentar

Vad är ”inre djup”?

 Jag stötte på uttrycket ”inre djup” i samband med en karaktärsbeskrivning och undrade vad det kunde betyda. Mina egna associationer var att det handlade om förmåga till introspektion, eftertänksamhet och kontemplation. En google-sökning visade att uttrycket är vanligt förekommande vid beskrivningar av

  1. måttangivelser av kärl eller lådor
  2. själsliga egenskaper 

Enär den i första meningen ovan angivna karaktärsegenskapen inte beledsagades av någon enhet eller numerär, beslutade jag att begränsa vidare undersökningar av uttryckets innebörd till punkt 2 ovan, dvs själsliga egenskaper.

Google books har skannat in  ”Skandia: Tidskrift för Vetenskap och Litteratur”, utgiven 1833, och däri fann jag en intressant text som använde ovanstående idiom. Citatet här nedan, vilket jag hoppas någon läsare ska finna vara icke utan intresse, är från sidan 289-292 i inledningen till ett stycke betitlat ”OM UNIVERSITETS-INRÄTTNINGEN FRAGMENTER OM CULTURANSTALTER I ALLMÄNHET”:

”Mensklig förädling, cultur, humanitet äro ord dem väl ingen, som icke med hela sin varelse fallit under råhetens eller sjelfviskhetens välde, förmår uttala utan vördnad. Men oaktadt denna vördnad, är dock föreställningen om den sak, för hvilken man därigenom yttrar sin välvilja, hos de flesta dunkel och förvirrad. Denna dunkelhet synes åter hafva sin grund i ensidighet. Culturens idé innebär nemligen å ena sidan menniskans förvandling till ett bättre tillstånd, genom inre andeliga krafter, och uttalar å den andra den positiva betydelsen af det för menniskoslägtet gemensamma, i följd hvaraf den i det förra afseendet har att kämpa med råheten och i det senare med egoismen. För att uppfatta culturens väsende och derom erhålla ett fullständigt begrepp, måste man i föreställningen förena dessa dess båda hufvudrigtningar och genom den lefvande kraften af den princip som gemensamt bestämmer dem besegra deras söndring och ömsesidiga strid. Om man åter uteslutande uppfattar blott den ena sidan af culturens betydelse och förnekar den andra, uppkommer en åsigt, som sin grund är falsk och i sin tillämpning förderflig. Det omedelbara uttrycket af en sådan ensidighet är söndring och strid emellan culturens hufvudrigtningar och emellan anstalterne for hvarderas befordran och såvida söndringen när den en gang bemägtigat sig det hela fortgår äfven inom dess enskilda delar utgrenar den sig i flerfaldiga strider som under den förvillande skepnaden af stegrad verksamhet i sjelfva verket ej äro annat än det helas fortgående upplösningsprocess. Den verksamhet genom hvilken culturen gör det gemensammas magt gällande öfver det enskilda och med skyldighetens mångfaldiga band tvingar detta att med sjelfuppoffring befordra det förra kallas civilisation och dennas organ är samfundslifvet verkande genom sina tvenne hufvudformer staten och familjen. Den verksamhet åter som uti inskränktare mening kallas en cultur befordrar omedelbart individualitetens utveckling och befrielse ifrån råhetens kufvande magt och de grundkrafter hvarigenom den åstadkommer detta äro vetenskap och konst. Att emellan dessa culturens bägge hufvudrigtningar en söndring för det närvarande äger rum och utgör ett hufvuddrag i tidehvarfvets charakter torde väl svårligen kanna nekas. Den protest emot civilisationen och allt som inom samhället upprätthåller det gemensammas magt hvilken i våra dagar, fräck i ord och våldsam i handling, förvildat tänkesättet, skakat samhället och nästan till en herrskande folkstro förvandlat den meningen, att individualitetens befrielse eller emancipation ifrån alla band, som hålla den i beroende af det gemensamma är den medborgerliga verksamhetens högsta mål; denna protest har skett i den af vetenskapen bestämda culturens eller upplysningens namn. Det är väl sannt, att sedermera vetenskapen eller åtminstone de flesta af dem, som genom sin bildning kunna anses berättigade att föra dess talan, förnekat sin bekräftelse af detta käckhetens företag, och i stället framträdt till reaction deremot. Men detta torde dock mindre härröra derifrån att vetenskapen öfvergifvit egoismens princip och mera än förr hyllar och erkänner den positiva betydelsen af det gemensamma än derifrån att i spåren af den i flera afseenden med framgång genomförda emancipations tendensen och under dess skydd, en verldsåsigt utvecklat sig, som är för låg, att någonsin ktin na af vetenskapen erkännas I stället att sasom ändamål anse individualitetens inre fullkomlighet och förädling genom dess högre förmögenheters välde öfver de lägre, antager denna åsigt att den enskilda varelsens högsta bestämmelse är dess timliga välstånd, beqvämlighet och njutning; och, så vida den uppskattar allt efter dess betydelse såsom medel för detta ändamål, måste den såsom onyttigt förkasta det högre sträfvande, som egentligen utgör vetenskapens väsende. Och derföre har den äfven ej försummat att emot detta sträfvande och det slags ädlare intellectuala krafter, af hvilka det i följd af en inre nödvändighet måste hyllas och befordras, rigta ett bittert och efter yttersta förmåga mördande hån. Å andra sidan har civilisationens reaction emot den individuella culturens söndringsförsök icke heller uteblifvit. Det är ej nog, att i de samhällen der styrelsens negativa princip eller den kufvande magten har en af råheten ännu understödd öfvervigt, man fått se vetenskapen blifva föremål för ett verkligt eller åtminstone strängt botande förtryck: utan äfven i de friare staterna har en för vetenskapsodlingen måhända ännu vådligare kraft utvecklat sig genom den ej blott i ord utan äfven i flerfaldiga åtgärder i synnerhet i afseende på uppfostringsanstalterne, uttalade opinion, enligt hvilken vetenskapen, endast såvida den for Staten i dess nuvarande utvecklingsform kan vara användbar, förtjenar skydd och uppmuntran; då deremot det, som är af högre betydelse, än att det kan motsvara detta behof, icke allenast bör såsom onyttigt anses, utan äfven, savida det åt uppfostran gifver en för den uppfostrades snara och omedelbara användbarhet hinderlig rigtning, såsom positift skadligt kufvas och om möjligt utrotas Denna opinion och den handlings- och förvaltnings-princip, som deruti rotar sig, misskänna vetenskapens egentliga betydelse, och inse ej att denna med sin högsta praktiska kraft är rigtad icke mot det närvarande, utan mot framtiden, och att den till en del just genom denna från det närvarandes välde sig befriande och mot det okända tillkommande ihärdigt sträfvande rigtning, uppenbarar sitt inre djup, sitt stora och nödvändiga förhållande till culturens heliga ändamål.”

Medans jag skrev ovanstående fick jag lustigt nog meddelande från en bekant som berättade att han idag åker motorcykel till Sala Silvergruva för att där uppleva en guidad visning av gruvan ner till 60 meter, ett inre djup kan man säga.

Ytterligare en text, som dök upp i min sökning, var en artikel i SvD om medvetande och meditation. I artikeln berättar en person om sitt intresse för att studera medvetandets processer. Från denna artikel var det lätt att hitta vidare till ”Drömmen om det goda” som är ett icke-våldsprogram i Dag Hammarskjölds fotspår.

I mitt minne dök nu upp några betraktelser jag nyligen funnit i texterna på Inslag, en website av  Peter Santesson-Wilson, en plats på nätet som jag upptäckte först igår. Att senaste bloggposten refererar till tidningen Axess, som jag också såg första gången igår, är ett lustigt sammanträffande som delvis faller inom ramarna för mina tankar kring vad jag kommit att kalla psynkronicitet.

Nå, vad är inre djup? Det vill jag att mina läsare ska fundera över. De som så önskar är varmt välkomna att ge svar på denna och andra frågor.

Publicerat i citat, Diverse, Insikter | Etiketter , , | 4 kommentarer

Mammas Kalle Anka

”Vad är det här?”, frågade lille pojken.

I handen höll han sin mammas tidning ”Philosophy Now”.

”Du och din bror har Kalle Anka. Det där är mammas Kalle Anka”, svarade jag.

Publicerat i Media | Etiketter | 3 kommentarer

Favoriter skriver, i sina lyor

Favoriten Thebe bloggar om en skrivarlya, som jag hittade hos favoriten Erik Stattin.

Bäst jag lägger in den jag också. Vem vet, kanske tomten ser den?


Private Library from A Space In Time on Vimeo.

Publicerat i Diverse, Konst | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Sociogeek

Publicerat i Tester | 1 kommentar

Noll haiku

0 som icke är

In- och utesluts av sfär

Läget viktigt är

Publicerat i Poesi, Roligt | Etiketter , | 4 kommentarer

En haiku

Universum enat

en för alla, och tvärtom

Wall street möter CERN

Publicerat i Poesi, Roligt | Etiketter , | Lämna en kommentar

Två haiku

Två alternativ

Varav ett är mycket bra

Vi tar det med liv

Publicerat i Poesi, Roligt | Etiketter , | Lämna en kommentar

Vilket av det var bra då?

Satt i soffan med min älskade Thebe och tittade på tv-nyheter där Sven Lidin, professor oorganisk kemi, på skånska glatt gör följande jämförelse av vad de nu nobelprisbelönade upptäckterna rörande ett lysande grönt protein har orsakat:

Det här är skillnaden mellan att se på Shakespeare genom att titta på hela föreställningen och att komma in på slutet när alla är döda!

Varpå Thebe leende frågade:

Vilket av det var bra då?

Publicerat i Diverse, Roligt, Vetenskap | Etiketter , , , | 1 kommentar

Carl Bildt är en Mac

Det berättas att utrikesminister Carl Bildt har bytt datortyp från PC till Mac. 

Carl Bildt är en Mac, till höger.

Carl Bildt är en Mac

Carl Bildt är en Mac? Tillåt mig dra på smilbanden.

Publicerat i Diverse | Lämna en kommentar

Tre haiku

Tre bilars nummer

En 9 9 9

Tvenne 6 6 6

666 999 666

666 999 666

Publicerat i Poesi, Roligt | Etiketter , | Lämna en kommentar

666 999 666

I det vackra vädret idag tog jag en middagspromenad under vilken jag noterade tre bilars registreringsnummer och tyckte det vara ganska roligt att se 666, 999 och 666 tillsammans.

 

666 999 666

666 999 666

Psynkronicitet skulle jag vilja säga, inte synkronicitet.

Publicerat i Diverse, Roligt | Etiketter | 3 kommentarer

Fyra haiku

Jordens fyra hörn

Öster, väster, nord och syd

Kan man vika av?

Publicerat i Poesi, Roligt | Etiketter , | Lämna en kommentar

Perspektiv på European Social Forum

 

Yin Yang - symbol för motsatser

Yin Yang - symbol för motsatser

 

 

I gårdagens Sydsvenskan skriver Magnus Wennerhag, som tidigare i år disputerade  på avhandlingen ”Global rörelse” vid sociologen i Lund om den globala rättviserörelsen och de sociala forumen, den initierade artikeln ”Haltande medielogik” om European Social Forum och den diskrepans som finns mellan vad som faktiskt utspelar sig på dessa årligen återkommande möten mellan tiotusentals människor från 70-talet länder och den bild som media har gett.

Publicerat i Diverse | Lämna en kommentar

Fem haiku

Vi erfar världen

Smak, hörsel, känsel, lukt, syn

Mer än så är Allt

Publicerat i Poesi, Roligt | Etiketter , | Lämna en kommentar

Sex haiku

Pang på rödbetan

Vi rumlar ner i sängen

Fyra sekunder

Publicerat i Poesi, Roligt | Etiketter , | 6 kommentarer

Usla kvinnor får usla löner?

Veckan har varit lajbans. En kväll bevistade jag en föreläsning i ämnet ”affärsförhandling”. Det var väldigt intressant. Vad jag där erfor fick mig att bestämma mig för att skriva detta blogginlägg. Föreläsaren Jan-Åke Björck hävdade att kvinnor var mycket bättre förhandlare än män. Faktum är att han, redan innan föreläsningen började, berättade för mig att kvinnor har mycket mer makt i samhället än vad som vanligen framgår i debatten. Jag vill gärna skryta om detta ärorika förtroende som han gav mig; förtroende är en av nycklarna till en framgångsrik förhandling. Enligt Jan-Åke är ett recept för att skapa förtroende, och därmed nå en vinn/vinn-situtation, att berätta för den du förhandlar med vad som håller dig vaken om nätterna.

Den framgångsrika yrkeskvinnan, enastående skribenten, kvinnosakskvinnan, trebarnsmamman, etc, osv Thebe skriver ett blogginlägg som handlar om ”Varför kvinnor har så usla löner”. Vad kan egentligen kvinnor göra för att skapa ett förtroende och en bra affärsförhandling som dessutom ger dom något annat än en låg lön? Jag vill uppmuntra dig, eventuellt käre läsare, att bege dig dit och medelst kommentarer, kloka eller visa, delta i debatten. Kommunikation och feedback är positivt!

Publicerat i Diverse | Lämna en kommentar